Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram.   Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut.  Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett utbrett problem i hela världen som går att förebygga med livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet. Däremot är fysisk aktivitet som sekundär prevention underutnyttjad på grund av okunskap och rädsla. Efter en hjärtinfarkt behöver sjuksköterskan utforma en personcentrerad rehabiliteringsplan utifrån personens upplevelser och behov. Det leder till att sjuksköterskan kan stötta och motivera personen till att uppnå egenvårdsbehov utifrån dess egna förutsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden var en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning med induktiv ansats baserat på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en femstegsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Den nya livssituationen, Stödets betydelse och åtta underkategorier: Rädsla och oro, Fysiska begränsningar, En ny livsstil, Kamp för att uppnå livsstilsförändringar, Fysisk aktivitet som rutin, Närståendes engagemang vid livsstilsförändringarna, Information och stöttning från sjukvården och Stödet från andra i samma situation. Dessa kategorier beskriver personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Slutsats: Upplevelsen av fysisk aktivitet visade sig vara både positiv och negativ. Genom att ta del av dessa upplevelser kan sjuksköterskan involvera personen att bli mer delaktig i vårdandet och därmed stärka den personcentrerade omvårdnaden. Det finns en nödvändighet i att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap om skillnader och likheter i upplevelserna för att kunna omsätta detta till praktisk omvårdnad.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: Typ 2 diabetes ökar hos befolkningen globalt och även i Sverige. Den debuterar i allt yngre åldrar och det beror på mer ohälsosamma matvanor och minskad fysisk aktivitet. Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som medför behandling livet ut med förändrade kostvanor och medicinering. Sjukdomen är allvarlig och förkortar livslängden. Syfte: Syftet är att beskriva och sammanställa vilka olika omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan kan använda sig av för att motivera och hjälpa patienter att förebygga insjuknandet i typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom två kategorier i resultatet: Stödjande insatser för en hälsosam livsstil och Omständigheter som påverkar livsstilsförändringar. Resultatet visade olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten till livsstilsförändringar, som till exempel undervisning, motivation, familjestöd och teknologi. Det framkom också att kultur och ekonomisk situation har stor betydelse vid livsstilsförändringar. Slutsats: Distriktssköterskan bör involvera hela familjen, ge evidensbaserad undervisning gällande kost och motion samt stödja och följa den enskilde patienten vid livsstilsförändringar. Det möjliggör bibehållen hälsa och livskvalitet för patienten. Typ 2 diabetes är ett folkhälsoproblem, därför är det förebyggande arbetet viktigt både för patienten och samhället.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som anses vara ett globalt växande hälsoproblem. Syndromet har drabbat runt 20 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt påverkar hela människans fysiska hälsa och livskvalitet därmed kräver patientens delaktighet i sin egen vård. Hjärtsviktspatienter har ökad risk att utveckla en stillasittande livsstil därför bör fysisk aktivitet utnyttjas som en behandlingsform.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera hur fysisk aktivitet kan påverka livskvaliteten hos patienter som lider av syndromet hjärtsvikt. Metod: Studien har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på kvantitativa originalartiklar från år 2012–2019. Sökningen skedde med databasen PubMed (Medline) och sökorden var MesH-termer samt fritextsökningar.  Resultat: I resultatet av studierna framkommer det att ett strukturerat träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga och förbättrade livskvaliteten hos interventionsgrupperna. Genom information, rådgivning och uppmuntran förbättrade patienter egenvårdshantering men däremot var inte fysisk aktivitet som egenvårdsråd en lika effektiv metod för att förbättra livskvaliteten som ett strukturerat träningsprogram. Träningsmetoder som cykling, styrketräning, promenader, jogging, balansträning och aerobic gav signifikanta förbättringar i livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Slutsats: Det framgår att olika former av träningsprogram som egenvårdsråd kan förbättra livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Träning som egenvård ansågs effektfullt, dock visade resultatet att ett strukturerat träningsprogram var mer effektivt. Livskvaliteten förbättrades signifikant i de flesta studierna som använde någon form av kondition, styrketräning eller en kombination av dessa träningsprogram. Vidare studier behövs för att kunna tillämpa fysisk aktivitet som icke-farmakologisk behandling vid hjärtsvikt polikliniskt. / ABSTRACT Background: Heart failure is a lifelong syndrome which is considered as a globally growing health problem. The syndrome has affected about 20 million people around the world.The syndrome effects on physical health and quality of life of the patients therefore should patients participate in their self-care. Heart failure increase risk of developing a sedentary lifestyle thus physical activity should be used as a treatment. Aim: The aim of this work was to study how physical activity can affect the quality of life of patients suffering from heart failure syndrome. Method: The study has a descriptive design with literature review as method. The study is based on quantitative original articles from 2012-2019. The research was done with the PubMed (Medline) database and the keywords were MesH terms and free text searches. Results: The results of the studies show that different types of exercise methods can increase the physical performance and quality of life of intervention groups. Through information, counseling and encouragement improved the patient’s self-care but it was not as effective as a structured exercise program to improve quality of life. Exercise methods such as cycling, strength training, walking, jogging, balance training and aerobics provided significant improvements in the quality of life of heart failure patients. Conclusions: Various forms of exercise programs as a self-care advice can improve the quality of life of heart failure patients. Training as self-care was considered effective, however the results showed that a structured exercise program was more effective. The quality of life of patients was significantly improved by using of fitness, strength training or a combination of these exercise programs. Further studies are required to be able to apply physical activity such as non-pharmacological treatment in outpatient heart failure.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligast förekommande formen av diabetes. Sjukdomens etiologi kan vara stigande livslängd, ärftlighet, obesitas, inaktiv livsstil, tobaksrökning, ökad stress samt felaktiga matvanor. Den grundläggande behandlingen för diabetes typ 2 är förändring av levnadsvanor. Tidigare forskning visar att diagnostisering av diabetes kan framkalla en ständig rädsla över komplikationer i relation till sjukdomen och att det därav blir svårt att känna livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor vid diabetes typ 2.  Metod:Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är kvalitativa och kvalitetsgranskade. En integrerad analys utfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning.   Resultat:Resultatet redovisas med utgångspunkt från två huvudkategorier; “Hindrande faktorerochunderlättande faktorer” samt sex underkategorier; “Känslomässiga utmaningar”, “Hindrande föreställningar”, “Begränsningar och krav”, “Motivation”, “Underlättande föreställningar” och “Stöd”.  Slutsats: Majoriteten av personerna med diabetes typ 2 upplever förändring av levnadsvanor som ett hinder i livet. Personerna upplever flera känslomässiga utmaningar och viljan att förändra sina levnadsvanor påverkas av att de känner sig begränsade till följd av för höga krav. Personers föreställningar har en betydande roll vid en förändring, där “dålig” attityd är den största implikationen. Resultatet belyser också att motivation och stöd är betydande faktorer för att lyckas genomgå en förändring av levnadsvanor. En minoritet av personerna känner en tacksamhet och ser diabetes som en möjlighet att utveckla en mer hälsosam livsstil.

Bakgrund: I Sverige har cirka 500 000 personer diabetes mellitus, varav 85–90 procent har diabetes typ 2. Ytterligare 150 000 personer har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes som ökar mest i hela världen. Anledningen tros vara inaktivitet och förändrade kostvanor som leder till övervikt samt naturliga åldersförändringar vilket sker successivt, oftast 10-15 år innan sjukdomsdebuten. Symtomen på diabetes typ 2 är ökad törst, trötthet, stora urinmängder, viktminskning och försämrad syn. Vid diabetes typ 2 förlorar kroppscellerna sin insulinkänslighet eller så bildar kroppen fortfarande insulin fast för liten mängd vilket leder till förhöjt glukosvärde i blodet. Fysisk aktivitet i kombination med rätt kost förbättrar glukosbalansen samt påverkar och förbättrar riskfaktorer så som övervikt, högt blodtryck samt insulinresistens. Sjuksköterskan har som viktig uppgift att främja hälsa och förebygga hälsorisker samt att motivera personer till förändrad livsstil genom att stödja och undervisa personer med diabetes samt deras anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteratursammanställning gjordes av tio valda vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod med sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Två huvudteman skapas utifrån analysen av datainsamlingen: Livsstilsförändring samt Stöd. Resultatet presenterar nya perspektiv gällande upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Diskussion: Styrkor och svagheter diskuterades kring den valda metoden samt huvudfynden: Individens motivation och Sjuksköterskans betydelse relaterades till Orems egenvårdsteori.