This study aims to chart and enhance the knowledge of organizations’ evaluation of communication. The purpose is to understand what organizations evaluate, how they proceed and why it is important, as well as potential challenges they currently face. The framework of legitimacy and corporate reputation are taken into consideration when analyzing the results of the study. The results show the importance of indirect values of communication. Andrea Lundin & Disa Sewerin Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap HT 2018 Seven managers, responsible for their specific organization’s communication, were interviewed to gather qualitative data. The spread of the organizations were from private to non-profit organizations in Sweden. The analyze method is qualitative in order to find codes, divide them into theme with the intent to find key patterns. The conclusion of the findings is that the mutual comprehension of the importance of evaluating communication in organizations today. The main theme, and finding, is organizations’ purpose of evaluating their communication; their impact of their communication based on profitability and hence worth to fund. With the economic values in mind, many organization overlook the indirect values communications contribute to. The indirect values are vital in order to strive for a strong corporate brand. Corporate branding is essential, yet the majority of organizations seems to not prioritize nor evaluate this. Depending on the type of organization, the opinion of importance of these indirect values differ. This study is relevant whereas it is a complement to the current research regarding evaluation of communication. This research contributes with an in-depth analysis regarding the challenges of evaluating indirect values, and the potential in what these evaluations can generate. The study contributes with an enhanced comprehension of the importance of these evaluations and highlights the obstacles that lie ahead to enable discovering the solutions and further research.

This thesis evaluates the consulting firm WSP´s most significant direct and indirect emissions. This is done by developing a method for collecting and estimate the climate impact associated with a consulting firm´s operations. The aim of this thesis emerged as part of the Uppsala climate protocol, of which WSP has been a member since 2015. Each member has been assigned to adopt at least five of thirty climate challenges. One of the challenges that WSP has assumed is to identify the company’s most significant indirect emissions. The method is based on the guidelines of the well-established standard for calculating climate impact Greenhouse gas protocol. The results show that WSP's total climate impact for 2019 was 208 tones CO2 -eq, corresponding to approximately 1,59 tones CO2-eq per employee. Of these emissions, 76 percent where related to indirect emissions outside the company´s gate. The result shows that capital goods, energy use and business travel constitute WSP´s most significant emissions in 2019. The study shows that a consulting firm's largest emissions occur outside the business's gate in goods and services along the value chain, which demonstrates the importance of including indirect emissions when mapping a company's climate impact.The climate calculations only reflect WSP's emissions linked to the daily operations at the office. Supposedly, a consulting firm’s biggest emissions lies in the consulting assignments. However, there is currently no accepted method for calculating emissions for assignments or any standard for how emissions should be distributed among different actors. A review of previous research shows that there is a large knowledge gap when it comes to quantifying emissions from consultancy assignments. Thus, there is a need to develop methods for how to calculate emissions from assignments. A prerequisite for this is collaboration and increased transparency between different players in the value chain. Collaborations, such as the Uppsala climate protocol ,has an important role to play in initiating methods that could quantify emissions from assignment.

This thesis studied a new method for continuous calculation of boiler efficiency at Säbyverket:s boiler 11, 12 and 13 located in Jakobsberg, Sweden. Säbyverket three boilers are supplying peak power to Stockholms “Nordvästra nät” with district heat during lack of power in the district heating grid. The plant was originally designed to run on oil, but new regulations and environmental knowledge caused E.on who own the plant to convert boiler 12 to a multifuel boiler burning wood powder mainly and bio-oil secondary.  Boiler 11 and 13 changed to be operated with bio-oil. Recent data on the boiler efficiency after the conversion showed boiler efficiencies not in line with the expected efficiency. Therefore, a study was conducted to forward a different method of calculating boiler efficiency at Säbyverket. The requirement of the new method was that it should be calculated in a way that avoided existing uncertainties.  Today’s method was based on the direct method for calculating boiler efficiency for boiler 11 and 13. Due to difficulties in calculating mass flow for solid-state fuel, boiler 12 had a method based partly on the indirect method, and partly based on the direct method. A new method for the three boilers based on the indirect method was produced. Comparing results showed that the current method for boiler 11 resulted in a way to low calculated boiler efficiency compared to the new indirect method. While boiler 12 method was confirmed giving the same results with the two methods. Boiler 13 had a double-calculated density when calculating the delivered power from the oil fuel. This caused a calculated boiler efficiency over 100 %. When compensating for this factor the two different methods gave the same mean result. However, the new method based on the indirect method was significantly more stable when calculating boiler efficiency with a sampling time with mean-minute values. Results from the calculations show that the method for calculating boiler efficiency for boiler 11 and 13 should be changed to the new method described in the report. However, no improvements could be achieved by changing the method for boiler 12. Therefore, it is recommended to keep the existing method for calculating boiler efficiency for boiler 12. / Säbyverket tre pannor byggdes mellan 1977 - 1982 och bestod ursprungligen av tre stycken fossiloljeeldade fartygspannor om 47 MW var. På grund av hårdare miljökrav samt ett hårdare miljöarbete av E.on, konverterades panna 11 och 13 till bioolja 2006 respektive 2016. Panna 12 konverterades till en tvåbränsleeldad panna med träpulver som primärbränsle och bioolja som sekundärbränsle år 2003. Beräkningen av pannverknignsgrad var efter konvertering opålitlig framförallt för panna 11 och 13, den beräknade pannverknigsraden visade på pannverknignsgrader som inte var överensstämde med det förväntade resultatet. På grund av osäkerheten som fanns i beräkningarna ämnade examensarbetet att reda ut om en alternativ metod för beräkning av pannverknignsgrad skulle ge en pålitligare beräkning av pannverkningsdgraden. En ny metod togs därför fram för beräkning av pannverknigsrad baserat på den indirekta metoden. Metoden beräknar pannverkningsgraden genom förluster, istället för kvoten mellan levererad och tillförd effekt vilket dagens metod baseras på. En stor fördel med den indirekta metoden är att den kan beräknas relativt. Detta betyder således att tillförd bränslemängd inte behöver vara känd indata vid beräkning. Eftersom fastbränsleflöden är svåra att mäta är detta en fördel för framförallt panna 12. Eftersom panna 12 eldar två bränslen itererades respektive massandel bränsle fram för beräkning av pannverkningsgraden. Den nya metoden beräknar följande förlustfaktorer: Rökgasförluster, oförbränt i fast rest (askförluster), oförbränt i gasfas och strålning och ledningsförlsuter.  Resultatet från de två olika metoderna visade att nuvarande metod för panna 11 beräknade en för låg pannverkningsgrad i jämförelse med den nya metoden. Panna 12 visade samma resultat vid beräknad pannverkningsgrad med de två olika metoderna. Dagens metod för Panna 13 dubbelräknade densiteten vid beräkning av massbränsleflödet, detta resulterade i en beräknad pannverkningsgrad över 100 % då den tillförda effekten minskade med en faktor om 0,9. Vid kompensering av den dubbelräknade densiteten var den beräknade medelverkningsgraden samma för de två metoderna. Den nya metoden resulterade dock i ett stabilare resultat vid beräkning av pannverkningsgrad med mindre svängningar i jämförelse med dagens metod.  E.on rekommenderas att byta metod för beräkning av pannverkningsgrad för panna 11 och 13. Den nya framtagna metoden resulterar i en förbättrad och stabilare beräkning av pannverkningsgraden jämfört med dagens metod. Panna 12:s metod bedöms vara lika nogrann som den nya metoden, således rekommenderas det att behålla dagens metod för panna 12. En korrigering i beräkningssystemet för beräkning av massbränsleflödet från huvudoljeledningen bör göras för panna 13. Detta genom att ta bort termen Olja.dens vid beräkning av P13_Molja för korrekt mätning. Detta bör göras även om ny metod appliceras. Metoden ska även vara applicerbar på andra av E.on:s anläggningar. Kravet är att bränslet ska vara homogent och den mätutrustning som är beskriven i rapporten ska vara installerad i anläggningen.

Under det senaste decenniet har det dödliga skjutvapenvåldet ökat i Sverige, där det skett med en koncentration till socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Parallellt med våldets utveckling har individer från bostadsområdena organiserat sig, med bland annat ett uttalat syfte om att uppmärksamma våldet, men också för att arbeta brottsförebyggande i relation till barn och unga.   Förevarande studie syftar till att, utifrån en kritisk viktimologisk ansats, undersöka viktimiseringsprocesser och dess konsekvenser för individer i bostadsområden särskilt drabbade av det dödliga skjutvapenvåldet. Medan smala förståelser av viktimisering tenderar att fokusera på de direkta uttrycken för, samt konsekvenserna av det interpersonella våldet, anammas här en bredare ansats. Utgångspunkten är att våld kommer i flera olika former, såsom symboliskt och strukturellt våld, och att det interpersonella våldet inte bör förstås oberoende dessa. Studiens metod är av kvalitativ karaktär: det empiriska materialet består främst av tematiskt öppna intervjuer, vilka även kompletteras med en observation. Analysen skildrar en komplex viktimiseringsprocess, där olika våldsformer präglar intervjudeltagarnas vardag och ger upphov till direkta och indirekta konsekvenser. Utsattheten för symboliskt och strukturellt våld i form av diskriminering, exploatering och ojämlikhet påverkar intervjudeltagarnas beskrivning och förståelse av det interpersonella våldet, där det förstnämnda förstås sammanlänkat med det interpersonella våldet och dess utveckling. Analysen skildrar vidare hur konsekvenserna av det interpersonella våldet intensifieras genom det symboliska och strukturella våldet, där bland annat en internaliserande effekt diskuteras. Därigenom betonas behovet av en utvidgad förståelse av våld och utsatthet i bostadsområden särskilt drabbade av skjutvapenvåldet.

Att motarbeta klimatkrisen ligger på allas axlar. Ett uppenbart tillvägagångssätt är att minska de utsläpp av växthusgaser som sker. Företags engagemang för frågan är kritiskt för att ha en chans att klara krisen. Idag är det praktiskt taget självklart för större företag att rapportera och därigenom arbeta med utsläpp som sker inom deras egna väggar, dels på grund av lagkrav, dels för att det efterfrågas av den internationellt vedertagna standarden för utsläppsredovisning GHG Protokollet. De indirekta utsläppen som sker i företags försörjningskedja motsvarar ofta flera gånger den påverkan som de direkta utsläppen står för. Trots detta faktum finns inga krav på rapportering för indirekta utsläpp. Det lämnas öppet för företagen att själva välja om de vill involvera detta i sin utsläppsredovisning eller inte. Vi vill med denna studie kartlägga erfarenheter av företag som har valt att involvera indirekta utsläpp i deras arbete samt hur och varför detta har gjorts. Tidigare forskning ger begränsad kännedom om utsläpp som sker indirekt i förhållande till företags försörjningskedja och på grund av den ökade påtagligheten av klimatkrisen är indirekta utsläpp ett område där forskningen måste fördjupas. Studien syftar till att bidra med kunskap om företags arbete med indirekta utsläpp till forskningsfälten inom CSR och hållbarhetsredovisning.  För att uppfylla studiens syfte har vi intervjuat åtta stora svenska företag inom olika branscher där alla påbörjat involveringen av indirekta utsläpp i sin redovisning. Den insamlade datan har sedan analyserats genom en tematisk analys för att möta studiens explorativa avsikt. Genom analysen har teman identifierats och vi har därigenom kunnat besvara våra forskningsfrågor.  Studien visar på att indirekta utsläpp är ett komplext område som företag börjat greppa mer och mer. De åtta medverkande företagen är alla i olika stadier av implementeringen av de indirekta utsläppen. Resultatet från studien visar på att de starkaste motiven till att inkludera indirekta utsläpp är påtryckningar från intressenter. Den tydligaste effekten av att arbeta med dessa utsläpp indikerar företagen är ökad medvetenhet om sin påverkan. Studien har identifierat ett antal utmaningar som företagen möter i arbetet, vilket bidrar till en förståelse för de barriärer företagen behöver överkomma. Gemensamt för alla företag var en förståelse för att indirekta utsläpp är något som kräver samarbete över försörjningskedjan. Det finns en upplevd förväntan på företagen att ta ansvar för sin miljömässiga påverkan. Vill företagen förstå och ta ansvar för detta måste de indirekta utsläppen involveras. Gör företagen detta gemensamma åtagande har vi en chans att klara klimatkrisen.

The electrical transmission and distribution grid play a vital role in reaching the Paris agreement by electrification of society. Although the climate impact of electricity production is well documented, the climate impact of the distribution of electricity has only been investigated in a few previous studies. Therefore, this study aims to present the carbon footprint of the distribution grid in Sweden. The study has developed a tool to map the carbon footprint by applying a case study of an electrical grid company in Sweden. The tool includes activities in the company’s value chain associated with material production, installation, usage, maintenance, transportation of the electrical grid and office activities during one year in an electrical grid company. The tool was developed in excel by implementing the theoretical framework of the Greenhouse Gas protocol and life cycle assessment. According to the guidelines of the Greenhouse Gas protocol the CO2 emissions were allocated in scope 1, scope 2 and scope 3. Scope 1 includes direct emissions controlled or owned by the company. Scope 2 are emissions from purchased heat and electricity consumed by the company, and scope 3 includes other indirect emissions from the company's activities throughout the value chain. The result shows the carbon footprint of the electrical distribution grid during 2020 was 2,02 kg CO2e per distributed MWh. The total carbon footprint of the distribution company was 54 329 ton CO2e. A majority, 97 % of the CO2e emissions originated from indirect emissions within scope 3, where capital goods stand for 76 % of the company’s total emissions followed by 12 % from fuel and energy rated activities. This result indicates the importance of including indirect emissions when analyzing the carbon footprint of a company’s value chain. Our study also indicates, in line with previous studies, that a majority of the emissions originate from the manufacturing of cables.

I det digitala samhället har reklamens utveckling och användning genomgått förändringar, där den visuella reklamen i sociala medier har blivit den mest framträdande formen av reklam. En särskilt kontroversiell typ av reklam är alkoholreklam, eftersom den kan påverka människor till ökad alkoholkonsumtion, vilket kan få negativa konsekvenser. För att reglera marknadsföringen av alkoholdrycker har Sverige infört restriktioner genom alkohollagen, vilket har skapat utmaningar för svenska företag. Som en följd av dessa restriktioner har företag börjat använda visuella resurser för att skicka implicita eller dolda meddelanden till sina målgrupper. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska alkoholföretag använder semiotiska resurser för att skapa och förmedla dessa dolda meddelanden i sin marknadsföring på sociala medier. En fallstudie av Hernö Gin genomförs, där fokus ligger på semiotisk analys för att belysa vilka strategier som används för att marknadsföra alkohol i en social kontext där marknadsföringen av alkohol är begränsad. Genom att besvara dessa frågor kommer uppsatsen att bidra till forskningsområdet inom reklam på sociala medier genom att belysa hur reklamen har utvecklats och skapat nya strategier för att väcka intresse hos mottagarna och samtidigt hantera de juridiska begränsningarna. Reklamens natur är ständigt föränderlig, och strategierna anpassas kontinuerligt i takt med framväxten av nya kanaler och trender. Den ökade digitaliseringen har gett företagen nya möjligheter att nå ut med sin reklam till olika målgrupper genom olika digitala kanaler. Sociala medier har blivit en dominerande plattform för reklam, och visuell reklam har blivit en viktig del av skapandet av intresseväckande och effektiv reklam. Genom att använda sociala medier kan företag samla in data och analysera exponeringen av sin reklam för att snabbt kunna anpassa sina marknadsföringsstrategier. Semiotiska resurser används genom både visuella och narrativa former såsom objekt, ordspråk och beskrivningar för att skapa indirekta meddelanden som riktas till mottagarna. Dessa resurser kan vara symboler eller tecken som har en inneboende betydelse eller associeras med specifika känslor eller värden. Genom att använda sådana resurser kan alkoholföretag kommunicera med sin målgrupp på ett subtilt sätt, trots de begränsningar som alkohollagen innebär. Genom att förstå dessa strategier kan forskningen inom reklam på sociala medier vidareutvecklas och ge insikt i hur reklambranschen anpassar sig till de juridiska restriktionerna och samtidigt skapar effektiva marknadsföringskampanjer. Det kan även vara värdefullt för beslutsfattare och reglerande myndigheter att få insikt i hur företagen försöker nå ut till konsumenterna trots de begränsningar som är på plats. Slutligen kan en ökad medvetenhet om dessa semiotiska strategier hjälpa konsumenter att vara mer kritiska mot marknadsföringsbudskap och fatta mer informerade val när det gäller alkoholkonsumtion. / In the digital society, the development and use of advertising have undergone changes, where visual advertising on social media has become the most prominent form of advertising. A particularly controversial type of advertising is alcohol advertising, as it can influence people to increase their alcohol consumption, which can have negative consequences. In order to regulate the marketing of alcoholic beverages, Sweden has introduced restrictions through the alcohol law, which has created challenges for Swedish companies. As a result of these restrictions, companies have started using visual resources to send implicit or hidden messages to their target audiences. The purpose of this essay is to examine how Swedish alcohol companies use semiotic resources to create and convey these hidden messages in their marketing on social media. A case study of Hernö Gin is conducted, with a focus on semiotic analysis to highlight the strategies used to market alcohol in a social context where alcohol marketing is limited. By addressing these questions, the essay will contribute to the research field of advertising on social media by illustrating how advertising has evolved and created new strategies to generate interest among recipients while also dealing with legal constraints. The nature of advertising is constantly changing, and strategies are continuously adapted with the emergence of new channels and trends. Increased digitalization has given companies new opportunities to reach different target groups through various digital channels. Social media has become a dominant platform for advertising, and visual advertising has become an important part of creating engaging and effective advertisements. By using social media, companies can gather data and analyse the exposure of their advertisements to quickly adapt their marketing strategies. Semiotic resources are used through both visual and narrative forms such as objects, proverbs, and descriptions to create indirect messages directed at recipients. These resources can be symbols or signs that have inherent meaning or are associated with specific emotions or values. By using such resources, alcohol companies can communicate with their target audience in a subtle way, despite the limitations imposed by the alcohol law. Understanding these strategies can advance research in advertising on social media and provide insight into how the advertising industry adapts to legal restrictions while creating effective marketing campaigns. It can also be valuable for decisionmakers and regulatory authorities to gain insight into how companies attempt to reach consumers despite the constraints in place. Lastly, increased awareness of these semiotic strategies can help consumers be more critical of marketing messages and make more informed choices regarding alcohol consumption.

Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

Abstrakt Titel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann-Sofie Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats. Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer. Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat. Lärosätena upplever att förtroendet har ökat hos finansiärerna samtidigt som forskningsfinansiärernas upplevelse är olika, allt från minskat förtroende till ökat förtroende. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka ytterligare forskningsfinansiärer och lärosäten för att kunna säkerställa att resultaten från denna studie är korrekta samt undersöka orsaken till varför förtroendet är oförändrat och dessutom har minskat hos forskningsfinansiärer efter införandet av SUHF-modellen. Nyckelord: SUHF-modell, full kostnadstäckning, indirekta kostnader, förtroende, engagemang, kommunikation, samarbete / Abstract Title: SUHF model Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ann-Sofie Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2013 - June Aim: The purpose of this study is to explore how the SUHF model is built and if the transition to the SUHF model has led to improvement of research funder’s confidence in the institutions´ accounting of indirect costs. Method: The study has been carried out with a qualitative hermeneutic approach with understanding epistemology. The method included an inductive empirical test of the problem formulation. The inductive empirical study consisted of semi-structured interviews with four universities and four research funders. Result and Conclusions: The study shows that the SUHF model is not sufficiently clear about the distinction between the costs that are direct and indirect. Communication and cooperation between the parties has increased. The universities feel that their confidence has improved among financiers while the research funders' experience is different, ranging from loss of confidence to increased confidence. Suggestions for future research: Investigate additional research funders and universities in order to ensure that the results from this study are reliable and investigate the reasons why the confidence is unchanged and also has reduced with research funders after the introduction of the SUHF model. Key words: SUHF model, full costs recovery, indirect costs, trust, commitment, communication, cooperation

The aim of this study is to evaluate whether the ‘richness’ of the marking on personal names is an adequate indirect measure of a language’s case usage. The method uses parallel texts to identify, and group by lemma, names in over a thousand languages. These groupings are compared with data for case usage from a typological database for those languages for which it is available. This material is then used to test a method for assessing whether a language uses case or not. Results indicate that the maximum number of word types a proprial lemma is attested with in a text is a useful tool for inferring case usage. However, it only yielded clear results for a subset of the languages tested. It was not particularly useful for inferring the absence of case usage. Estimation of number of case categories was also performed. An entropy measure based on word types that a personal name lemma is attested with and the occurrences of these word types was used. It was found to be a fair indicator of number of case categories for languages, if somewhat inaccurate. Markings on languages which had no case were investigated. They were found to be of several types: pragmatic markers, non-case grammatical markers and case-like markers. Two languages with few markings on personal names and with case were investigated. They were found to not use any case marking on their personal names, but still use such markers on common nouns. This contrasts with a tentative generalization that this study is based on: ‘No languages have case marking exclusively in the domain of [personal names] or [common nouns].’ (Handschuh, 2017). / Denna studies syfte är att utvärdera om ’formrikedomen’ hos personnamnslexem är ett fungerande indirekt sätt att undersöka språks kasussystem. Parallella texter användes för att namnen hitta personnamn och gruppera dem efter lexem i över ett tusen språk. För den delmängd av språken där data om deras kasussystem fanns tillgänglig så jämfördes denna med grupperingarna. Resultaten indikerar att det maximala antalet ordformstyper som ett namnlemma observerades i är ett användbart verktyg för att hitta språk som använder kasus, men bara för en delmängd av testade språk. Det var däremot sämre på att hitta språk som inte använder kasus. En entropiuppskattning som var baserat på antalet ordformstyper ett personnamnslemma hittades med och antalet förekomster av dessa ordformstyper användes. Det var en okej indikator för antalet kasuskategorier, dock med något bristande träffsäkerhet. Personnamnsmarkeringar på språk utan kasus undersöktes. De funna typerna av markeringar var pragmatiska, kasuslika, och grammatiska icke-kasus. Två språk med kasus, men med få personnamns, undersöktes. De använder inte kasusmarkering på personnamn, men på sina substantiv, vilket bröt mot en hypotetisk generalisering som denna studie baserades på: Att inga språk har kasusmarkeringar endast på personnamn eller endast på substantiv.