Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.   I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.   En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.

Svenska myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har särskilda kommunikationsavdelningar och i mer än 65 procent av organisationerna sitter kommunikationsdirektören, eller motsvarande, med i myndighetens ledningsgrupp. Som kollektiv är myndigheter bland de största köparna av tjänster från reklambyråer och kommunikationskonsulter, och informatörer anställda i offentlig sektor utgör en betydande majoritet av medlemmarna i branschorganisationen Sveriges kommunikatörer. Samtidigt vet vi relativt lite om hur myndigheter ser på, och förhåller sig till, sin kommunikation som ett medel för att genomföra sina uppdrag. Syftet med analysen som presenteras här är att kartlägga vilka principer som styr myndigheters kommunikationsarbete för att på så vis belysa och åtminstone delförklara de olika problem som det pekas på i myndigheters kommunikation. Vad vi söker svar på är fyra frågor: Vilka principer styr myndigheters kommunikationsarbete? Vad innebär olika principer för hur man ser på när, var, hur, med vem och varför myndigheter ska kommunicera? I vilken utsträckning och på vilket sätt står olika principer i konflikt med varandra sett utifrån ett kommunikationsperspektiv? I vilken utsträckning och på vilket sätt medvetandegörs och hanteras dessa konflikter i strategi- och styrdokument? Utgångspunkten är att myndigheters verksamheter – på samma sätt som andra typer av organisationer – utöver lagar, regler och förordningar, också styrs av normer och principer som beskriver vad som är rätt, vad som är fel, vad som är viktigt, vad man ska sträva efter och på så vis skapar mening i det arbete man utför. Principernas kraft ligger i att det är konstruerade på samhällsnivå och många gånger för givet tagna. Organisationer reflekterar inte över dem, de är självklara. Principerna förekommer på olika nivåer i samhället och de kan knytas till yrkesgrupper, sektorer och branscher men det är också fullt möjligt att peka ut ett mindre antal principer som fungerar i mycket bredare samhällssammanhang och som därför är allomfattande. I analysen utgår vi ifrån Boltanski och Thévenot (2006) som skiljer ut sex principer; kreativitet, tradition, ryktbarhet, det civila, marknaden och produktionen. Tidigare studier visar att en organisation ytterst sällan styrs utifrån en enda princip. Det är snarare regel än undantag att en och samma organisation tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra. För att besvara frågorna har vi analyserat myndigheters styrdokument för kommunikation. Inledningsvis tillfrågades samtliga nationella förvaltningsmyndigheter enligt SCB:s förteckning (N=252) om de hade sådana dokument. 173 myndigheter återkom med totalt 357 dokument bland annat profilmanualer, kommunikationspolicys, kommunikationsstrategier med mera. Bakgrunden till valet av styrdokument som material är att det är texter av argumenterande karaktär där myndigheterna beskriver när, var, hur, med vem och varför man ska kommunicera. Vilket också på så vis synliggör – explicit eller implicit – vilka principer myndigheter tar utgångspunkt i för sitt kommunikationsarbete.   Resultaten visar att det är fyra principer som framträder i myndigheternas dokument: Ryktbarhetens principer (85 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska uttrycka myndighetens identitet, göra den synlig, påverka bilden av organisationen och skapa förtroende. Produktionens principer (82 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska bidra till verksamhetens måluppfyllelse, vara välordnad, planerad och strategisk och koordinera verksamheten. Det civilas principer (65 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska fungera som samhällsinformation, ge upplysning och service till medborgare, underlätta för journalisters granskning och faktasökande och redovisa resultat till uppdragsgivare. På så vis ska kommunikationen understödja samhällets demokratiska processer. Marknadens principer (22 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska positionera myndigheten och generera försäljning och utbyten mellan myndigheten och kunder. I första hand en princip som framträder i dokumenten från universitet och högskolor. Kreativitetens och traditionens principer förekommer inte i materialen från någon myndighet. Resultaten visar också att en betydande majoritet (84 procent) av myndigheterna söker stöd i mer än en princip och därför har att hantera olika typer av konflikter. I vissa fall är det högst påtagliga skillnader som också görs explicita som när det civilas ställs mot ryktbarhetens principer. Att vara fullständigt öppen och samtidigt sträva efter att presentera en uteslutande och tillrättalagd bild innebär stora svårigheter. Här finns många exempel på myndigheter som försöker upprätta en gräns för när anställda får kommunicera med omvärlden och vad de kan uttala sig om, samtidigt som de (ofta myndigheters ledning) försöker göra tydligt att detta inte inskränker meddelarskyddet eller offentlighetsprincipen. I andra fall är konflikterna mindre påtagliga - och ter sig sannolikt mindre bekymrande i praktiken - som när myndigheter ställer ryktbarhetens mot marknadens principer. I många sammanhang är ett starkt varumärke intimt förknippat med att stärka sin marknadsposition och på så vis bidra till en ökad försäljning (eller rekrytering av studenter).

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar. Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter. För att få en djupare förståelse för området och särskilja oss från tidigare studier valde vi att genomföra en kvalitativ studie på två förvaltningar där vi intervjuade förvaltningschefen samt den ekonomiansvariga. Resultatet av studien visar att valet av perspektiv i stor utsträckning påverkar uppfattningen av hur benchmarking används i förvaltningar, och att det därför kan vara svårt att se tidigare forskning, utförd ur endast ett perspektiv som en representation för en hel förvaltnings användning av benchmarking.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ”Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning?”. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård.  Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov. Det finns ingen utvecklad policy enbart mot vuxenmobbning men vid frågor som berör arbete och hantering av mobbning kan cheferna då istället vända sig till policyn om kränkande särbehandling. År 2013 kommer företagshälsovården att anordna föreläsningar för att öka chefernas kunskap om det förebyggande arbetet inom arbetsmiljön. Slutsatsen blev att både företagshälsovården och cheferna är väl medvetna om det arbete som krävs för att skapa en trivsam arbetsmiljö. Tydliga regler och en öppen dialog är några faktorer som cheferna förespråkar för att minimera risker för mobbning.

Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning. Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras.  Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Examensarbetet är en studie om möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) inom fastighetsförvaltning. Olika fastighetsförvaltare och mjukvarutillverkare presenteras och ger sin syn på BIM. Begreppet BIM förklaras och dessutom ges några exempel på hur mjukvaror hanterar BIM-modeller. Viktiga slutsatser från arbetet är att mjukvarorna behöver förändras och anpassas till de olika kategorier av förvaltare som är aktuella, det kommer också krävas utbildning och information till dessa. Anledningen till det är att kunskapen om BIM idag är låg bland de flesta förvaltare.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna.

Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen då de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns några likheter/skillnader. Metod: Metodvalet för denna uppsats är kvalitativ. Fem intervjuer från tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom ämnet fastighetsförvaltning har använts för att närmare kunna titta på den tekniska organisationen. Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och går sedan in på regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan använda sig av. Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation. Analys: En jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jämföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna. Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men även att storleken på företaget påverkar en del aspekter.

Att vara chef är ett komplext uppdrag som innebär att den personliga uppfattningen ibland får stå åt sidan till förmån för ett professionellt agerande. Under de senaste årtiondena har offentliga organisationer genomgått stora förändringar i syfte att eliminera skillnaden mellan offentlig sektor och näringsliv. Detta har lett till en ökad styrning vilket ofta framställs som negativt och som utsätter chefer för ökad arbetsbörda och stor press. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi förklarar hur chefer inom en kommun använder sig av styrdokument, hur de påverkas av dessa samt om de har möjlighet att påverka styrdokumentens innehåll. Vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med personer i chefsposition, verksamma i Ulricehamn, som är en mellanstor kommun i Västsverige. Vi har använt oss av teorierna KASAM och Krav-, kontroll- och stödmodellen, som vi anser kompletterar varandra, för att förstå och förklara vårt resultat. Vårt resultat förvånade oss då vi trodde att chefer skulle ogilla den styrning de utsätts för, och att de skulle se dokumenten som ett hinder. Istället fann vi att de upplevde styrdokumenten som ett stöd i sitt arbete. De ansåg att styrdokumenten gav dem trygghet i sitt uppdrag och att de garanterar ett rättssäkert agerande gentemot brukare, medarbetare och medborgare.