This study aims to investigate how women’s and men’s religious and cultural experiences are represented in three religious studies textbooks for the new curriculum GY11. The chapter on Hinduism in each book has been analyzed and subsequently compared to one another. This study focuses on both qualitative and quantitative representation; how much space is given to each sex and what types of experiences are presented. The method used is framing, which means recurring themes and attitudes about said groups have been looked for. The results show that both the quantitative and qualitative representation of Hindu women and men is relatively even, which shows a positive development from textbooks published a decade ago.

Studiens syfte var att jämföra läromedelsinnehåll med avseende på muntlig språkfärdighet utifrån kursplanstexten för engelska årskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av två läromedel från ett språkreseföretag samt tre läromedel i engelska för grundskolans senare år, vilka används i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver. Studien vilade på en kvantitativ analys där innehållet i alla läromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes också av en kvalitativ analys där det textuella innehållet i läromedlen analyserades. Både de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehållet, med fokus på de delar vilka behandlar muntlig språkfärdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling. Resultaten visar att uppgifterna i respektive läromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka är knutna till muntlig språkfärdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive läromedel är oproportionerligt små sett till läromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir således att alla läromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga språkfärdigheter utifrån kursplanens krav. Dock är det önskvärt att framtida läromedel bör innehålla ett högre kvantitativt antal uppgifter knutna till muntlig språkfärdighet i allmänhet och den kommunikativa färdigheten i synnerhet. Särskilt med hänsyn till att målet såväl som syftet med att kunna flera språk är att kunna kommunicera och interagera med människor från andra länder.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid. Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade. Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007. Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

Syftet med uppsatsen är att studera vad lärare i årskurs 1 grundar sitt val av läromedel vid läsinlärning. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter ser lärare med läromedel? Hur används läromedel för att möjliggöra läsutveckling? För att få en bild av vad läsning är tar arbetet upp en historisk genomgång av hur olika läsmetoder har växt fram och använts och vad läsning är. Läromedlets har också varit betydelsefullt att belysa. Läromedlet ska främja eleven att bli en läsare och för det krävs det både avkodning och förståelse. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenska årskurs 1. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedel som finns på den skola där de är verksamma eller material som de samlat på sig genom sina yrkesverksamma år. Lärarna är positiva till användandet av läromedel. Alla lärarna använder olika läromedel utifrån sina egna erfarenheter och anpassar dem till eleverna. Läromedlen som de använder är i första hand inriktade på avkodning och i andra hand på förståelse av texterna.

Abstract The aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher’s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher’s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible. Another finding is that all the teacher’s manuals emphasize dialogue and interaction. As regards texts and exercises, it is only to a certain extent that the pupils encounter any variation in these. It can be observed that the teacher’s ability to handle dialogue in preparation for both reading and writing, and the importance of reflecting on and handling texts and exercises, are crucial factors for the quality of the content which is conveyed in all the teacher’s manuals, and which has to be handled in the teaching.

Developing good reading skills is crucial for all pupils in school, and the reading book is a tool for achieving that. Pupils are entitled to good reading instruction, regardless of which reading level they are at, and regardless of the level of the reader they have been given. The aim of the study is to examine a particular teaching material and describe the differences that exist between a simpler and a more difficult variant of the same reader. The study is a textual analysis focused on the two readers for grade 2 from the material Diamantjakten (The Diamond Hunt). The study shows that the two books display great differences. Reading the simpler book involves a smaller amount of text, fewer descriptive expressions, and a smaller number of words, but it does make demands on the reader’s ability to read between the lines. Readers of the more difficult book encounter a more nuanced and vivid text, but are given few opportunities to draw their own conclusions about the text.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9. Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling. Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9. Metoden går i korthet ut på att studera hur begreppet hållbar utveckling ges mening genom sin relation till andra begrepp i de studerade materialen, i enlighet med Laclau och Mouffes diskursteori. Dessa begrepp organiseras i kartor vilka påvisar hur olika begrepp har olika inverkan på diskursen hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det inte finns någon tydlig hegemoni kring vilket innehåll läromedel fyller hållbar utveckling med. I analysen framgick att diskursen ligger åt det normativa hållet, om än med flera undantag. Diskursen i stort är mestadels att betrakta som tekno- och antropocentrisk och få exempel på förespråkande av någon större omvandling av samhällssystemet fanns att se. Men hållbar utveckling konstitueras olika i olika läromedel och valet av läromedel har följaktligen stor betydelse för vilket meningsinnehåll som erbjuds eleverna.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra? Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. / With base in an analytic method developed by The American Association of the Advancement of Science (AAAS) a learning material analysis was performed on two separate editions of a book written by Birgitta Thulin and Sten Elm (Religion 1, published 2010 and Religion 1 & 2, specialisering, published 2013). The investigation was carried out to search for answers regarding the following questions: 1) What is said in the syllabus, for the first course in religion? 2) What is said in matching learning materials? 3) How much do the two investigated editions differ? 4) How well does syllabus and learning materials match? The analysis of the material discovered that there is a considerable discrepancy between the content in the investigated books, in comparison to the central goals of curriculum.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen. Resultatet av undersökningen visar på att muslimer i de äldre läroböckerna beskrivs som oförnuftiga, samtidigt som det finns beskrivningar av muslimen som en individ vars identitet är helt fylld av Koranen och islam. Vid sidan av detta går det även att se hur Gud görs främmande för kristna och judiska läsare genom en selektiv översättning av den muslimska trosbekännelsen. Kvinnoförtryck och fundamentalism görs i läroböckerna till centrala element av islam, men samtidigt finns det från 1997 och framåt i de undersökta böckerna uttryck av antiislamofobiska, antirasistiska och antikulturalistiska budskap. Läroböckerna kantas även av problematiska generaliseringar som ibland är positiva och ibland är negativa. Läroböckerna bekräftar dels Huntingtons teori samtidigt som de visar tecken på att de kan vara påverkade av Saids analys av orientalismen. Angående föreställningen om ett Eurabien finns det vissa delar av läromedlen som är i samklang med teorin. När det gäller läromedlens roll i skapandet eller motverkande av islamofobi var det en omöjlighet att ge ett svar på var läromedlen vilar då det finns ett flertal olika tendenser som pekar åt olika riktningar, men det är tänkbart att de både kan skapa och motverka islamofobiska åsikter. Vad som dock kan sägas är att de nyare läroböckerna innehåller färre negativa skildringar av islam och muslimer än de äldre läroböckerna.