<p>Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.</p>

<p>Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.</p><p>Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kan</p><p>bli påverkad med rodnader eller sår.</p><p>Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska ta</p><p>ansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.</p><p>Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.</p><p>Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellan</p><p>sjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver en</p><p>utförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga eller</p><p>lindra symtom på oral mucosit.</p><p>Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård i</p><p>bedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.</p><p>Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hur</p><p>utbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård.</p>

<p>Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.</p>

No description available.

<p><strong>Syftet </strong>med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. <strong>Metoden </strong>som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. <strong>Resultatet </strong>visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård. Patienterna upplevde att överlevnaden efter en hjärtinfarkt gav dem en stor motivation till att följa egenvårdsdirektiven och ta vara på sitt liv. Att ta in roliga aktiviteter i egenvården gjorde det lättare att lyckas med egenvården. Däremot var tidsbristen ett stort hinder för att klara egenvården när patienterna började bli friska nog att återvända till sina arbeten.<strong> Slutsatsen</strong> är att uppföljning av patienternas tillämpning av egenvård behövs för att förhindra att de slutar med den. Det är även viktigt att få uppmuntran av sjuksköterskan till att utföra egna roliga aktiviteter och att få stöd med vad de kan göra. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan medverkar till att involvera familjen i patientens egenvård.</p> / <p>This literature study <strong>aims</strong> at mapping what experiences myocardial infarction patients have from self care, i.e. care that patients are judged to accomplish. The <strong>method</strong> used was a literary survey where a total of fifteen qualitative articles were used in the result. The databases used were PubMed and Cinahl. The <strong>result</strong> showed that family support was of great help to be successful with self care. Patients experienced that surviving a myocardial infarction gave them a motivation to follow self care directives and take care of their life. It proved easier to succeed with self care if patients enjoyed their activities. When the patients felt healthy enough to return to work, lack of time was an obstacle to manage self care. The <strong>conclusion </strong>is that follow up on patients self care is needed to prevent them from quitting. It is also important that their nurse encourages both enjoyable activities and family involvement for the patients to manage self care. The patients also need help and support from their nurse when it comes to what activities they can try.</p>

Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.

Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.

Abstrakt   Diabetes i kombination med psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Höga blodsockervärden är en riskfaktor för depression. Depressionens symptom kan i sin tur öka risken för att drabbas av diabetes. Dessa två sjukdomar påverkar livet och hälsan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att leva med diabetes och psykisk ohälsa. Studiens design var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar i form av primärkällor funna genom sökning i databasen Psychinfo . Texten bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att leva med diabetes och psykisk ohälsa, hade en negativ inverkan på det dagliga livet. Detta påverkade förmågan att sköta sin diabetes på ett bra sätt. Även förmågan att genomföra egenvårdsaktiviteter som är viktiga vid diabetes påverkades negativt Många kände oro inför framtiden på grund av risken för allvarliga komplikationer och relationerna med familj och omgivning blev ansträngda då många upplevde bristande förståelse från familj och vänner. Särskilt kvinnor kände att de saknade det stödet. Preventiva åtgärder och sjuksköterskans perspektiv belystes. Behov av genomarbetade vårdprogram och utbildningsmaterial för att öka kunskaperna hos personal och patienter.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.