No description available.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om vad som påverkar konsumenten till att vilja använda en digital plånbok. Den digitala plånboken är femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plånboken erbjuder. En transaktion med den digitala plånboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plånböcker kan det antas att konsumenterna skulle vänja sig vid tanken att lämna den fysiska plånboken hemma. Det har tidigare gjorts studier på adoption av mobiltelefoner och hur människor i allmänhet tar till sig vissa tjänster men den digitala plånboken är ett relativt nytt fenomen och därför handlar vår uppsats om adoption av den digitala plånboken som tjänst. De slutsatser vi kan dra av uppsatsen är att säkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plånboken påverkar om konsumenten väljer att använda tjänsten. För att företagen som levererar digitala plånbokstjänster ska nå största nytta bör de även se säkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjänsten. / This essay is about what influences consumers to want to use a digital wallet. The digital wallet is the fifth generation of payment and have now come to digitize several features that the physical wallet offers. A transaction with the digital wallet is made by the consumer Smartphone. Assuming that Smartphones are becoming mobile wallets can be assumed that consumers would get used to the idea of leaving the physical wallet at home. It has previously been studies on adoption of mobile phones and how to generally embrace certain services but the digital wallet is a relatively new phenomenon and, therefore, is our thesis about the adoption of the digital wallet services. The conclusions we can draw from this paper is that security, simplicity, and interoperability on the digital wallet will affect whether the consumer chooses to use the service or not. For companies that deliver digital wallet services to achieve the greatest benefit, they should also ensure security, simplicity and compatibility as key elements in the presentation and launch of the service.

Den tekniska utveckling som skett världen över har medfört en enorm effektivisering inom många områden, bland annat hur vi utfördagliga betalningar och i vilken form vi förvarar vår plånbok. Det fysiska bankkortet som vi människor är vana vid har näst intill totalt eliminerat kontanter i Sverige men håller, på grundav den tekniska utveckling, just nu på att självt bli ersatt. Denna ersättaren kallas i vardagligt tal för den digitala plånboken och har under de senaste åren tagit sig in i fler och fler länderoch är idag det betalningssätt som fler och fler konsumenter använder i första hand. I denna undersökning så studeras konsumenters synsätt på digitala plånböcker utifrån aspekternasäkerhet och användbarhet. Dessa aspekter är, enligt tidigare forskning, faktorer som användare av digitala plånböcker anser vara viktigast och vi har därför gjort en mer djupgåendeundersökning av hur användare i Sverige ställer sig till dessa aspekter. För att komma fram till resultatet så har 5 stycken användare intervjuats för att ge deras syn på digitalaplånböcker. Slutsatserna som kan dras utifrån diskussionen, som förts med grund i teori och den insamlade empirin, är att respondenternas synsätt på sina digitala plånböcker är att dehåller en god nivå av användbarhet på grund av exempelvis ständig tillgänglighet samt enkelhet vid användning. Respondenterna ansåg dessutom att nivån på säkerhet hålls på en godnivå, mestadels på grund av verifieringen som användaren ständigt måste genomföra för att kunna använda sig utav tjänsten.

Vi går mot ett allt mer kontantlöst samhälle, där mobilbetalningar är det betalsätt som används mest efter kortbetalningar. Idag finns det ett stort urval av olika mobila betalningstjänster på marknaden. I denna studie kommer acceptans av digitala plånböcker att undersökas. Digitala plånböcker är betaltjänstapplikationer som bl.a. kan användas för att online och i fysisk butik. Mer specifikt kommer vi att undersöka de digitala plånböckerna Apple Pay och Samsung Pay, vilka är relativt nylanserade på den svenska marknaden. I och med det nya betaltjänstdirektivet (PSD2) som initierades av EU, förväntas fler företag tillhandahålla betalningstjänster som bygger på bankernas API och använda kundens kontoinformation. Denna potentiella förändring av den finansiella marknaden, där företag istället för banker tillhandahåller kunders kontoinformation och sköter deras finansiella tjänster, väcker frågor angående kunders uppfattade förtroende och risk. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkade användares acceptans och avsikten att använda dessa digitala plånböcker. Dessa faktorer baserades på E-commerce acceptance model, vilken baserades på den etablerade modellen Technology Acceptance Model (TAM) och litteratur om faktorerna risk och förtroende. Data som låg till grund för empirin hämtades från elektroniska enkäter. Resultatet påvisade att faktorerna uppfattad nytta och förtroende hade starkast påverkan på respondenternas avsikt att använda de digitala plånböckerna. Resultatet och urvalet diskuterades även utifrån teorin Diffusion of Innovations för att kontextualisera studien. / We are moving towards an increasingly cash-free society, where mobile payments are the most frequently used payment method after card payment. Today there is a wide selection of different mobile payment services on the market. This study will focus on acceptance of digital wallets, which are payment service applications that can be used online as well as in physical stores. More specifically, we will examine the digital wallets Apple Pay and Samsung Pay, which are newly launched on the Swedish market. With the new Payment Service Directive (PSD2) initiated by the EU, more companies are expected to provide payment services based on the bank's APIs to use the customer's account information. This potential change in the financial market, where companies instead of banks manage customer account information and financial services, raises questions about customers' perceived trust and risk. The purpose of this study was to investigate which factors influenced users' acceptance and intent to use digital wallets. These factors are based on the E-commerce acceptance model, which was based on the established model Technology Acceptance Model (TAM) and literature on the factors risk and trust. The data which the results were based upon were obtained from electronic surveys. The results indicated that the factors perceived usefulness and trust had the strongest impact on respondents' intention to use the digital wallets. The result and sample were also discussed based on the theory Diffusion of Innovations to contextualize the study.

With the rise of blockchain technology and cryptocurrency, secure e-wallets also become more important. But what makes an e-wallet secure? In this report, we compare different aspects of ewallets to see which alternatives are secure and convenient enough to be used.This report contains comparative analyses of different implementation for e-wallets. The problem area is divided into three smaller areas: Key storage, authentication, and recovery. These problem areas have defined criteria for what is considered good qualities in each respective area.The results show that for key storage, the best options are, Android’s keystore/IOS’ secure enclave, offline storage or a hybrid hot/cold storage. For authentication, the best alternatives proved to be BankID and local authentication through the phone’s OS. Good Recovery alternatives include recovery seeds that recover the whole e-wallet or using multiple keys for both signing and recovery.The proof of concept made for this project uses three different storage methods with the authentication methods for each one and with the possibility of recovery in case a key should be lost. The storage methods used are offline storage thought QR-codes, online storage with firebase and local storage with Android keystore or Secure enclave. Authentication is done with Facebook/Google sign in or local authentication. / Med blockkedja och kryptovalutornas ökande popularitet blir säkra e-plånböcker allt mer viktiga. Men vad gör en e-plånbok säker? I detta arbete ska olika implementationer för e-plånböcker undersökas för att se vilka alternativ som är tillräckligt säkra samt användarvänliga.Problemområdena delas upp i följande delar: nyckellagring, autentisering och återhämtning av stulen/förlorade nycklar. Arbetet innefattar jämförelser mellan olika lösningar till dessa områden med definierade jämförelsekriterier.Resultatet visar att för nyckellagring är de bästa alternativen Androids keystore system/IOS secure enclave som båda är en form av säker lagringsplats på telefonen, offline lagring och hybridlagring som enkelt förklarat är en tjänst som bevarar data offline och gör den online när användaren väl vill ha tillgång till datan. För autentisering är de bästa alternativen BankID och lokal autentisering genom telefonens operativsystem. För återhämtning av nycklar är de bästa alternativen recovery seed eller att använda multipla nycklar för både signering och återhämtning.En proof of concept gjordes där lagringsmetoderna papper (exempelvis QR-kod), online-lagring med Firebase och lokal lagring med Android keystore eller Secure enclave implementerats. Autentiseringen sker med hjälp av Facebook/Google login och lokal autentisering. Återhämtning görs med två utav tre nycklarna som används för både signering och återhämtning.

As the use of mobile payment applications (apps) and electronic wallets (e-wallets)increases, so does the demand for a improved user experience when interactingwith these apps. The field of Human-Computer interaction (HCI) focuses onthe design, evaluation, and implementation of interactive computing systems forhuman use. One aspect of HCI is usability, i.e., the quality of the interactions witha product or system. This thesis investigates how an e-wallet can be designed to provide a high level ofusability by conforming to best HCI practices and by formative evaluation using aset of usability evaluation methods.The research process consisted of an initial literature study and developmentof a prototype, which was evaluated iteratively through Thinking-aloud-protocol(TAP) and a combination of performance measurements and questionnaire by achosen test group. By each iteration, the results of the performance measurements, as well as theverbal data improved. The most complex or difficult task, for the test subjectsto perform, was, according to the results, Pay via manual input. All goals wereachieved for all tasks except for the performance goal of a percentage of errorsbelow 5%. To conclude, it was clear that the test subjects had more trouble understandingthe concept of the e-wallet rather than navigating and completing tasks. Thedifficulties lay in understanding how currencies were stored and how transactionshappened. When developing this e-wallet we noticed that the most importantissue was to make new functions and concepts familiar to the user through relatingit to recognizable ideas. / I och med att användning av mobila betalningslösningar (appar) och elektroniskaplånböcker (e-plånböcker) ökar, ökar även efterfrågan på en förbättradanvändarupplevelse vid interaktion med dessa appar. Området människadatorinteraktion(MDI) fokuserar på design, utvärdering och implementeringav interaktiva datorsystem för mänsklig användning. En aspekt av MDI äranvändbarhet, dvs kvaliteten på interaktionerna med en produkt eller ett system.Detta kandidatexamensarbete undersöker hur en e-plånbok kan utformas föratt ge en hög användbarhet genom att anpassas till MDI praxis och formativutvärdering av designen med hjälp av en uppsättning utvärderingsmetoder föranvändbarhet. Forskningsprocessen bestod av en litteraturstudie och utveckling av en prototoyp,som utvärderades iterativt genom Thinking-aloud Protocol (TAP) samt enkombination av prestationsmätningar och frågeformulär av en vald testgrupp.Efter varje iteration förbättrades resultaten av prestationsmätningarna, såvälsom för den verbala datan. Den mest komplexa eller svåra uppgiften,för testpersonerna att utföra, var, enligt resultaten, Betalning via manuelinmatning. Alla mål uppnåddes för alla uppgifter förutom prestationsmålet fören procentandel av fel under 5%. Avslutningsvis var det tydligt att testpersonerna fann det svårare att förståkonceptet av e-plånboken än att navigera och slutföra uppgifterna. Svårigheternalåg i att förstå hur valutor lagrades och hur transaktioner gick till. När viutvecklade den här e-plånboken märkte vi att den viktigaste uppgiften var att göranya funktioner och koncept förståerliga för användaren genom att koppla dem tilligenkännliga idéer.

This thesis deals with digital identity wallets as digital identification means, through a legal and technical perspective, within the field of legal informatics. The 3rd of July 2021 the European Commission presented a proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council amending Regulation (EU) No 910/2014 as regards establishing a framework for a European Digital identity, also known as the eIDAS II-regulation. The eIDAS II-regulation is at this moment being negotiated on EU-level and has not yet been adopted. In the eIDAS II-regulation the digital identity wallets were presented. These wallets en-able citizens and other residents to authenticate, and share electronic documents and identification data, with a relying party. The purpose of the digital identity wallets is to create a harmonized identification solution that will function within all member states of the EU. The thesis will concentrate on the relationship between the legal aspects of the eIDAS II-regulation and the technical solutions presented in the regulation. The eIDAS II-regulation covers a vast variety of legal and technical solutions, however the thesis will only focus on the electronic identification, authentication, and the sharing of electronic documents through the wallet. Furthermore, the thesis will analyse which data can be stored in the wallet according to the eIDAS II-regulation and what legal and technical solutions are proposed to enable shar-ing, and controlling the accuracy, of the data. The relationship between eIDAS II-regulation and GDPR will be discussed and analysed in the end of the thesis. This discussion gives the reader an understanding of how the regulations will integrate with each other and how eIDAS II-regulation is affected by the GDPR. The conclusion of the thesis is that the eIDAS II-regulation, thus the digital identity wallets, is a step in the right direction to create a harmonized regulation for digital identities, however there are certain legal problems that should be ad-dressed to make the digital identity wallets a secure and user-friendly solution. These legal problems with the digital identity wallets could be solved with the right technical specifications. Some of these technical specifications will be pre-sented and discussed in the thesis.