Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom samt en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning. Hjärtsvikt bidrar till en försämrad hälsa och livskvalitet. Egenvårdsåtgärder har en betydande roll för att främja patientens hälsa samt för att förebygga försämring av tillståndet. Brister i egenvård hos patienten beror till stor del på okunskap om hjärtsvikt och egenvårdsåtgärder. Syfte: Att beskriva vilka effekter patientutbildning har på egenvård och livskvalité hos patienter med hjärtsvikt, syftet var även att beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed har inkluderats för att kunna svara på syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under 6 kategorier. Resultat: Patientutbildning har visat sig ha positiva effekter både på egenvård och livskvalité. Det kunde ses förbättringar gällande medicinhantering, följsamhet vid medicinering och andra egenvårdsåtgärder så som att följa salt- och vätskerestriktioner, flertalet av patienterna var även mer positiva till livsstilsförändringar. När det kom till livskvalité förbättrades det fysiska, psykiska och sociala måendet, det kunde i en studie kopplas till att patienterna upplevde en större kontroll över sin situation. Den datainsamlingsmetod som var mest förekommande i de ingående artiklarna var enkäter och frågeformulär. Slutsats:Patientutbildning har visat sig ha goda effekter på livskvalité och egenvård. Olika typer av insatser kan påverka livskvalité och egenvård på olika sätt. Kunskapen om hjärtsvikt ökar vid patientutbildning vilket kan påverka inställning och motivation hos patienter med hjärtsvikt, det innebär bättre förutsättningar vid medicinering samt egenvårdsinsatser vilket leder till en bättre hälsa och en ökad livskvalité. / Background: Heart failure is a serious and common disease and one of the most common causes of hospitalization. Heart failure contributes to a deteriorating health and quality of life. Self-care measures will contribute a large and significant role in promoting the health of the patient and to prevent worsening of the condition. The shortcomings in self-care of the patient depend largely on the lack of knowledge in heart failure and the self-care process. Aim: To describe the effects of patient education on self-care and quality of life in patients with heart failure, the aim was also to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study of 12 scientific articles from the database PubMed has been included in order to respond to aim and questions. The articles results and methods have been analyzed and compiled under 6 categories. Result: Patient education has been shown to have positive effects both in terms of self-care and quality of life. Improvements could be seen regarding medication management, compliance in medication and other self-care measures so as to comply with salt and fluid restriction. The majority of patients were also more positive about lifestyle changes. When it came to quality of life, improvements could be seen in the physical, mental and social well-being. It could, in one study, be linked to the patients experiences of a greater control over their situation. The data collection method that was the most prevalent in the included articles were surveys and questionnaires.   Conclusion:Patient education has been shown to have positive effects on quality of life and self-care. Different types of actions can affect quality of life and self-care in different ways. Knowledge of heart failure increases with patient education, which can affect attitude and motivation in patients with heart failure, it means better conditions for medication and self-care actions leading to a better health and an improved quality of life.

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed. De valda studierna kvalitetsgranskades, dataanalyserades och bearbetades vilket resulterade i tre kategorier. Resultatets tre huvudkategorier var fysisk upplevelse, psykisk upplevelse samt social upplevelse. Kategorierna består av patienters upplevelse av hälsa och egenvård. Slutsats Patienter som lever med hjärtsvikt världen över upplever hälsa och egenvård på olika sätt relaterat till hur och om egenvård utförs samt patientens inställning till sitt sjukdomstillstånd.

Titel: Erfarenheter av att vara förälder till barn med typ 1 diabetes – En kvalitativ litteraturstudie.Bakgrund: Förekomsten av typ 1 diabetes har ökat bland barn under de senaste åren. Det är vanligt att sjukdomen medför svårigheter för föräldrarna till dessa barn. Det största ansvaret för egenvården läggs på föräldrarna och därmed har sjuksköterskor en viktig roll i att stödja föräldrarna i barnets vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: En litteraturstudie där resultatet av 13 kvalitativa artiklar granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna var: “När barnet insjuknar”, “Konsekvenser i vardagen” och “Stöd respektive brist på stöd från omgivningen”.Konklusion: Stödgrupper bidrog med känslomässigt stöd, vilket var betydelsefullt för föräldrarna eftersom det upplevdes som en brist i vårdpersonalens stöd. Mammor visades vara mer utsatta för ohälsa, en aspekt till detta kan vara att det inte har forskats lika mycket om pappors erfarenheter

No description available.

Bakgrund:Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i Sverige bland äldre människor. Sjukdomen påverkar patientens livskvalitet och kräver på grund av det en förändrad livsstil. Egenvård är en del av behandlingen av hjärtsvikt och för att patienten ska kunna utföra detta krävs ett engagemang och vilja att vårda sig själv. Sjuksköterskan har en viktig roll i egenvården då patienten behöver stöd i sin vård och information om sjukdomen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt och hantera sin egenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman. Det första huvudtemat är diagnostisering av hjärtsvikt med två subteman, att acceptera sin diagnos och att förneka sin diagnos. Huvudtema två och tre är patientens upplevelse av egenvård och patientens upplevelse av fysisk aktivitet. Det fjärde huvudtemat är information och kunskap med två subteman, förstå innebörden och informationens betydelse. Diskussion: I diskussionen diskuterades litteraturöversiktens resultat som författarna kopplat till Orems och Erikssons omvårdnadsteori och konsensusbegreppet hälsa. Författarna argumenterade bland annat för ekonomin och genus betydelse för egenvård. / Background: Heart failure is a common disease among elderly people in Sweden. The disease affects the patient’s quality of life and requires a change of lifestyle. Self-care is a part of the treatment of heart failure and for the patient to be able to accomplish this requires a commitment and desire to care for himself. The nurse has a central role in patient’s self-care because the patient needs support in their self-care and information about the disease. Aim: To describe patients´ experiences of living with heart failure and manage their self-care. Method: A literature review Results: The result presents in four main themes. The first main theme is the diagnosis of heart failure and consists of two sub themes, to accept their diagnosis and to deny their diagnosis. The main theme two and three are the patients’ experiences of self-care and the patients’ experiences of physical activity. The last and fourth main theme is information and knowledge with two sub themes, is understand the meaning and the role of information. Discussion: In the discussion the authors discussed the results from the literature review related to Orems and Erikssons nursing theory, and the consensus concept of health. The authors argued for example for the economy and gender relevant to self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom som innebär en stor börda för patienter. Kostförändringar har visats kunna förbättra patienters situation, men följsamheten av kostråd brister dock ofta och det tillhör sjuksköterskans roll att främja och stödja en effektiv egenvård bland patienter med diabetes. Syfte: Syftet av denna litteraturstudie är att undersöka utifrån patienters perspektiv vad som påverkar till en ökad samt minskad följsamhet av kostråd vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 19 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats som valts ut från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. De valda artiklarna vetenskaplig kvalitet granskades med checklistor för kvasi-experimentella eller kvalitativa studier. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades av båda författarna för att hitta faktorer som påverkar följsamhet av kostråd. Relevant data sorterades i teman beroende på likheter och skillnader. Resultat: Totalt identifierades sex teman som beskriver vad som kan ha betydelse för följsamheten till kostråd: (1) förhållningssätt till förändring, (2) sociala aspekter, (3) mental hälsa, (4) kultur, (5) kunskapsbrist och (6) socioekonomisk situation. Slutsats: Sjukdomsinsikt, self-efficacy och socialt stöd är väsentliga aspekter att beakta när sjuksköterskor vårdar patienter med diabetes, för att främja deras följsamhet till kostråd. Stödjande insatser borde bygga på individens egen förmåga att ändra sin kost genom att inkludera tidig och anpassad information, delaktighet av närstående samt empati gällande personens socioekonomiska, kulturella och psykiska förhållande. / Background: Prevalence of type 2 diabetes mellitus increases worldwide and represents a major disease burden. Effective self-care, including diet changes, has been shown to prevent complications and improve quality of life. However, adherence to diet therapy is often insufficient and it belongs to the nurse’s role to promote and support adequate self-care. Aim: The purpose of this study is to examine, from patients perspectives, what increases and decreases compliance to dietary advice for diabetes type 2. Method: The literature review is based on 19 articles of both quantitative and qualitative approaches, selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The scientific quality of the selected articles was assessed with checklists for quasi-experimental or qualitative studies. Both authors analyzed the results of the included articles, to identify factors that influence adherence to dietary advice. Relevant data were sorted into themes depending on similarities and differences. Results: Six themes were identified: (1) attitude to change, (2) social relations, (3) mental health, (4) culture, (5) lack of knowledge and (6) socio-economic condition. Conclusion: Disease insight, self-efficacy and social support are essential aspects to consider when nurses care for patients with diabetes, to promote their adherence to dietary advice. Supporting interventions should strengthen the individual's own capability to change their diet, by including early and tailored information, participation of family members and empathy regarding the person's socio-economic, cultural as well as their psychological condition.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion bidrar till sjukdom, funktionsnedsättning och tidig död världen över. Behandlingsalternativ för den med problematiska alkoholvanor är främst medicinska- och/eller terapeutiska åtgärder. Återfall i det problematiska bruket är dock relativt vanligt. Det föreligger därför ett behov att fortsätta utveckla den vård som ges till personer inom alkoholvården. Fysisk aktivitet är en omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan använda för att främja hälsa och lindra sjukdom. Det finns inledande forskning kring den positiva effekt som fysisk aktivitet har för patienter med skadligt alkoholbruk och alkoholberoende men det saknas forskning kring huruvida åtgärden används i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter med skadligt alkoholbruk och alkoholberoende. Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor verksamma på mottagningar inom beroendevårdens öppenvård. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev fysisk aktivitet som en grundläggande del av hälsa och som en nödvändighet i patientens vardag. Fysisk aktivitet var ett sätt för patienten att bryta vanor förknippade med alkohol. Den fysiska aktiviteten ansågs lindra flera av de tillstånd som skadligt alkoholbruk och alkoholberoende för med sig, ökade patientens självkänsla och var ett sätt för patienten att självständigt påverka sin hälsa. Sjuksköterskorna sökte informera och motivera patienten till rätt nivå av fysisk aktivitet. Det saknas struktur för användandet i den kliniska vardagen och sjuksköterskorna efterfrågade praktiska möjligheter och bättre riktlinjer inom verksamheten för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet hos patienterna. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Orems egenvårdsteori samt relevant forskning. / Background: Alcohol consumption contributes to disease, disability and increased morbidity worldwide. Treatment options for those with problematic alcohol use are primarily medical- and/or therapeutic interventions. Relapse in the problematic behaviour is relatively common. There is therefore a need to continue to develop the care provided to people undergoing alcohol treatment. Physical activity is a nursing intervention that the nurse can use to promote healthy lifestyles and alleviate disease. There is preliminary research on the positive impact that physical activity have for patients with alcohol use disorders but no research is to be found on whether the intervention is used in the clinical practice. Aim: To describe nurses' perceptions and experiences of physical activity for patients with alcohol use disorders. Method: Qualitative design with semi-structured interviews was conducted with seven nurses working at outpatient dependence clinics. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: The nurses described the physical activity as a fundamental element of health and as a necessity in the patient's everyday life. Physical activity was a way for the patient to break habits associated with alcohol. Physical activity was considered to decrease many of the comorbid conditions related to alcohol use, increased the patient's self-esteem and was a way for the patient to independently affect their health. The nurses searched to inform and motivate the patient to the right level of physical activity. There was a lack of structure in the everyday clinical practice and nurses demanded practical possibilities and better guidelines within the organization to facilitate the promotion of physical activity to patients. Discussions: The results are discussed from Orems self-care theory and relevant research.

Unga vuxna typ 1 diabetiker i åldern 18-29 år har inte optimal diabetes-behandling. Insulin saknas och glukos kan inte transporteras till kroppens celler. Egenvård måste ske i form av insulintillförsel, regelbundna måltiderna och blodsockerkontroller. Behandlingsmålet är ett normalt liv och hindrande av långtidskomplikationer. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter av betydelse för egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1. Systematisk litteraturöversikt i tre olika databaser resulterade i elva vetenskapliga artiklar. Två kategorier framkom: Hinder och resurser för egenvård, vilka delades i subkategorierna vårdrelation vid transition, kommunikation vid transition, sociala relationer och patientens autonomi. Livet förändras i många avseenden i åldern 18-29 år. Det egna ansvarstagandet, autonomin och delaktigheten påverkas av bristande rutin, ostrukturerad livsstil, stress, dåliga vanor, felprioriteringar och bristande motivation. Patientens kontroll av sjukdom och egenvård är en viktig inre resurs som kan stärkas genom fortsatt utbildning, vilket resulterar i ökad delaktighet. Överföring mellan vårdgivare och tillgänglighet måste förbättras. Sjuksköterskans kunskap om samband mellan egenvårdsförmåga och motivationshöjande terapimetoder måste fördjupas och vidare forskning för att hitta åtgärder som främjar egenvården måste göras. / Young adult type 1 diabetics aged 18-29 do not have optimal diabetes treatment. Insulin is missing and glucose can not be transported to the body's cells. Self-care such as insulin administration, regular meals and bloodsugar controls must be done. The treatment goal is normal life and prevention of long-term complications. The purpose of the literature review was to describe obstacles and possibilities of self-care in young adults with type 1 diabetes. Systematic literature review in three different databases resulted in eleven scientific articles. Two categories emerged: Obstacles and resources for self-care, which were divided into subcategories care relationship at transition, communication at transition, social relations and patient autonomy. Life is changing in many respects between the ages of 18 and 29. Responsibility, autonomy and participation are affected by lack of routine, unstructured lifestyle, stress, bad habits, bad priorities and lack of motivation. The patient's control over disease and self-care is an important internal resource that can be strengthened through continuing education, resulting in increased participation. Transfers between healthcare providers and accessibility must be improved. Nursing knowledge about self-reliance and motivational therapy methods needs to be deepened and further research to find actions that promote selfesteem must be done.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna som drabbar båda könen, men främst äldre människor. Vid hjärtsvikt krävs optimal behandling och bra egenvård i form av patientutbildning för förbättrad livskvalitet. Egenvård kräver patientutbildning i syfte att stärka patientens förmåga att lindra effekten av sin hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva vad som hindrar att genomföra egenvård och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Det här arbetet är en litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar med olika metoder hämtades i databaserna CINAHL, Pub och PsycINFO. Artiklarna lästes igenom och utmynnade i huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar brist på egenvårdutbildning medför brist på kunskap, ekonomiska begränsningar och brist på förtroende. Ensamboende och brist på förtroende och multisjuklighet. Fysiska förändringar sker på grund av kliniska symtom och dessa komponenter utgör hinder för egenvård, vilket försämrar livskvalitet. Symtomen från hjärtsvikt har negativ inverkan på dagliga och sociala aktiviteter. Kognitiva förändringar i samband med hjärtsvikt leder till försämrad koncentrationsförmåga och dåligt minne. Diskussion: Minskad egenvård relaterade till fler besök till sjukhuset. Kliniska symtom på hjärtsvikt var det som mest påverkade patienternas livskvalitet och hindrade dem från att fortsätta leva som tidigare. Nedsatt fysisk förmåga försvårade för patienterna att kunna fortsätta jobba som tidigare, vara social eller bibehålla sina tidigare hobbyer. / Background: Heart failure is one of the most common diseases that affect both sexes, but mainly elderly people. In heart failure requires optimal treatment and good self-care in the form of patient education to improve quality of life. Self-care requires patient education in order to enhance the patient's ability to mitigate the effects of its failure. Aim: The purpose is to describe what prevents implement self-care and what affects the quality of life in patients with heart failure Method: This work is a literature review. Fourteen scientific papers with different methods was picked in the databases CINAHL, PsycINFO and Pub. The articles were read through and resulted in major categories and subcategories. Results: The results show a lack of self-care education means lack of knowledge, financial constraints and lack of confidence. Living alone and lack of trust and multimorbidity. Physical changes happen because of clinical symptoms and these components constitute barriers to self-care, which impairs the quality of life. Symptoms of heart failure have a negative impact on daily and social activities. Cognitive changes associated with heart failure leads to impaired concentration and poor memory. Discussion: Reduced self-care related to more visits to the hospital. Clinical symptoms of heart failure was the most affected patients' quality of life and prevented them from continuing to live as before. Reduced physical ability it difficult for patients to be able to continue working as before, be social or maintain their previous hobbies.