För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja. Studien visar därmed att lärare som använder GoodStuff och Wings i sin undervisning bör reflektera över att inkludera normkritiskt tänkande ochjämställt arbete i samband med eller i andra delar av sin engelskundervisning för att ävenspråkdidaktiskt arbeta enligt läroplanens mål för en jämställd skola.

No description available.

No description available.

My purpose was to gain knowledge about how the Kalmar Union was presented in Danish and Swedish text books for upper secondary school during the period 1960-2000's. In order to fulfill my purpose three Swedish and three Danish textbooks for upper secondary school was analyzed. To concretise the purpose, I was looking for differences and similarities between how the Danish and Swedish history textbooks presented history about the Kalmar Union. I was also looking for continuities and changes in how the Danish and Swedish history textbooks present history about the Kalmar Union during the period 1960-2000’s. Prior research showed that there was currently different conclusion regarding the Kalmar Union. Both similarities and differences have emerged between both the Danish and Swedish textbooks. Primarily the Swedish textbooks were more consistent with each other than the Danish textbooks had been. The books during the same decade differed in the extent that Swedish textbooks described the need to break free from the oppression from Denmark a lot more often. The Danish textbooks had rather more examples that explained cohesion during the Kalmar Union and how the Union was created. That indicated that history  could be presented in different ways in different countries. I could therefor conclude that the history about the Kalmar Union presented in textbooks upper secondary school in Sweden and Denmark during the period 1960-2000’s actually tended to focus on different areas. The textbooks from the same countries seemed to be more similar to each other over time. For example the textbooks in Denmark tended to be more similar to each other during a longer period of time than they were with the textbooks in Sweden at the same period of time. The textbooks in Sweden also tended to be more similar to each other during a longer period of time. Distinct historical cultures like Sweden and Denmark, still tend to produce events in ancient history through the Kalmar Union from a national perspective. Keywords: The Kalmar Union, Danish textbooks, Swedish textbooks, History textbooks, Upper secondary school, Margareta, Erik of Pomerania, Swedish-Danish relations.

Detta självständiga arbete behandlar bilder i matematikläromedel för årskurs 1 ur ett genusperspektiv där den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor undersöks. Syftet är att belysa hur manligt och kvinnligt uppfattas och förmedlas i matematikläromedel. Det självständiga arbetet har utförts genom en bildanalys där fokuset har varit på att undersöka vilka roller pojkar/män och flickor/kvinnor har samt yttre attribut som färger på deras kläder. Studiens resultat visar en komplex bild av pojkar och flickor där antalet bildder på flickor var större än pojkar. Studien visar även att antalet passiva flickor är större än passiva pojkar. De färger som vi har kategoriserat som "pojkfärger"( se analysmetod s. 23) dominerade över de färger som bedömts vara "flickfärger". Detta visar att trots att flickor tar mer plats i matematikläromedlen, har författarna valt att porträttera flickorna som könsstereotypiska - passiva samtidigt som normbrytande - aktiva.  Vi fann dessutom olikheter som visar hur författarna har valt att åtskilja flickor och pojkar mellan läromedlen men även mellan bokförlagen. Eftersom det här är bland det första matematikläromedel som eleverna kommer i kontakt med är det viktigt att dessa läromedel är könsneutrala samt är eniga med dagens läroplan Lgr 11.

No description available.

Sammanfattning I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.   Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.   Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ”Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen”. Detta var ett spontant svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning. Som metod använde vi oss av en gruppintervju på en skola i södra Sverige med fem lärare i årskurs 4-5. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då vi har studerat lärarnas berättelser i en gruppintervju för att se hur lärarnas svar kan förändras i detta samband. Resultat visade att lärarna använder sig mycket av digitala läromedel i sin undervisning men att de saknar utbildning och vidare erfarenheter för att öka sin kunskap om ämnet.