Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människorav olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagaroch etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till imöten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund.För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på attsjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter avatt motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod:Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppnafrågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjandeåtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd. För att kunnamotivera till bättre hälsa var det av vikt att möta patienten och individanpassa,vilket kunde vara problematiskt till icke svensktalande patienter. Ofta förlitade sigsjuksköterskorna mer på information och utbildning till dessa patienter.Problematiken grundade sig i kulturella skillnader gällande förkunskaper ochförväntningar. En annan barriär var språket, och en viktig förutsättning var dåtillgång till kvalificerad tolk. Patienterna upplevdes känna sig utelämnade i detnya landet, vilket kunde leda till frustration och aggressivitet. För att underlättadessa möten ansågs att mer tid och resurser krävs. Slutsats: För att motivera tillhälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter, behöver sjuksköterskantillgång till mer resurser och en ökad kulturell medvetenhet och kompetens. / Background: Working as a nurse means constantly meeting people from differentethnic backgrounds. In this profession, nurses have different laws and ethicalguidelines to follow. This can be problematic when relating to with patients whodo not speak the language and have a different cultural background. In order toprovide good care and promote health, previous studies show that nurses need acertain cultural awareness in their thinking and competence. Aim: The aim of thisstudy is to study nurses’ experiences of motivating and promoting health to non-Swedish speaking patients. Method: Empirical interview study with the supportfrom a structured interview guide with open questions. Result: The nurses’perception of health promotion comprised lifestyle changes and self-care. To beable to motivate the patient to acquire a better health it was of importance toapproach the patient and individualize care. This could be problematic to non-Swedish speaking patients. Nurses more often rely on information and educationwhen dealing with these patients. The problems were based on cultural differencesregarding prior knowledge and expectations. Another barrier was the languagedifferences, and therefore an important asset was having a qualified interpreter.The patients perceived a feeling of being omitted in the new country, which couldlead to frustration and aggressiveness. To facilitate these meetings time andresources are of the essence. Conclusion: To be able to motivate and promotehealth to non-Swedish speaking patients, nurses need more resources, anincreased cultural awareness and cultural competence.

UNDERVISNING I EGENVÅRDVID KRONISK OBSTRUKTIVLUNGSJUKDOMEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSONNilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera undervisning i egenvård för personer med KOL, som vårdas i öppenvård, för att undersöka vilka effekter detta får i deras dagliga liv. Metoden som användes var systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Orems teori om egenvård har använts som teoretisk ram. Tio artiklar som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att utbildning enligt ett egenvårdsprogram i kombination med en behandlingsplan och fysisk träning var den intervention som hade bäst effekt. Här sågs en minskning av akuta läkarbesök, slutenvårdstillfällen och slutenvårdsdagar, men bara ringa stöd för ökad livskvalitet. Interventionen hade ingen effekt på lungfunktion, fysisk förmåga, symtomupplevelse eller antalet exacerbationer. Rökavvänjning via ett patientcentrerat förhållningssätt visade sig leda till en fördubbling av antalet individer som genomför ett rökstopp, men rådgivning angående rökstopp hade ingen effekt. Undervisning konstruerad efter Banduras kognitiva teori ökade individens tro på sin förmåga att kunna utöva egenvård (self-efficacy). Denna studie har visat att utbildning i egenvård för denna patientgrupp är ett område där mer forskning behövs. Nyckelord: Bandura, behandlingsplan, egenbehandling, egenvård, egentillit, KOL, Orem, patientutbildning, rökavvänjning, självförtroende. / EDUCATION IN SELF-CARE CONCERNINGCHRONIC OBSTRUCTIVE PULMONARY DISEASE A SYSTEMATIC REVIEWELISABETH NILSSONNilsson, E. Education in self-care concerning chronic obstructive pulmonary disease. M. A. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.In Sweden there are over 700 000 persons suffering from COPD. This disease has often a long-term course with extensive influence on daily life. The aim of this literature review was to study self-care education in out-patients with COPD and the effects of the education on their daily life.The method used was a systematic literature examination reviewing pertinent research in the area. Orem’s theory about self-care was used as theoretical frame. Articles dealing with self-care education were evaluated regarding scientific quality. Ten randomized controlled trials were finally included. The results showed that education based on a self-care program combined with action-planning and training sessions, was the intervention that had the best effects. A decrease in visits to emergency rooms, hospital admissions and days in the hospital could be demonstrated as a result of the self-care education. The results also showed an insignificant trend towards increases in quality of life. The intervention had no effect on lung function, physical functioning, symptom experiences or number of exacerbations. Patient centred teaching about refraining from smoking doubled the number of individuals who stopped smoking, while counselling about quitting to smoke did not have any effect. Education constructed after the cognitive theory of Bandura, had effects on the self-efficacy to perform self-care. This study has shown that education about self-care is an area that needs more research.Key words: actionplan, Bandura, COPD, Orem, patient-education, self-care, self-efficacy, self-management, smoking-cessation.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. En viktig del av behandlingen vid diabetessjukdomen är egenvårdsåtgärder där patienten själv eller med stöd av någon annan utför sjukvårdsåtgärd utanför hälso- och sjukvården, såsom i hemmet. Kvinnor anser sig få sämre vård och bemötande än män och kan bli underprioriterande vid olika sjukdomstillstånd. Kvinnor löper även högre risk att drabbas av depression vid diabetessjukdomen eftersom de upplever större krav på sig som kvinna. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databasen PubMed via tillgången från Högskolan i Gävle. Resultat: tKosthållningen har visat sig vara den svåraste delen av egenvård vid diabetes typ 2. Kvinnor prioriterar oftast familj eller barn före sin hälsa och vill inte bli en ”börda” för andra. Begränsningar i egenvård kunde orsakas av ekonomiska aspekter. Stöd från anhöriga/närstående visade sig vara en möjlighet vid egenvård när de aktivt stödjer, motiverar och gemensamt utför livsstilsförändringar med kvinnorna. Kvinnor finner även stöd från Gud och religion i den psykiska och emotionella egenvården. Känslor som stress, rädsla och oro kan påverka kvinnors följsamhet med diabetesegenvård både positivt och negativt. Slutsats: Litteraturstudien har undersökt vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Både begränsningar och möjligheter med egenvård vid diabetes typ 2framkom. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av kvinnors upplevelser av egenvård, samt leda till mer anpassad och bättre vård för kvinnor.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är en allvarlig och växande folksjukdom. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes mellitus typ 2 och patienter behöver själva ta ansvar för att utföra egenvården. Motivation kan tolkas som en process och är en viktig faktor för att patienterna ska kunna utföra egenvården och vad som motiverar kan skilja sig emellan patienter. Syfte: Att belysa patienters motivation till att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Elva vetenskapliga artiklar från två databaser: Cinahl och PubMed, användes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Resultatet presenterades med fyra teman: Stöd från vårdpersonal, anhöriga och medpatienter, Användning av tekniska hjälpmedel, Sätta upp plan och mål och Rädsla för komplikationer som belyser vad som kan motivera patienter till att utföra egenvård. Slutsats: Patienterna blev motiverade av att få information och stöd av vårdpersonal, anhöriga och personer med samma sjukdom. Att använda tekniska hjälpmedel som stöd i egenvården ansågs motiverande. Upprättandet av plan och mål samt att se konkreta förbättringar hjälpte till att motivera patienterna. Patienterna upplevde att rädsla för att utveckla komplikationer relaterat till DM2 fungerade som en motivationsfaktor.

Introduktion/Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem som medför en nedsatt livskvalitet för de drabbade. Fysisk aktivitet har fler olika positiva aspekter som kan hjälpa patienter i sin sjukdom. För att sjuksköterskan ska kunna vara en hjälp i den fysiska aktiviteten så kan egenvård vara ett alternativ. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av fysisk aktivitet hos patienter med psykisk ohälsa. Metod: I litteraturstudien används Polit & Becks (2021) nio stegsmall. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Efter gjord kvalitetsgranskning som genomfördes enligt Polit & Beck (2021) granskningsmallar återstod 10 artiklar som svarade på syftet och var relevanta. Dessa artiklar presenterades i resultatet. Resultat: Resultatet bygger på sex kvalitativa, två kvantitativa och två mixad metod. Resultatet redovisas i tre teman, upplevelsen av förändrat fysiskt och psykiskt mående, fysisk aktivitet i relation till motivation och upplevelse av stöd till att utföra fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet visade att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på måendet, motivationen ökar men ett önskemål om ökat stöd från vårdpersonal var en komponent som deltagarna lyfte.

No description available.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en globalt växande sjukdom och är nationellt en av de vanligaste folksjukdomarna. Behandlingen baseras på egenvård, vilket omfattar kosthantering, regelbunden fysisk aktivitet, blodglukoskontroller och i många fall strävan efter viktnedgång. Detta ställer stora krav på individens eget ansvar och förmåga att ta beslut gällande sin vård i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som inverkade på genomförandet av egenvården hos personer diagnostiserade med typ 2 diabetes mellitus. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes med insipiration av Popenoes beskrivning av innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: I analysarbetet framkom sju subkategorier och tre övergripande kategorier. De framtagna kategorierna var: Egen kapacitet och förståelse för egenvårdens betydelse, Stödjande relationer och samspelande omständigheter för egenvården samt Egenvårdens inverkan på självbilden.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på behovet av en helhetssyn när det gäller egenvården, som integrerar individuellt stöd, anpassad kunskap och positiv förstärkning, för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med T2DM.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av västvärldens främsta folksjukdomar och den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat saknar förmåga att leverera tillräcklig mängd blod per minut för att täcka kroppens behov. Bristen på syre till kroppens celler medför bland annat ökad trötthet, bensvullnad och andnöd. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Distriktssköterskans rådgivning ska stödja, informera och undervisa patienten utifrån dennes förutsättningar, för att därifrån jobba vidare med patientens egenvårdsförmåga till att kunna hantera hälsoproblemetsjälvständigt. Syfte: Att beskriva resultatet av distriktssköterskans råd om egenvård för patienter med hjärtsvikt Metod: En avgränsad integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av systematisk sökning i databaserna Cinahl, PubMed & PsycInfo och utgick från Whittemore och Knafl’s metod. Resultat: Utbildning med relevant kunskap kring hjärtsvikt och egenvård samt uppmuntran till egenvård leder till en mer korrekt och följsam egenvårdsrutin. Den egenvård som var mest användbar och lättast att implementera syntes vara vägning samt salt- och vätskebegränsning. Det sågs en signifikant minskning gällande hjärtsviktsrelaterade symtom och patientens egen förmåga att upptäcka försämring av sina symtom förbättrades signifikant efter att de erhållit råd om egenvård. Slutligen så framkom en signifikant förbättring av livskvalitet samt en minskning av antal sjukhusinläggningar bland patienterna. Slutsats: Implementering av små men effektfulla egenvårdsrutiner kan genomföras med förhållandevis enkla medel. Egenvårdsråden bör främst beröra hur patienten etablerarar en hälsosam livsstil och upprättar enkla handlingsplaner, vilka kan förebygga försämrat hälsotillstånd och sjukhusinläggning.

Att leva med hjärtsvikt innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en allvarlig diagnos med många olika symtom som kan begränsa vardagslivet. Behandlingen består av flera delar med bland annat egenvård som är en del av patientutbildningen. Egenvård kan ge möjlighet för patienter att behandla symtom på egen hand och öka självständigheten. Sjuksköterskan kan finnas som stöd vid egenvård genom att informera och motivera. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metoden är en litteraturstudie med inriktning mot kvalitativa artiklar som sökts fram i CINAHL och MEDLINE. Därifrån valdes nio artiklar ut som svarade an på syftet. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård som grundades i patientens egenskaper. För att utföra egenvård krävdes motivation som utformades på olika sätt. Att ha kunskap och stöd var viktiga faktorer för att utföra egenvård, men många patienter upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och att vården inte var personcentrerad. / Living with heart failure involves several different challenges because it is a serious diagnosis with many different symptoms that can limit everyday life. The treatment consists of several parts, including self-care, which is part of patient education. Self-care can give patients the opportunity to treat symptoms on their own and increase independence. The nurse can provide support in self-care by informing and motivating. The purpose of the study is to shed light on the patient's experience of self-care in heart failure. The method is a literature study with a focus on qualitative articles searched in CINAHL and MEDLINE. From there, nine articles were selected that answered the purpose. The results showed varied experiences of self-care that were based on the patient's characteristics. In order to carry out self-care, motivation was required which was designed in different ways. Having knowledge and support were important factors in carrying out self-care, but many patients experienced a lack of support from healthcare professionals and that the care was not person-centered.

Sammanfattning/Abstract:  Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.