<p>I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. </p><p>Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret.</p><p>Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen?</p><p>Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie:</p><p> Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p> Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p>Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. </p><p>Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.</p>

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret. Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen? Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie: Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.

SAMANFATTNING Titel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektiv Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madeleine Agerhill &amp; Johan Eriksson Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2015 - februari Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier. Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund. Resultat &amp; slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder. Mervärde skapar nöjdare kunder vilket bidrar till starka och långsiktiga relationer. Långsiktiga kundrelationer skapar ett mer hållbart och starkare fastighetsbolag då de ökar sin konkurrensfördel på en utsatt marknad. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger anvisningar för framtida forskning med särskilt fokus på Sverige. Framtida forskning skulle kunna analysera vilken påverkan de indirekta värdena har ur företagens synvinkel. Det skulle samtidigt vara intressant att analysera vilka värden som kan uttryckas genom fastigheten. Utstrålar fastigheten den bild som organisationer vill uppnå? Bidrar fastighetens utseende till värde för varumärken? Vilka verktyg finns tillgängliga för att stödja fastighetens varumärkshantering? Lärdomar kan då dras från forskningsområden som arkitektur, marknadsföring och beteendevetenskap. Uppsatsens bidrag: Genom att ta del av vår studie ökar läsaren sin förståelse för hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Studien påvisar vilka effekter och fördelar som finns med att betrakta de indirekta värdena vid utformning av förvaltningsstrategier.  Fastighetsbolag kan använda vår uppsats som ett konkret underlag för att avgöra vilka indirekta faktorer som påverkar kunders kärnverksamheter. Företag som använder sig av externa fastighetsförvaltare kan med hjälp av vår uppsats öka sin förståelse för de mervärden fastighetsbolag genererar. Nyckelord: fastigheter, förvaltning, CREM, indirekta, värde, kund.

Fast egendom kan antingen säljas direkt som just fast egendom eller indirekt som lös egendom. Det indirekta fastighetsförvärvet är en metod av försäljning av fast egendom vilken grundas på skattetekniska fördelar vilka försäljning av lös egendom ger parterna. I försäljningen förvärvar köparen ett dotterbolag vilket äger fastigheten. Detta gör att dotterbolaget för med sig risker vilka köparen inte  skulle ha fått överta från säljaren om fastigheten sålts som fast egendom. Dessa risker är kopplade till det befintliga dotterbolag som säljs och dessa undviks om fastigheten ompaketeras. För de båda parterna har valet av dotterbolag olika effekter; för säljaren är det mest ekonomisk fördelaktigt att sälja ett befintligt dotterbolag. För köparen däremot ger innebär ett nytt dotterbolag en mindre osäkerhet om vilka risker dotterbolaget medför. Dock för ett befintligt dotterbolag med sig avtal med tredje man, dessa kan vara omfattande och kostnadskrävande att omförhandla och därför föredrar köparen i vissa fall att förvärva ett befintligt dotterbolag. Uppsatsen baseras på intervjuer med personer vilka på olika sätt arbetar med området samt inhämtade litteraturkällor.

"Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning" är en kvalitativ och kvantitativ studie som belyser tre elevers strategier vid språkinlärning. Studien bygger på tidigare forskning, semistrukturerad intervjuer och enkäter. Informanterna representerar olika språk, länder, och kulturer och kommer från Asien, Afrika och Europa. Informanterna är elever vid en gymnasieskola.     Uppsatsens syfte är att identifiera och belysa de olika inlärningsstrategier som elever använder sig av vid andrasrpåksinlärning. Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning är olika strategier som inläraren medvetet eller omedvetet använder sig av vid språkinlärning. Strategierna delas i denna studie in i direkta och indirekta strategier. Vid intervjuerna och i enkäten beskriver informanterna olika inlärningsstrategier. Sammanfattningsvis visar resultaten att de strategier som beskrivs i tidigare forskning även används av eleverna i denna studie. De socila strategierna är de mest framsträdande strategierna i denna studie av inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning.

<p>Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.</p><p>Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.</p><p>Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet. För att rationalisera kostnader kan samordning inom koncernen vara att föredra och även att standardisera rutiner. Intern kommunikation ser jag som det främsta redskapet för att lösa de konflikter, som idag finns mellan och inom företagen och är ett hinder för ett utökat koncernsamarbete.</p>

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras. Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data. Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet. För att rationalisera kostnader kan samordning inom koncernen vara att föredra och även att standardisera rutiner. Intern kommunikation ser jag som det främsta redskapet för att lösa de konflikter, som idag finns mellan och inom företagen och är ett hinder för ett utökat koncernsamarbete.

Sammanfattning – ”SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet” Datum: 19 januari, 2012 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985 Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet Handledare: Ole Liljefors Nyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckning Frågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen. Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden. Vi anser slutligen att SUHF-modellen är ett tillräckligt effektivt kostnadssystem som är väl anpassat efter svenska lärosätens behov och som bör fortsätta att användas och utvecklas.

Det indirekta besittningsskyddet utgör ett skydd för en hyresgäst till en lokal, som först aktualiseras när hyresvärden på obefogade grunder säger upp hyresgästen. Eftersom lokalhyresgästen inte har rätt till förlängning av sitt hyreskontrakt efter avtalstidens utgång, finns skyddet för att stärka hyresgästens ställning. Syftet med det indirekta besittningsskyddet är att skydda hyresgästens ekonomiska värden som hen har skapat genom sitt arbete och sina kapitalinsatser. Lagstiftaren ville att skyddet skulle ha en preventiv effekt, vilket föranledde att hyresvärden kunde bli skadeståndsskyldig om hen sa upp hyresgästen på obefogade grunder. Det finns fyra grunder som är acceptabla för hyresvärden att tillgå och som föranleder att hyresvärden inte blir skadeståndsskyldig gentemot hyresgästen. Grunderna stadgas i 12 kap. 57 § 2 st. jordabalken (JB) och om hyresvärden vill säga upp hyresgästen och någon av grunderna föreligger, undgår hyresvärden skadeståndsskyldighet.Det intressanta är hur ersättningen bestäms när hyresvärden säger upp hyresgästen på obefogad grund. Hyresgästen har då rätt till skadestånd enligt 12 kap. 58b § JB. En del av skadeståndet utgår alltid oavsett den skada hyresgästen har åsamkats och det består av en årshyra. Om hyresgästen lider en skada som är större än en årshyra har hen rätt till det fullt ut om hen kan bevisa det. Ersättningen över årshyran vilar således på skadeståndsrättsliga principer. Hyresgästens skadestånd delas upp i flyttningskostnader, värdeminskning på dennes egendom, förlust av värdet på vissa ändringsarbeten och rörelseskada. Rörelseskadan är tämligen problematisk eftersom hyresgästen har att uppskatta rörelsens värde för att få ersättning för den fjärde ersättningsposten. Reglerna för hur hyresvärden ska uppskatta rörelsens värde baseras på expropriationsrättsliga grunder.Vid uppskattningen av hyresgästens rörelse har hen att fritt välja bland olika värderingsmetoder. Hyresgästen får välja den värderingsmetod som är mest förmånlig, men den måste samtidigt motsvara den faktiska skadan som hyresgästen har vållats. Praxis har visat vilka tillämpningssvårigheter som förekommer. Det finns en stor problematik och osäkerhet både bland hyresgästerna men även hos domstolarna. Frågan är dels vilken värderingsmetod hyresgästen bör använda, dels hur värderingsmetoderna skiljer sig i teorin och praktiken och hur det kommer sig.