<p>Sammanfattning</p><p>Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och</p><p>turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en</p><p>besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet.</p><p>För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina</p><p>enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad</p><p>litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin</p><p>och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med</p><p>olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att</p><p>bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två</p><p>stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var</p><p>n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen</p><p>slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än</p><p>enkäter. Slutligen har jag med beaktande av Falu gruvas önskemål framställt en enkät.</p><p>Enkäten har jag upprättat på grundval av det som framkommit i undersökningen.</p>

<p>En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning.</p><p>Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong.</p><p>Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare.</p><p>Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag.</p><p>Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.</p>

<p>The society today, reflects a high welfare, where the human being has a better financial position than before. This has generate that more money is spend on pleasure and events. A result of that can be the development of a new line of business; The industry of experience.</p><p>This kind of branch is fast growing in the Swedish labour market. The characteristics of this branch are, depending of trends, continuous variations and integrated education.</p><p>A new phenomenon within this branch is “Centre of experience”. It can be compared to a shopping mall which offers different types of attractions, there the experience is the primary. The supply of this centre is relative limited in Sweden.</p><p>This background made the subject interesting and that is how our presentation of the problem arose; Are there to be found representative variables of success within center of experience?</p><p>The aim of this essay is to analyse the concept, offer and strategies of Heron City and Kista Galleria. The result will be compared to the opinion of the consumer. Why has Kista Galleria reached a bigger success than Heron City?</p><p>The examination is based on a case study.</p><p>Today there are many articles about experiences in the news which create our interest to examine what the public demand.</p><p>The essay was described from both a company and customer perspective. For basis of the analysis was theories used about global factories and service marketing, which mean global guard, supplies and internal- and external marketing. The conclusion tells that there are over all success variables in centre of experience. Those variables are; effective internal communication, right version of marketing channel, the geography location and to offer an up date selection. Today should centre of experience commit oneself to provide shopping and restaurants. Besides from the over all success variables, we are conscious there are more variables which decide centre of experience success but those variables can be different from case to case.</p>

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats. Under det senaste de4cenniet har detta tillfredställande behov omvandlats till en upplevelsegenerator som är starkt bunden till historia, tradition och seder. Den har också uppnått status som en estetisk komponent som säljer en destination och som har förmågan att göra en plats synlig. Maten skapar rörlighet, identitet, äkthet och bidrar till en helhetsupplevelse. Födan har också förmågan att involvera alla sinnen och att bidra till både lokal och regional utveckling. Sveriges regering menar att matturism är värd att satsa på för att den står för cirka 15 % av den totala turismomsättningen. (Tillväxtverket, 2011) En ökad betydelse för mat inom turism skapar kombinationen mat och turism som är intressant och viktig. På ett seminarium om matupplevelsens stora betydelse för turism som ägde rum i Stockholm 2004 samlades landets ledande experter i måltidskulturen. Fil.dr. Susanna Heldt- Cassel förklarade under mötet att regional profilering av matkulturen kan utveckla turism och platsmarknadsföring. Hon poängterade att den lokala maten lyfts fram till en turistattraktion och kan bli en symbol för platsen. Var kan man hitta den specifika maten som bidrar till en plats särprägel? Många europeiska städer skryter med sina saluhallar i turistiska broschyrer som platser för gemensam kultur och identitet som lyfts upp genom matkultur och lokala produkter. Saluhallen är ett sekelskiftesfenomen som idag kopplas till upplevelse och bidrar till platsmarknadsföring och profileringen av en stad. Inne i saluhallar finns ett krav på äkthet, en förståelse för ursprunglighet av födan, inte bara biologiskt utan även kulturellt. Den lokala maten kan höja attraktionen hos en region eller destination och kan därmed skapa bättre affärer för turistentreprenörerna samt stärka turistföretagens utveckling och lönsamhet. Måltidsturism är enormt viktig för samhällets sociala och kulturella utveckling. Saluhallar är idag platser där det genuina tillsammans med tradition och kultur kopplas ihop med det moderna och nya influenser. Uppsatsens syfte är att undersöka konceptet saluhall i Stockholm med fokus på egenskaper som har betydelse för besöksnäringen. Detta syfte har lett fram till följande frågeställningar: Hur kopplas saluhallar till människors identitetsskapande? Vad skapar attraktion och upplevelse i saluhallen? Är saluhallen ett kulturarv och hur förhåller man sig i så fall till det? Hur arbetar saluhallarna för att utvecklas turistiskt?

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet. Sveriges natur och unicitet uppfattas av internationella turister men det traditionella Sverige uppfattas inte riktigt. Det finns också flera sekundära värden i VisitSwedens förmedlade bild som inte uppfattas av internationella turister. Detta ledde till slutsatsen att VisitSwedens förmedlade bild av Sverige 2014 skiljer sig en hel del från den bild som internationella turister har av Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika svenska destinationer genom intern samverkan marknadsför sig gentemot internationella besökare och vilka eventuella utvecklingsområdet som finns på denna front. Detta kommer göras genom en jämförelse av hur olika svenska destinationer arbetar för att marknadsföra sig till internationella besökare och hur olika turistrelaterade företag samarbetar inom den lokala destinationen. I denna undersökning har en kvalitativ metod med en induktiv ansats för att få en ökad förståelse över hur tio olika destinationer i Sverige arbetar för att marknadsföra sig internationell, hur de inom destinationen samverkar för att uppnå målen inom turistindustrin och på vilket sätt sociala medier används i detta arbete. Denna studie fokusera på samverkan och internationellt marknadsföringsarbete. Denna studie indikerar att Visit Sweden har en betydande roll för den internationella marknadsföringen av de svenska destinationer som medverkat i denna studie. Större delen av de tillfrågade respondenterna samarbetar på olika sätt med Visit Sweden för att nå ut till bestämda internationella marknader. Studien konstaterar fortsättningsvis att det regionala destinationsbolaget, Tourism in Skåne har stor betydelse för marknadsföringen av de skånska destinationerna som medverkat i denna studie. Studien indikerar att den nationella strategin 2020 är central för att skapa samarbeten mellan olika aktörer inom de tio undersökta destinationerna och att denna strategi visat sig framgångsrik för att samtliga aktörer på destinationerna ska arbeta mot gemensamma mål och utveckla turismen på ett lönsamt och hållbart sätt. Vid denna undersökning hittades även ett antal utvecklingsområden gällande marknadsföringen på dessa destinationer, den största utmaningen består av att ta ställning till den snabba globaliserings- och digitaliseringsprocessen som definierar det moderna samhället. Undersökningen har dessutom visat att samtliga tio destinationer lägger sitt fokus på den digitala marknadsföringen och att sociala medier i form av Facebook, Twitter och Instagram används för att skapa långsiktiga relationer med kunderna och finnas tillgänglig på kundens plattformar. Fortsättningsvis används sociala medier som kanaler för att skapa ett engagemang bland de potentiella kunderna samt för att länka potentiella besökare vidare till destinationernas egna hemsidor och sprida marknadsföringskampanjer. / The purpose of this study is to examine how different Swedish destinations is marketing themselves to international visitors through internal collaboration and cooperation. We also seek to investigate what potential development areas that might exist in this field. To fulfill the purpose of this study, we will make a comparison of how different Swedish destinations work to marketing themselves to international visitors. We will also look into how various tourism related companies collaborate within the local destination. The result of this study has indicated that Visit Sweden has a crucial role in the international marketing process of the Swedish destinations involved in this study and the majority of the respondents have a collaboration of some kind with Visit Sweden to reach out to established international markets. Furthermore the study shows that the regional destination company Tourism in Skåne has a crucial role in marketing the southern parts of Sweden. The study also indicates that the national strategy 2020 is central for creating collaboration between different actors within the ten studied destinations and that this strategy is shown useful to make all actors work after the same ambitions and develop the tourism in a profitable and sustainable way. This study also shows several development areas when it comes to marketing these destinations. The major challenge is the fast globalization- and digitalization process that defines the modern society. The study also shows that all the studied destinations puts the most efforts into the digital marketing. Social media such as Facebook, Twitter and Instagram is used to create long-term relationships with the customers and to be available on the customers platforms. Social media is also used as a channel to create commitment among potential customers, to link potential visitors to the destinations own website and to spread marketing campaigns.

The tourism industry is accounted for high monetary revenues but is also responsible for a high amount of emissions globally. In this study the emissions from the tourism sector are discussed with a special focus on the Swedish island, Gotland. Because Gotland is an island there are limited ways to travel to the island. There are generally three ways to get to the island, by ferry, airplane or by a cruise ship. Approximately 70% of the tourists travel by ferry and it is therefore the focus of this study. In this study emissions from tourism were calculated by the travel to and from the island, and during the stay. Emissions from transport on the island to various destinations were calculated as well as emissions from accommodations. The result from the study shows that the tourism on Gotland has far lower emissions than the general global tourism. This is mostly due to the low emissions from the electric production in Sweden. / Turism står för höga ekonomiska intäkter samtidigt som den står för höga utsläpp globalt. I studien diskuteras utsläpp från turism med fokus på den svenska ön, Gotland. Eftersom Gotland är en ö, är färdmedel till ön begränsade. Generellt finns det tre sätt att resa till ön, via färja, flygplan eller kryssningsfartyg. Cirka 70% av besökarna reser till ön med färja och är därför i fokus under studien. I studien beräknades turismens utsläpp genom resa, till och från ön samt under vistelsen. Under vistelsen beräknades utsläpp från transport på ön, till olika destinationer samt utsläpp från boende. Resultaten från studien pekar på att en turist på Gotland har mycket lägre växthusgasutsläpp än den genomsnittliga globala turisten. Den största anledningen är de låga utsläppen från svensk elproduktion.

Vatten är en begränsad resurs och tillgången påverkas av klimatförändringar och ökad vattenanvändning. Tidvis råder vattenbrist i Sverige och under åren från 2016 har situationen varit ansträngd i delar av landet. Turistnäringen är beroende av vatten och påverkar tillgången. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur turistnäringen hanterat vattensituationen i verksamheterna. En enkät och fyra intervjuer användes som metod för undersökningen och insamling av data gjordes genom verksamheter med logi-inriktning på Öland. Det konstaterades att det fanns en generell medvetenhet om situationen. Information om att vara sparsam med vatten gavs till gästerna i hög grad och visade att 96 % aktivt informerade gästerna om vattensituationen. Tekniska lösningar i olika omfattning hade vidtagits för anpassning till vattenbrist. Lösningar som snålspolande kranar och duschmunstycken, att samla på vatten samt snålspolande toaletter var vanligt förekommande. Förhoppningen med den här uppsatsen är att inspirera till förändringar i vattenhanteringen och att verksamheter fortsätter minska vattenanvändningen för att delta i att säkra vattentillgången. / Water is a limited resource and the access is affected by impacts of climate change and as water use is increasing. Water shortages sometimes occur in Sweden and during recent years the situation has been strained in parts of the country. The tourist industry is dependent on water and also has an impact on accessibility. The purpose of the study was to investigate how the tourist industry have adapted to the water situation. A survey and four interviews were used to collect data through accommodation oriented enterprises on Öland, south east Sweden. It was found that there was a general awareness of the situation. Information were given to the guests to a great extent and 96 % were actively informing guests about the situation. Technical solutions to varying degrees has been implemented in order to adapt to water shortages. Common solutions were low-flow taps and shower heads, water saving and low-flush toilets. The hope with this paper is to inspire changes in water management and that enterprises continue to reduce water use to participate in securing the water supply.

<p>Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas.</p><p> </p><p><em>Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. </em>Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.</p>

No description available.