Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är den mest förekommande diabetessjukdomen. I Sverige lever cirka 500 000 personer med diabetes, varav 80 – 90 % har diabetes mellitus typ II. Vid diabetes mellitus typ II är livsstilsförändringar den grundläggande behandlingen av sjukdomen, utöver läkemedelsbehandling. Sjuksköterskan har stor betydelse för patienterna i form av att stödja, motivera samt bidra med ökad kunskap. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning avseende vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ II. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien bygger på resultaten från åtta vetenskapliga artiklar där samtliga kvalitetsgranskades och därefter analyserades samt sammanställdes för att besvara litteraturstudiens syfte. Resultat: Vid analysen framkom tre olika huvudkategorier och sex underkategorier. Underlättande faktorer, Hindrande faktoreroch Sjukvårdspersonalen kan hjälpa. Betydelse av stöd, Omgivningens betydelse, Utmaningar, Begränsningaroch krav, Sjuksköterskans inverkan samt individanpassad vård. Slutsats: Diabetessjukdomen begränsade vardagen för patienterna på grund av livsstilsförändringar, utmaningar samt begränsningar och krav. Stöd från familjen samt vårdpersonal underlättade livsstilsförändringarna och ledde till en ökad motivation gentemot en fortsatt hälsosam livsstil.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som påverkar både lungor och luftvägar. I Sverige är det cirka 400 000 till 700 000 personer som lever med sjukdomen. De egenvårdsråd som rekommenderas är rökstopp, andningsövningar, fysisk aktivitet samt medicinjusteringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård i samband med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ design med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna hittades med hjälp av bekvämlighetsprincipen där en patientförening kontaktades. Sammanlagt intervjuades fem stycken personer med KOL från två orter i Kronobergs Län. Analysen av de kvalitativa intervjuerna är gjord med hjälp av en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Resultat består av två kategorier, Erfarenheter av utförandet av egenvård och stöd i egenvården har betydelse. Alla intervjupersonerna försökte utföra någon form av egenvård och den gjordes för att undvika att bli sämre. Den viktigaste egenvården upplevdes vara andningsövningar och fysisk aktivitet. Det framkom även att det ibland kunde var svårt att motivera sig till egenvården. Det stöd som de tidigare fått från sjukvården med årliga besök hade gjort att de kände sig trygga och besöken upplevdes varit viktiga. Stöd upplevdes även komma från anhöriga, det handlade då framför allt om omtanke och att ge ett stöd som gav effekt på egenvården kunde ibland vara svårt. Det framkom även att det fanns en längtan efter mer information gällande egenvård.  Slutsats: Egenvården har stor betydelse för de med en KOL-sjukdom, för att de inte ska försämras samt att de ska klara av sin vardag. För att klara sin egenvård är det viktigt med stöd från flera olika håll och för att anhöriga ska ha möjlighet kunna ge ett bra stöd behöver de information kring detta.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor där orsakerna kan vara otillräcklig insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet. I Sverige är ca 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomen förekommer främst hos medelålders och äldre personer, men unga kan också drabbas. Det är viktigt med egenvård vid diabetes typ 2 men samtidigt förekommer förändringar i det dagliga livet som kan påverka egenvården. Inom det dagliga livet är det viktigt att kunna anpassa kost, fysisk aktivitet och glukosnivån för att bättre kunna hantera sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna stödja personer med diabetes typ 2 är kunskap om personernas upplevelser av sjukdomen betydelsefullt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelser av diabetes typ 2 i dagliga livet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativa ansats. Sökningar genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed och elva artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån två huvudrubriker med respektive underrubriker. Huvudrubrikerna var: Förändringar i dagliga livet och Upplevelser av egenvård. Personerna har individuella upplevelser av diabetes typ 2 och är i behov av olika stöd, vilket kan vara relaterat till om personer är nydiagnostiserad eller har haft diabetes typ 2 en längre tid. Det är angeläget att personerna ges möjlighet att bearbeta sina känslor för att kunna genomföra egenvården. Konklusion: Sjuksköterskans roll är att stödja personer inom egenvård utifrån ett personcentrerat perspektiv, där kunskap och förståelse om personernas upplevelser av sjukdomen är av stor betydelse.

I bakgrunden beskrivs hemodialys i hemmet utifrån ett patientperspektiv med upplevelsen att utföra sin egenvård och behandling i hemmet. Personer som kräver hemodialys har i grunden en njursvikt som gör att njurarna inte kan filtrera bort vätska och slaggprodukter från kroppen. Den vård som beskrivs utgår ifrån en personcentrerad vård med egenvård som grund. Denna vård och behandling ställer höga krav på både personen som ska utföra sin egen behandling och på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa individens levda erfarenhet med att ha hemodialys i hemmet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Google Scholar och PsycINFO. Artiklarna var vårdvetenskapliga med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Metoden genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet beskrivs personens erfarenhet i tre övergripande teman: Välbefinnande- Hälsa, Frihet- flexibilitet, Trygghet- Säkerhet. I diskussionen diskuteras styrkor och svagheter i studien men även i metoden samt huvudfynden i resultatet.

Ett begrepp som på senare tid fått större utrymme inom behandling av beroendesjukdom är skadereduktion (Harm reduction). Skadereduktion är metoder och ambitioner syftar till att minska skadeverkningarna av ett beteende utan att nödvändigtvis minska beteendet. Skadereduktion är ett begrepp som under senare år har fått en ökad användning inom sjukvård och socialtjänst men också inom rättsväsende och policyarbete. Trots att det använts i olika kontexter sedan 90-talet så finns det ingen tydlig definition av vad det innebär och olika tolkningar av begreppet kan leda till svårigheter att implementera dessa vårdåtgärder. Syftet är att beskriva skadereduktion som begrepp inom beroendevård med hjälp av begreppsanalys. En begreppsanalys utifrån Segesten modell (2017) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut som sedan sorterats in i framträdande attribut för skadereduktion. I den litterära analysen presenteras de framträdande attributen som är: Autonomi, delaktighet av personer som tar droger, fokus på skador, folkhälsa, mänskligt värde och praktiskt och pragmatiskt. Tre fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga resultatet. Avslutningsvis diskuteras hur skadereduktion och dess attribut förhåller sig inom kontexten beroendevård. Skadereduktion är mer än bara specifika insatser utan också ett förhållningssätt och ett annat sätt att se på de som brukar droger. Skadereducerande insatser och förhållningssätt flyttar fokus från att bota till att fokusera på att minska skador för dem som brukar droger.

Bedömningsuppdragen blir allt vanligare inom ambulanssjukvården där hänvisning till egenvård sågs öka allt mer. Det sågs också en frekvent ökning av invånare i samhället och även en ökning av människors livslängd trots sjukdomar. Detta resulterade i att allt fler var i behov av sjukvård samt ett ökat behov av ambulansuppdrag. Kraven på ambulanssjuksköterskan har därmed ökat och ambulanssjuksköterskan ställs inför komplexa bedömningar gällande om patienten är i behov av sjukhusvård eller kan lämnas hemma och bedriva egenvård i hemmet. Syftet för studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patient till egenvård. En kvalitativ intervjustudie gjordes där ambulanssjuksköterskor valdes ut ur ett bekvämlighetsurval inom region Jönköping. Totalt intervjuades sju stycken i studien där det fanns en spridning på deltagarnas ålder och erfarenhet. Data samlades in via telefonintervjuer. Resultatet av intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att deltagarna ansåg att det var positivt att ha möjligheten att kunna hänvisa till egenvård, att erfarenhet tillsammans med bedömningsunderlag och riktlinjer hade en stor betydelse för att ambulanssjuksköterskan skulle känna sig trygg i sin bedömning att hänvisa till egenvård. I resultatet framgick även att bedömningen av hänvisning till egenvård blev lättare med tiden. Det fanns också en frustration när ambulanssjuksköterskan hade underlag för egenvård men patienterna blev missnöjda och ville ha vård på sjukhuset. Detta är någonting som det ses finnas en stor utvecklingspotential inom för att kunna underlätta bedömningen vid hänvisning till egenvård för ambulanssjuksköterskor.  Genom utnyttjande av rätt kompetens på rätt plats, bidrog till att en mer patientsäker vård med kontinuitet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och utgör ett stort folkhälsoproblem världen över. Det är även förknippat med frekventa sjukhusinläggningar. Egenvård har en stor betydelse för hjärtsviktspatienters hälsa och livskvalité. Brister i egenvård kan innebära att patienten saknar motivation eller har otillräcklig kunskap kring sin sjukdom. Det kan leda till en försämring av deras tillstånd vilket resulterar i återinläggningar. E-hälsa kan vara ett stöd och en trygghet för att underlätta egenvården och utveckla sjukdomsinsikt. E-hälsa ger kunskap och utbildning från vårdpersonal och förstärker kommunikationen och patientens självständighet. Syfte: Syftet var att belysa aspekter på användningen av e-hälsoverktyg för egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Metod: Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017) fem analyssteg. Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet visade att e-hälsoverktyg har en stor fördel i egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Deras symtomkännedom förbättrades och patienterna kunde därmed känna igen symtomförsämring och koppla det till sin sjukdom. I resultatet framkom fem teman, Inblick i sin egenvård, Uppmärksamhet på förändrande symtom, Behov av bekräftelse, Behov av struktur i vardagen och Belysa tekniska svårigheter. Slutsats: Resultatet visar att e-hälsoverktyg kan göra patienterna mer uppmärksamma på sina symtom vid försämring. Medvetenheten hos patienterna skapar möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar att sjukdomen förvärras vilket kan leda till minskade sjukhusinläggningar.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort och ökande folkhälsoproblem över hela världen. Livsstilsfaktorer spelar stor roll när det gäller att drabbas av sjukdomen. På liknande sätt spelar en god behandling samt livsstilsförändringar in i att reversera sjukdomen. Hälsosamma matvanor samt fysisk aktivitet leder till att främja en god hälsa under hela livet och därmed förhindra ohälsa och sjukdom. Det hälsofrämjande arbetet spelar stor roll i att stödja individen till att stärka sin hälsa. Sjuksköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete hjälpa personen med typ 2-diabetes genom att delge information om kost och vikten av fysisk aktivitet . Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet med personer som lever med typ 2-diabetes . Metod: För att hitta relevanta artiklar användes ett flertal kombinationer av sökord. Sökning i databaserna Medline, PubMed och CINAHL bidrog till ett stort utbud av artiklar. Till slut inkluderades 10 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultat: Presenterade av sjuksköterskans perspektiv i tre olika kategorier Vikten av utbildning och ge god information för personer med typ 2-diabetes och sjuksköterskor, Egenvård och Sjuksköterskans informerade roll vid livsstilsförändring för personer med typ 2 diabetes. Resultatet visade att utbildning är viktig för både sjuksköterskor och personer med typ 2 diabetes. Utbildningen hjälper sjuksköterskan att på bästa sätt stödja och ge rätt råd. Personer med typ 2-diabetes behöver informationen och kunskapen om kost och fysisk aktivitet , för att kunna uppleva empowerment och därmed själva kunna göra de nödvändiga egna livsstilsförändringarna.

Jakobsson K, Mundt M. Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom runt om i hela världen. Det är ca 450 000 personer i Sverige idag som lider av sjukdomen. Den ökade förekomsten av inaktivitet och övervikt i samhället är faktorer som spelar roll för den ökade prevalensen av diabetes typ 2. Genom att ha en god kosthållning och motionera regelbundet kan risken minska för komplikationer relaterat till diabetes typ 2. Rådgivning och diabetesutbildning är centrala hörnstenar för att patienten ska få en så god förståelse som möjligt för att tillämpa en god egenvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 utvalda artiklar som beskriver patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturen inhämtades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall och de 13 utvalda artiklarna analyserades genom innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det en rad olika faktorer som påverkade patienternas upplevelse av livsstilsförändringar både positivt och negativt. Det framkom tre stycken huvudkategorier: faktorer som påverkar motivationen, svårigheter med att förändra livsstil och positiva upplevelser med att förändra livsstilen. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 är i ett stort behov av stöttning och motivation för att kunna genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Patienterna beskrev kulturella och sociala faktorer som hinder till en god egenvård. / Jakobsson K, Mundt M. Factors that affect patient with type 2 diabetes experience of making lifestyle changes: a literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Type 2 diabetes is a common widespread disease which is present all over the world. About 450,000 people in Sweden today are suffering from the disease, a number that is constantly increasing. The increased level of inactivity and obesity in the community are factors that play a role in the increased prevalence of type 2 diabetes. Counselling and diabetes education are central cornerstones for the patient to get as good understanding as possible in order to apply good self-care treatment. Purpose: The aim of this study is to explore factors that affect patients with type 2 diabetes experiences of making lifestyle changes. Method: A qualitative literature study based on 13 selected articles describing patients with type 2 diabetes experiences of lifestyle changes. The literature was obtained through the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked according to SBU's review template and the 13 selected articles were analyzed with inspiration by Graneheim and Lundman (2004). Result: The results revealed a number of different factors that had a positive and negative effect on patients experience of lifestyle changes. Three main categories emerged: Factors that affect motivation, difficulty in changing lifestyle and positive effects of changing lifestyle. Conclusion: Patients with type 2 diabetes are in great need of support and motivation to be able to implement and substain lifestyle changes.The patients described cultural and social factors as barriers to good self-care.

No description available.