Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning.   Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor.

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehåller ingen kunskap i sig. De är på olika sätt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krävs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseområde i detta magisterarbete är hur Internet som plats kan användas i ett pedagogiskt syfte och frågeställningen lyder: Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter användas, för att utveckla ett interaktivt läromedel? Hur kan detta interaktiva läromedel utformas så att bilden blir huvudsaklig informationskälla? Mot bakgrund av frågeställningen ovan består en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. På denna sida ska användarna kunna lära sig enkel animation. Målgruppen är 12-16 år. Arbetets teoretiska diskussion och analysdelen berör framför allt frågor om kunskapsproduktion i olika kontexter och medier och har legat till grund för sidan. Min avsikt har varit att låta magisterarbetets respektive delar ge näring och nya erfarenheter åt varandra. Intentionerna med Animationshuset är att utnyttja det digitala mediets och platsen Internets möjligheter för att användarna ska skapa nya lärdomar. Mötet mellan den praktisk pedagogiska och den tekniska kontexten är den stora utmaningen, det pedagogiska måste samverka med den digitala tekniken.   En av Internets främsta egenskaper är att alla, oavsett tid och rum, kan vara med och producera information. Därför ska sidans användare kunna dela med sig av de erfarenheter och kunskaper de gör i sina egna animeringar. Animationshuset kommer att ha ett grundskelett och en grundstruktur, därefter ska användarna bygga vidare huset med sina erfarenheter och kunskaper. Kombinationen av att vara en styrande åskådare till visuell information (genom interaktivitet), utföra det praktiska arbetet (själva animerandet) samt att vara medskapare till Animationshuset (pedagogens roll), resulterar i ett performativt lärande där kunskapens relationella natur synliggörs. Arbetets resultat presenterades på Konstfacks vårutställning 2009. Utställningens besökare kunde där prova en liten del av Animationshuset på en interaktiv Activeboard.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läromedel går tillväga vid introduceringen av additions-, subtraktions- och likhetstecknet. Den metod som valdes var en komparativ textundersökning av tre olika läromedel. De läromedel som undersöktes valdes utefter en intention att få en bredd på studien. Resultatet visade att symbolerna introduceras på olika sätt och i olika ordning i de tre läromedlen. Här framkom att likhetstecknet inte alltid får den huvudroll som teorin påtalar att den bör ha, vilket kan försvåra elevernas förståelse för symbolen. Vidare blev det tydligt att samtliga läromedel ger addition och subtraktion flera olika betydelser, exempelvis sammanläggning och jämförelse. Dessutom arbetar man med att förtydliga sambandet mellan dessa räknesätt i alla läromedel, även om man belyser detta samband i olika grad. Ett ytterligare resultat var att samtliga läromedel påtalar vikten av att utgå från barns informella kunskaper. Detta får dock olika utrymme i de olika läromedlen. Vidare utgår även de tre läromedlen från analytiskt och syntetiskt tänkande i olika omfattning.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är: -         Hur undervisas elever i läsning -         Hur undervisas elever i skrivning -         Vilka läromedel används i svenska Studien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland. Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.  Eleverna ges dock inte tillfälle att samtala och utveckla sin läs- och skrivförmåga tillsammans i meningsfulla sammanhang. I resultatet kan man också se att datorn inte har haft den genomslagskraft i undervisningen som den haft i övriga samhället.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka och få grepp om de faktorer, som verkar mellan läromedlen och eleverna, respektive läromedlen och lärarna. Frågeställningarna var följande:</p><p>- Vilka faktorer påverkar läromedlets funktion?</p><p>- Vad kommunicerar dessa faktorer till lärare, respektive elever?</p><p>För att få svar på dessa frågor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lärare och elever i gymnasiet, i ämnet matematik.</p><p>I vårt arbete såg vi en röd tråd som löpte genom litteratur och artiklar. Tråden var vikten av det matematiska språket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förståelsen. Vi har skärskådat olika faktorer som vi fått fram genom en amerikansk utvärderingsprocedur. Faktorerna har undersökts och vi har tagit reda på vad dessa innebär. I intervjuerna med elever och lärare i gymnasieskolan har vi sett att våra antaganden blivit bekräftade.</p><p>Det som har framhållits i debatten, är att man skall ta bort läroböckerna, men med detta menar man inte alltid att de skall tas bort helt, utan att deras dominans skall minska. Detta bör ske till förmån för en dialog i klassrummen, i grupparbeten eller i dialoger mellan eleverna och lärarna. I vårt arbete har åsikter kommit fram som stödjer dessa tankar, att kommunikationen är viktig för att bygga upp den matematiska förståelsen.</p>

<p>Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande:</p><p>- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?</p><p>- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?</p><p>- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?</p><p>Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa. Det som min undersökning visar är att, med bara några få undantag, alla läromedel lyckas med detta.</p><p>Inte bara jag tycker att läromedlen i stort uppfyller de mål som finns i kursplanen i fysik, utan även de tillfrågade lärarna som svarade på min enkätundersökning. Överlag gav de en bild av att de finner läromedlen i stor utsträckning som användbara.</p><p>För min egen del vill jag även kunna se hur läromedlen kan användas på ett bra sätt när jag ska undervisa i ämnet fysik. Genom lärarenkäten har jag fått svar på hur lärare använder läromedlen på olika sätt. Något som jag kan ta till mig när jag undervisar i ämnet fysik.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läromedel går tillväga vid introduceringen av additions-, subtraktions- och likhetstecknet. Den metod som valdes var en komparativ textundersökning av tre olika läromedel. De läromedel som undersöktes valdes utefter en intention att få en bredd på studien. Resultatet visade att symbolerna introduceras på olika sätt och i olika ordning i de tre läromedlen. Här framkom att likhetstecknet inte alltid får den huvudroll som teorin påtalar att den bör ha, vilket kan försvåra elevernas förståelse för symbolen. Vidare blev det tydligt att samtliga läromedel ger addition och subtraktion flera olika betydelser, exempelvis sammanläggning och jämförelse. Dessutom arbetar man med att förtydliga sambandet mellan dessa räknesätt i alla läromedel, även om man belyser detta samband i olika grad. Ett ytterligare resultat var att samtliga läromedel påtalar vikten av att utgå från barns informella kunskaper. Detta får dock olika utrymme i de olika läromedlen. Vidare utgår även de tre läromedlen från analytiskt och syntetiskt tänkande i olika omfattning.</p>

No description available.