Försäljning av funktionella produkter inkluderar både varor och tjänster. Konceptet funktionella produkter innehåller många olika komponenter och säljs över långa kontrakt, vilket gör att dagens regelverk för redovisning inte ger tillräcklig vägledning. Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka utmaningar som uppstår ur ett redovisningsperspektiv vid försäljning av funktionella produkter. Syftet är också att skapa en förståelse för hur ekonomer använder dagens regelverk vid komplexa redovisningssituationer vid försäljning av funktionella produkter. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats, legat till grund för studiens genomförande. Studien har utgått från ett aktörssynsätt för att kunna skapa en förståelse för hur individen uppfattar utmaningarna kring försäljningen av funktionella produkter. Eftersom funktionella produkter är ett begrepp som inte är välkänt har intervjuer med tre ekonomer genomförts. Ett scenario som beskrev konceptet funktionella produkter presenterades för ekonomerna innan intervjuerna. Detta för att respondenterna skulle ha samma utgångspunkt inför intervjuerna. Vid intervjutillfällena berättade respondenterna hur de tolkade och bedömde situationen beskriven i scenariot. Med stöd i tidigare forskning har upprättandet av kontrakt, jämförbarhet med avseende på hantering av risker, redovisningsregler med bakgrund i produktens prissättning och komplexa redovisningssituationer identifieras som utmaningar vid försäljning av funktionella produkter. En komplex utmaning är att kontrakten sträcker sig över 20 till 30 år. En teoretisk referensram har utvecklats som legat till grund för att möjliggöra en analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar att ekonomens grundarbete bör innehålla bedömningar som kräver en hög grad av expertis för att redovisningen ska spegla verkligheten. Redovisningen av funktionella produkter ställer höga krav på ekonomens kunskap och bedömningar. Redovisningen av en funktionell produkt kan inte generaliseras eftersom varje funktionell produkt är speciellt framtagen för en viss kunds behov. Detta medför att det blir svårare att uppfylla kravet på jämförbarhet när företag börjar sälja fler komplexa produkter, vilket antas bidra till att utvecklingen av nya regelverk kommer att ta tid. En trolig lösning blir, att på samma sätt som när ekonomer i dag tillämpar regelverket IFRS 15, så kommer ekonomerna att utveckla egna standarder för att redovisningen ska uppfylla de kvalitativa egenskaperna. Utifrån denna studie anser vi att det är viktigt med fortsatt forskning om redovisning av funktionella produkter med avseende på skillnader mellan korta och långa kontrakt och hur försäljningen skiljer sig åt mellan företag. / Sales of functional products include both goods and services. The concept of functional products contains many different components and is sold over long contracts, which means that today’s regulations for accounting do not provide sufficient guidance. The purpose of this study is to identify and describe the challenges with an accounting perspective in the sale of functional products. The goal is also to create an understanding of how economists use today's rules in complex accounting situations when selling functional products. To be able to answer the purpose, the study has been performed with a qualitative research strategy and a deductive approach. The study has been taken from an actor's approach to create an understanding of how the individual perceives the challenges surrounding the sale of functional products. Since functional products are a concept that is not well known, interviews with three economists have been conducted. A scenario that described the concept of functional products was presented to the economists before the interviews so that respondents would have the same starting point for the interviews. During the interviews, the respondents told us how they interpreted and assessed the situation described in the scenario. With support in previous research, the establishment of contracts, comparability with regard to risk management, accounting rules with a background in product pricing and complex accounting situations have been identified as challenges in the sale of functional products. f A complex challenge is that the contracts extend over 20 to 30 years. A frame of references has been developed which has formed the basis for an analysis of the interviews. The results of the study show that the economist's basic work should include assessments that require a high level of expertise in order to reflect reality. The accounting of functional products places high demands on the economist's knowledge and assessments. The accounting of a functional product cannot be generalised because each functional product is specifically designed for the needs of a particular customer. This means that it will be more difficult to meet the comparability requirement when companies start to sell more complex products, which is expected to contribute to the development of new regulatory frameworks over time. A probable solution is that economists, just as when economists today apply the acquis IFRS 15, will develop their own standards of recognition to meet the qualitative characteristics. Based on this study, we believe that further research into the reporting of functional products is important in terms of the differences between short and long contracts and how sales differ between companies.

<p><strong>Problem:      </strong>Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?</p><p>Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?</p><p> </p><p><strong>Syfte:            </strong>Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.</p><p> </p><p><strong>Metod:          </strong>En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:        </strong>Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt.</p> / <p><strong>Problem:      </strong>What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff?</p><p>Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?</p><p> </p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:  </strong>University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.</p>

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?   Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.   Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.   Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt. / Problem:      What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff? Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?   Purpose:       The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.   Method:       A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.   Conclusion:  University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.

For over 160 years, The Economist newspaper has been one of the most influential, sophisticated, and effective proponents of capitalism. It has consistently championed and conveyed a form of humanitarian political economy to its weekly, global audience of professionals and business and government leaders. The Economist began in 1843 to campaign for free trade in agriculture and to advocate for the emerging regime of capitalism in Britain. Its primary concern during its first two decades centered on agricultural change. This thesis examines those first two decades, from 1843-1863, and The Economists focus on improvement, or capitalist development, in the English countryside.<p> The Economist was a staunch advocate for increased urbanization, private property, and high agriculture a modern system of agriculture that involved scientific techniques, free trade, large landholdings, and significant amounts of capital. It vehemently opposed any attempts to alleviate rural poverty using measures it felt were inconsistent with the principles of political economy and argued rural labourers would be better off if they were forced to sell their labour and submit to the discipline of the market. The Economist repeatedly portrayed this process of capitalist development as beneficial for all and as a natural occurrence, brought about through the free working of the market. Its account contributed to the prominent idea of the success of British agriculture in the 19th century; an idea that has had profound effects on subsequent notions of development.<p> This thesis uses Marxist and Foucauldian concepts to demonstrate that the process of capitalist development in the countryside was not brought about through market forces. Extensive and often oppressive government intervention was needed to dispossess people from the land and to force them into waged labour. Though much of this dispossession had occurred by the 19th century, The Economist performed a crucial role in advocating for policies that cemented capitalist relations of production. The Economists most important function was to spread belief in capitalism by making its inequality and poverty more palatable.

For over 160 years, The Economist newspaper has been one of the most influential, sophisticated, and effective proponents of capitalism. It has consistently championed and conveyed a form of humanitarian political economy to its weekly, global audience of professionals and business and government leaders. The Economist began in 1843 to campaign for free trade in agriculture and to advocate for the emerging regime of capitalism in Britain. Its primary concern during its first two decades centered on agricultural change. This thesis examines those first two decades, from 1843-1863, and The Economists focus on improvement, or capitalist development, in the English countryside.<p> The Economist was a staunch advocate for increased urbanization, private property, and high agriculture a modern system of agriculture that involved scientific techniques, free trade, large landholdings, and significant amounts of capital. It vehemently opposed any attempts to alleviate rural poverty using measures it felt were inconsistent with the principles of political economy and argued rural labourers would be better off if they were forced to sell their labour and submit to the discipline of the market. The Economist repeatedly portrayed this process of capitalist development as beneficial for all and as a natural occurrence, brought about through the free working of the market. Its account contributed to the prominent idea of the success of British agriculture in the 19th century; an idea that has had profound effects on subsequent notions of development.<p> This thesis uses Marxist and Foucauldian concepts to demonstrate that the process of capitalist development in the countryside was not brought about through market forces. Extensive and often oppressive government intervention was needed to dispossess people from the land and to force them into waged labour. Though much of this dispossession had occurred by the 19th century, The Economist performed a crucial role in advocating for policies that cemented capitalist relations of production. The Economists most important function was to spread belief in capitalism by making its inequality and poverty more palatable.

Informatikens inflytande ökar i redovisningen. Automatiseringen, som en del av detta, utvecklas kontinuerligt och har blivit en central kärna för företag i att säkerhetsställa transparens i redovisningen. Automatiserad redovisningspraxis bygger på centrala tekniker som Artificiell Intelligens och Robotic Process Automation. Uppsatsens syfte är att bidra till förklaringar och förståelse för hur användning av automatiseringsteknik påverkar redovisningsekonomers arbetsliv. Respondenterna tillämpar tekniken på olika sätt. Studiens utgångspunkt finns i två centrala begrepp: Teknologisk acceptans och arbetsmotivation. Studien använder sig av ett fenomenologiskt perspektiv med fokus att behandla och tolka människors upplevelser och erfarenheter kopplade till automatiseringen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i olika roller inom redovisningsbranschen för att samla in primärdata. Denna data genomgick en kvalitativ dataanalys för att finna viktiga teman. Resultatet visade på fem starka effekter automatiseringen ger på dessa redovisningsekonomers arbetsliv. Slutsatsen belyser således effekterna av automatiseringen i form av ett effektivare arbete, ökat värdeskapande, ökad kravställning på kunskap och kompetens, ökad motivation samt tillit med hänsyn till systemens funktion. / The influence of informatics is increasing in accounting. Automation, as part of this, is continuously evolving and has become a central core for companies in securing transparency in accounting. Automated accounting practices are based on core technologies such as Artificial Intelligence and Robotic Process Automation. The purpose of the essay is to contribute to explanations and understanding of how the use of automation technology affects the working life of accounting economists. The respondents apply the technology in different ways. The study's starting point is found in two central concepts: Technological acceptance and work motivation. The study uses a phenomenological perspective with a focus on treating and interpreting people's experiences connected to automation. Ten semi-structured interviews are conducted with people in various roles within the accounting industry to collect primary data. This data underwent a qualitative data analysis to find important themes. The results showed five strong effects that automation has on the working life of these accountants. The conclusion thus highlights the effects of automation in the form of efficient work, increased value creation, increased demands on knowledge and competence, increased motivation and trust with regard to system functions.

Title: Digitization in accounting  Introduction: Digitization has shaped society in recent decades, which has had significant effects on corporate financial reporting. The work role has changed as new accounting systems have been introduced and become an aid for ongoing accounting. The accounting systems are not completely easy to implement in companies, which has meant that smaller companies risk lagging behind in the digitization of their tasks. Purpose: The purpose of the study is to describe how the accounting economist's tasks with ongoing accounting in smaller companies have changed as a result of digitalization. Method: This study has an abductive approach, which was chosen because it was considered most relevant to this essay and to gain a deeper understanding of how the accountant's duties have changed. A qualitative method was used where the interviews were semi-structured. Conclusion: Based on the study, it appears that the accounting economists' manual tasks in smaller companies have been digitized, but that they still do a lot themselves. Digitization has led to their work tasks becoming more efficient, productive and flexible. However, none of the respondents have digitized their processes to 100 percent and none of them have automated any work tasks to a greater extent. / Titel: Digitalisering inom redovisning Inledning: Digitaliseringen har format samhället de senaste decennierna, vilket har fått betydande effekter på företags ekonomiska redovisning. Arbetsrollen har förändrats i takt med att nya affärssystem införts och blivit ett hjälpmedel för den löpande redovisningen. Affärssystemen är dock inte helt enkla att implementera i företag, vilket har gjort att mindre företag riskerar att halka efter i digitaliseringen av sina arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter med löpande redovisning i mindre företag har förändrats till följd av digitaliseringen. Metod: Denna studie har en abduktiv ansats, vilket valdes för att det ansågs mest relevant till denna uppsats för att få en djupare förståelse kring hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter har förändrats. En kvalitativ metod användes där intervjuerna semistrukturerades. Slutsats: Utifrån studien framgår det att redovisningsekonomernas manuella arbetsuppgifter i mindre företag har digitaliserats men att de fortfarande gör mycket själva. Digitaliseringen har lett till att deras arbetsuppgifter har blivit mer effektiva, produktiva och flexibla. Däremot har ingen av respondenterna digitaliserat sina processer till 100 procent och ingen av dem har automatiserat några arbetsuppgifter i större utsträckning.

No description available.

The aim of this thesis is to record The historical development of political and political science concept of Universal Basic Income, it tries to map from its beginnings to the present. This thesis will handle the Universal Basic Income as that described by Thomas More and by Johannes Ludovicus Vives. Thesis will focus on their later critics from series of economic and philosophical thinkers and political scientists. UBI will build on these theorists modern ideas which will then be compared with previous authors. This thesis will show the development and deepening of ideas of Universal Basic Income through comparison of the concept of individual authors.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Ester Elofsson &amp; Matilda Wiklander  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022-05-25  Syfte: Digitalisering och automatisering är en av samhällets starkaste förändringskrafterglobalt och allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen. Inomredovisningsbranschen har resan mot digitaliseringen redan börjat och mycket pekar på atthastigheten i förändringen kommer att accelerera de närmaste åren. Syftet med studien äratt förklara hur digitaliseringen och dess utmaningar påverkar redovisningsekonomens yrke.Genom syftets utgångspunkt har följande forskningsfrågor skapats: Hur påverkardigitaliseringen redovisningsekonomens arbetsuppgifter? Vilka nya kompetenskrav ställs påredovisningsekonomen på grund av digitaliseringen? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som influeras av det hermeneutiskasynsättet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där 11 styckenredovisningsekonomer deltagit som arbetar på små- och medelstora företag.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att yrket har förändrats tack vare den digitalautvecklingen och kommer fortsätta i det spåret. Konkreta arbetsuppgifter som ändrats ärtill exempelvis fakturahantering och kompetenser som blir allt viktigare i framtiden är teknisk-och social skicklighet. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den har skapat förståelsekring hur den digitala utvecklingen har påverkat redovisningsekonomen och vilka utmaningar som deställts inför i och med det. Studien har även visat hur arbetsuppgifter och kompetenser har förändratsför redovisningsekonomer i och med digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur högskoleutbildningarundervisar kommande redovisningsekonomer inom den digitala utvecklingen av yrket.  Nyckelord: Digitalisering inom redovisningen, redovisningsekonom, framtiden inomredovisningen, utmaningar med digitalisering, digitaliseringens påverkan. / Title: The impact of digitalisation on the accounting economist   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Ester Elofsson &amp; Matilda Wiklander   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2022-05-25  Aim: Digitization and automation is one of society's strongest forces for change globally and more and more of our activities are taking place in the digital world. In the accounting industry, digitization has begun and there are many indications that the pace of change will accelerate in the coming years. The purpose of our study is to explain how digitalisation and its challenges affect the profession of accounting economist. Through the purpose these questions have been created:How does digitalisation affect the accounting economist's tasks? What new competence requirements are placed on accounting economists due to digitalisation?  Method: The study is based on a qualitative research method that is influencedby the hermeneutic approach. Data have been collected through semi-structured interviews in which 11 accounting economists working at small and medium-sized companies have participated.  Results and conclusions: The results of the study show that the profession has changed thanks to digital development and will continue on that path. Specific tasks that have changed arefor example invoice management and skills that will become increasingly important inthe future is technical and social skills.  Contribution of the thesis: The study's contribution to future research is that it has created understandings about how digital development has affected the accounting economist and what challenges they face with it. The study has also shown how tasks and competencies have changed for accounting economists with the digitalisation.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how higher education teaches future accounting economists with the digital development in the profession.  Key words: Digitalization in accounting, accounting economist, future of accounting, challenges with digitization, the impact of digitalisation.