<p>Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst.</p> / <p>Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.</p>

<p>Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar. Under analysens gång framkom tre utmärkande diskurser som var genomgående i samtliga texter. De två dominanta diskurserna var vägledande respektive befallande. Den tredje diskursen var en medicinsk diskurs innehållande råd om exempelvis naturläkemedel. Diskursernas sätt att presentera information på belystes med hjälp av omvårdnadsteoretiker och vårdvetenskapliga begrepp. En konsekvens av texterna kan vara om eller hur läsaren inspireras till egenreflexion över textens innehåll eller ej. Slutsatsen är att vägledande diskurser har en större potential till att inspirera till egenreflexion än vad en befallande diskurs har.</p>

Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet värderades utifrån bedömningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En form av induktiv innehållsanalys utfördes på 8 kvalitativa och 7 kvantitativa artiklar. Resultat: Det var betydelsefullt att patienten hade kunskap och förståelse om sjukdomen samt att patienten fick inblick i andra patienters situation. Det visade sig även betydelsefullt att patienten bemästrade sjukdomssituationen genom att ta eget ansvar och integrera sjukdomen i det dagliga livet. Det framkom att möten mellan patient och vårdpersonal var betydande, där vägledning, bemötande och utbildningens upplägg var centrala faktorer. Slutsats: En balans mellan de i uppsatsen påvisade faktorerna ansågs vara betydelsefullt för att patienten ska kunna ta välgrundade egenvårdsbeslut och utföra egenvård.

Abstrakt Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården. Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Ungdomarna upplevde svårigheter i att upprätthålla en god egenvård under övergångsperioden mot vuxenlivet. Struktur och rutiner i vardagen beskrevs som en förutsättning för en bra egenvård och minskad risk för komplikationer. Ungdomarna beskrev att rutinerna kring egenvården påverkades av flytt från föräldrarna och aktiviteter med vänner. Strävan efter självständighet och frigörelse från föräldrarna kunde leda till konflikter kring sjukdomsansvaret. Övergången från pediatrisk till vuxenvård beskrevs ibland som problematisk, vilket ungdomarna önskade skulle fungera bättre. Slutsats: Ungdomar som lever med diabetes typ 1 måste varje dag genomföra egenvårdsåtgärder för att upprätthålla en god hälsa. Detta kräver tydliga rutiner och ett stort ansvarstagande, vilket ungdomarna lärde sig att utveckla med tiden och genom erfarenhet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterska är av stor vikt i ungdomarnas sjukdomshantering och vardag. Det är viktigt att övergången från pediatrisk till vuxenklinik fungerar bra för att ungdomarna ska känna trygghet och få en fortsatt bra diabetesvård.

SAMMANFATTNING Antalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet. Studien syftade till att beskriva hur sjuksköterskor uppmuntrade till egenvården för äldre personer. Data inhämtades från strukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterades fem kategorier och åtta subkategorier som framkom i analysen av intervjuerna. Dessa presenterades enligt följande: klinisk blick, sjuksköterskornas inhämtning av information, hinder för god egenvård, tidsbrist, metoder som ökar individens strategier för god egenvård, organisatoriska ramar, övertro på sig själv och sin förmåga, för liten tro på sig själv och sin förmåga, att möta patientens hinder, integritet, autonomi, förändring i egenvårdsförmåga, teamet som hjälpmedel och resurs. I resultatet framkom det att vård och omvårdnad bör ses som ett komplement till egenvården. Sjuksköterskan har en stor uppgift att observera och undersöka patientens förmåga. Det framkom även att målen behövde vara gemensamma för patient, sjuksköterska, det geriatriska teamet samt verksamheten. Sjukvården behöver anpassa arbetssätt och verksamhetsmål så att de gynnar patientens egenvård. Sjuksköterskorna behöver se betydelsen av individens motivation och förmågor samt använda det geriatriska teamet och de gemensamma målen som resurs.

Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. Egenvård omfattar olika aktiviteter som en person måste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. Omvårdnad vid diabetesvård baseras råd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Analysen utgick med inspiration av Axelsson i Granskär och Björklund-Nielsen. Resultat: Kunskap om sjukdomen resulterade i en självsäkerhet och en självständighet hos patienter. Kunna ta del av andras erfarenheter var viktigt för att finna motivation till att hantera sjukdomen. Uppföljning, utbildning och kommunikation beskrivs som viktiga delar i mötet mellan patient och vårdpersonal. Bättre egenvård och socialt stöd kunde leda till att en högre livskvalitet uppnåddes. Diskussion: Kunskap och förståelse om sjukdomen var till synes viktiga faktorer samt att få stöd och råd från vårdpersonal. Motiverande och stödjande samtal samt information är viktigt för att egenvården skulle fungera. Slutsats: Faktorer som studien beskriver ligger till grund för att patienter skulle kunna utföra en god egenvård och kunna fatta välgrundade beslut.

Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom som i dagens läge drabbar närmare 10 % av Sveriges befolkning. Då sjukdomen är av kronisk natur med i vissa fall livshotande symtom är det av stor vikt att människor med astma lär sig hantera sin sjukdom och förebygga symtomen som den medför. Faktumet att det idag fortfarande förekommer dödsfall till följd av akuta astmaanfall talar för att det finns ett behov av en ökad kunskap kring sjukdomen. Med ett vårdvetenskapligt perspektiv ses hälsa inte bara som frånvaron av sjukdom utan som en balans mellan livets olika komponenter, både biologiska och existentiella. Då upplevelsen av astma är högst individuell är det viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till detta och strävar efter att göra patienten delaktig i sin egen hälsoprocess, utifrån hans/hennes egna förutsättningar och behov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva faktorer som har en positiv påverkan på patientens egen förmåga att hantera sitt liv med astma. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Samtliga finns tillgängliga på databaserna Cinahl plus with Full Text och Pubmed. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i flera steg enligt rekommendationer för analysförfarande vid en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som beskriver faktorer som har en positiv inverkan på patientens förmåga till egenvård och sjukdomskontroll vid diagnostiserad astma; Information och utbildning, Vårdteamet och sjuksköterskan, Beslut och ansvar samt Socialt stöd och gruppverksamhet. Diskussion: I diskussionen belyses patientens behov av relevant information, möjlighet till en god dialog med vårdpersonal samt delaktighet i de beslut som rör den egna hälsan och vikten av att dela erfarenheter med andra människor med astma som är i en liknande situation. Dessa komponenter diskuteras i relation till begreppet Empowerment som syftar till att personer som på något sätt befinner sig i en maktlös position, ska kunna få den kraft och kontroll som behövs för att övervinna känslan av vanmakt. De strategier som hade en positiv påverkan på patientens förmåga att bemästra sin sjukdom ställs i relation till denna teori, som i denna kontext handlar om att personer med astma kan få en ökad känsla av kontroll och inflytande. / Background: Asthma is a chronic disease which currently affects nearly 10% of Sweden's population. This disease is of chronic nature with sometimes life-threatening symptoms, which makes it important that people with asthma learn how to manage their condition and prevent the symptoms it brings. The fact that deaths from acute asthma attacks still occur suggests that there is a need for increased knowledge about the disease. From a caring science perspective, health is seen not only as the absence of illness but as a balance between life's various components, both biological and existential. As the experience of asthma is highly individual it is important that nurses relate to this and strive to make the patient involved in his/her own health process, based on his/her own circumstances and needs. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors which have a positive effect on a patients’ own ability to manage their lives with asthma. Methods: This is a literature review based on 14 scientific articles, 12 of which have a quantitative approach and two with qualitative approach. All are available in the databases Cinahl Plus with Full Text, and PubMed. Articles have been quality controlled and analyzed in several steps according to the recommendations of the analysis procedure for a literature review. Results: The result presents four categories that describe the factors which have a positive effect on the patients’ ability to self-care and disease control in diagnosed asthma; information and education, and care team nurse, decision and responsibility, and social support and group activities. Discussions: The discussion highlights the patient's need for relevant information, the possibility of a dialogue with health professionals and participation in the decision making concerning their own health as well as the importance of sharing experiences with other people with asthma who’s in a similar situation. These components are discussed in relation to the concept of empowerment, aimed at people who somehow find themselves in a submissive position, to get the power and control needed to overcome the feeling of powerlessness. The strategies that had a positive effect on the patients’ ability to cope with their disease is set in relation to this theory, which in this context is about giving the person with asthma an increased sense of control and influence.