Bakgrund: För den individen som har diabetes typ två, som är en kronisk sjukdom medför sjukdomen planering och struktur för att få en vardag i välmående tecken att fungera. Det förutsätter att individen reglerar egenvården i form av följsamhet i behandlingsplan och upprättande av en hälsosam livsstil som har betydelse för individens upplevelse av livssituationen. Egenvård är ett förekommande begrepp inom diabetesvården som ställer både krav på individen men även anhöriga och sjuksköterskan i form av förståelse och att ge stöd vid behov. Syfte: Att beskriva individers upplevelser av att leva med diabetes typ två. Metod: Litteraturöversikt med 14 artiklar utifrån kvalitativ metod med induktiv design analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att leva med diabetes typ två innefattade upplevelser av hanterbarhet och känslor av maktlöshet. Sjukdomen ställer krav på nya livsstilsvanor och förutsätter ett positivt sätt att tänka och prioritet av hälsan. Socialt stöd från omgivning som anhöriga, bekanta och sjuksköterska vid bristande egenvårdskapacitet var värdefullt för att kunna hantera sjukdomen och uppleva hälsa. Rädsla och oro fanns hos individer inför att hamna i utanförskap till omgivningen och för sjukdomsförsämring. Slutsats: Kontroll upplevdes genom kunskap och stöd från omgivning samt förståelse och när sjuksköterskan bekräftade personens livssituation. / Background: For the individual with diabetes type two, which is a chronic disease causes the need of planning and structure to experience health in daily life. It assumes that individuals regulate their own health care in terms of adherence to the treatment plan and the establishment of a healthy lifestyle that is important for the individual's experience of life situation. Self-care is a common concept in diabetes care that places both the demands on the individual but also the family and the nurse in the form of understanding and to provide support if necessary. Purpose: To describe individual's experiences of living with diabetes type two. Method: Literature review of 14 articles of qualitative method with inductive design and were analyzed with help of Friberg five-step model. Results: Living with diabetes type two included the experiences of control and feelings of powerlessness. The disease requires new lifestyle habits, and assumes a positive way of thinking and priority of health. Social support from the surroundings as relatives, acquaintances and nurse at the lack of self-care capacity was valuable to be able to manage the disease and experience health. Fear and anxiety were in individuals face of exclusion to the environment and disease progression.Conclusion: Control was perceived through knowledge and support of the environment and understanding and when the nurse confirmed the person's life situation.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande sjukdom i den svenska befolkningen och även en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Egenvård är en viktig del i behandlingen. Bristande egenvård kan vara en bidragande orsak till försämring vid hjärtsvikt vilket både kan leda till onödigt lidande för patienten och leda till stora kostnader för sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i samband med hjärtsvikt, samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes via databaserna Pub Med. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultatet analyserades genom att bearbeta artiklarna två tabeller och markera med färg och sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien visar på att patienter med hjärtsvikt ofta lider av någon form av psykisk ohälsa. Patienter med hjärtsvikt har ofta goda kunskaper i egenvård. Dock medverkar depression eller annan form av psykisk ohälsa till minskad följsamhet i egenvård på grund av sänkt initiativförmåga. Slutsats: Att sjukdomen hjärtsvikt är multidimensionell och påverkar psyket negativt leder till minskad förmåga i att utföra egenvård. Familjestöd, patientutbildning och snabb respons från sjukvård har visat sig ha goda effekter på egenvård. Likaså bidrar en stark familj och god ekonomi till bättre egenvård. / Background: Heart failure is a common disease in the Swedish population and also a common cause of hospitalization. The self-care is an important part of the treatment. Lack of self-care can be a contributing factor to the worsening of heart failure, which both can lead to unnecessary suffering for the patient and lead to large costs for health care Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of self-care associated with heart failure and describe the articles included data collection method. Method: Descriptive literature. Eleven scientific articles were included. Articles were searched using PubMed. Articles with qualitative and quantitative approach included. The results were analyzed by processing the articles two tables and mark with paint and compiled Result: The results of the study show that patients with heart failure often suffer from some form of mental illness. Patients with heart failure often have good knowledge of self-care. However participates depression or other forms of mental illness to reduced adherence to self-care because of reduced initiative. Conclusion: Disease heart failure is multidimensional and affects the psyche negatively leading to reduced ability in performing self-care. Family support, patient education and quick response from health care have been shown to have positive effects on self-care. Also contributing a strong family and good economics to better self-care.

Bakgrund: Tanken med telefonrådgivningen var både att minska antalet besök hos läkarna men även öka tillgängligheten genom att slussa patienterna till rätt vårdnivå i början av sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ska göra adekvata och välgrundade omvårdnadsbedömningar utifrån den vårdsökandes individuella hälsoproblem. De ska även kunna bemöta och kommunicera på ett sätt som inger trygghet. Telefonrådgivning är en självständig och utmanande arbetsuppgift som kräver kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka materialet. Resultat: Genom bearbetning av analysen framkom fem kategorier vilka benämns; Att ge ett bra bemötande, Behov av återhämtning, Att möta utmaningar, Att vara professionell, Att utvecklas inom arbetet samt underkategorier. Slutsats: Denna studie har belyst komplexiteten i att arbeta med telefonrådgivning för människor med olika symtom i alla åldrar. Det är ett arbete som kräver gedigen erfarenhet, kompetens och självständighet. Studien har synliggjort en positiv upplevelse av arbetet och visar att det krävs tydliga strategier för att kunna utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. / Background: The purpose of having telephone triage is to decrease the number of doctor appointments and to increase the availability by getting the patient to the right level of care from the start. The nurses working with telephone triage should make adequate and informed decisions based on the patient's health problem. They should also give the patient a sense of security. Telephone triage is an independent and challenging work task that requires the nurse to be competent.   Purpose: To illustrate how nurses experience working with telephone triage Method: Eight nurses working with telephone triage were interviewed using semi-structured questions. A qualitative analysis was performed to review and interpret the results.   Results: By performing the qualitative analysis five categories and some subcategories were found to be important. The five categories are; To give good service, The need of recovery, To be challenged, To be professional and To develop at work. Conclusion: This study has given light to the complexity of working with telephone triage to people with various symptoms in all ages. The job requires extensive experience, competence and the ability to work independently. The study has shown that the nurses have a positive experience of working with telephone triage and shows that it requires clear strategies for it to be performed without risking the patient safety.

Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård. Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

Bakgrund: Cystisk fibros (CF) är inte längre en barnsjukdom eftersom 95% lever upp i vuxen ålder. Sjukdomen har stor påverkan på kroppens organ där lungorna och mag-och tarmkanalen är främst utsatta. Behandlingen är krävande och består till stor del av egenvård. Syfte: Syftet var att belysa personers erfarenheter av att leva med CF. Metod: Studien är utformad som allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningar genomfördes i tre databaser och genererade i elva artiklar. Resultat: Fyra kategorier skapades: Oro över att vara annorlunda, Symtomens påverkan på livet, Hopp och lidande samt Vårderfarenheter. Konklusion: Personer med CF upplever en bristande normalitet, önskan om ett normalt liv och en relation med döden. Att vara delaktig i vården är en förutsättning för personer med CF och bidrar till självständighet. Fortsatt forskning inom sjukdomen behövs för att lindra lidandet hos personer med CF. / Background: Cystic fibrosis (CF) is no longer a pediatric disease since 95% live up to adulthood. The disease has a great impact on the organs especially the lungs and the gastrointestinal tract. The treatment is very demanding and consists mainly of selfcare. Aim: The aim of this study was to illustrate persons´ experience of living with CF. Method: The study was constructed as a general literature study with an inductive approach. The searches were conducted in three different databases and resulted in eleven articles. Result: These eleven articles resulted in four categories: The worry of being different, The symptoms effect on life, Hope and suffering and Health care experience. Conclusion: People with CF experience a lack of normality, a wish for a normal life and they have a relationship with death. Being involved in the care is a prerequisite for people with CF and it contributes to independence. Continued research within the disease is necessary to relieve the suffering of people with CF.

Bakgrund: Fotkomplikationer är vanligt bland personer med diabetes typ 2 och kan förebyggas genom egenvård av fötter. Diabetessjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa personen att integrera sjukdomen i vardagslivet och hitta strategier för effektiv egenvård. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där 12 individuella intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar på förutsättningar och hinder för egenvård av fötter hos personer med diabetes typ 2. Förutsättningarna innehöll strategier för livsstilsförändring, att ta ansvar för den egna fothälsan samt rådgivning, stöd och hjälpmedel. Hinder var begränsningar på det psykologiska, kroppsliga, fysiska och organisatoriska planet. Temat kunskap skapar kontroll och handlingskraft framträdde. Diskussion: Resultatet stämmer överens med tidigare forskning angående personer med diabetes behov för att kunna utföra egenvård. Deltagarna önskade dialog och samarbete med diabetessjuksköterska för att bli en aktiv del av vård och egenvård. När samarbetet fungerade upplevde personen kontroll över sjukdomen och kunde ta välinformerade beslut angående egenvård. Konklusion: Kunskap om samband mellan diabetes och fothälsa var avgörande för möjligheten att utföra egenvård och här blev diabetessjuksköterskan en resurs att vända sig till för information och stöd. / Background: Foot complications are common among people with type 2 diabetes and can be prevented through self-care. The diabetes specialist nurse can help the person integrate diabetes into their life world, and find strategies for self-care. Aim: Describing experiences of foot self-care among people with type 2 diabetes. Method: A qualitative method with inductive approach was used. 12 individual interviews were conducted and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: There were prerequisites and obstacles for self-care. Prerequisites were strategies for life-style changes, taking responsibility for foot self-care along with consultation, support and aids. Obstacles included limitations in psychological, bodily, physical and organizational factors. A theme: knowledge creates control and drive emerged. Discussion: The results support previous research about the needs of people with diabetes in regards to self-care. Dialogue and cooperation with the diabetes specialist nurse was needed for the person to become an active part in care and self-care. Working cooperation resulted in that the person felt in control and was able to take informed decisions about self-care. Conclusion: Knowledge about the connection between diabetes and foot care was crucial when it came to self-care and the diabetes specialist nurse became a resource for information and support.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som har ökat i antal drabbade de senaste 20 åren. Kontroll av plasmaglukosvärdet är centralt för att kunna utföra behandlingsåtgärder samt minska risken för komplikationer. En del av sjuksköterskans roll är att bidra med information, stödja och ge råd. Hantering av diabetes typ 1 bygger på egenvård där sjuksköterskan genom individanpassning kan skapa motivation till förändring hos personer med diabetes typ 1. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever sitt dagliga liv Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där 10 artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i två huvudkategorier. Dagliga resurser, som efterföljs av underkategorierna behov av stöd från sjukvården, behov av socialt stöd och behov av kunskap. En diagnos som förändrar livet följt av underkategorierna vardagen struktureras och mental påverkan av egenvården. Resurser som stöd och kunskap beskrevs i relation till egenvård och det dagliga livet. Det framkom även att faktorer som struktur, ansvar och rädsla förändrades vid diabetes typ 1. Slutsats: Rädsla för hypoglykemi och bristande individualiserad vård var utmärkande bland deltagarna. Stöd och information kan utveckla möjligheten för sjuksköterskan att stötta personer med diabetes typ 1 i deras dagliga liv relaterat till egenvård. / Background: Diabetes type 1 is an autoimmune chronic disease wich has increased in number over the past 20 years. Control of the plasma glucose value is central to being able to perform treatment measures and reduce the risk of complications. Part of the nurse's role is to contribute information, support and advise. Management of diabetes type 1 is based on self-care where the nurse can, through individual adaptation, create motivation for change in people with type 1 diabetes. Aim: The aim was to describe how people with Type 1 Diabetes experiencing their daily life. Method: A literature review with an inductive onset, 10 articles was analyzed through Friberg’s five-step model. Results: The result culminated in two main categories. Daily resources, which are followed by the subcategories of need for healthcare support, the need for social support and the need for knowledge. A diagnosis that changes life followed by the subcategories everyday life is structured and mental impact of self-care. Resources like support and knowledge was described in relation to self-care and daily life. Factors of structure, responsibility and fear emerged to be changing in relation to diabetes type 1. Conclusion: Fear of hypoglycemia and lack of individualized care was characteristic throughout the result. Support and information can develop the opportunity for nurses to support people with type 1 diabetes in their daily lives related to self-care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur kan skapa en mängd olika känslor för patienten.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En deskriptiv, systematisk litteraturstudie genomfördes. Tolv kvalitativa artiklar användes, och materialet analyserades genom kodning och teman. Databasen som användes var PubMed. Den teoretiska referensramen som tillämpades var livsvärldsperspektivet.    Resultat: Tre kategorier med tolv underkategorier identifierades. Patienter upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet, både fysiska och emotionella. Andnöd och trötthet var en central fysisk upplevelse. Ensamhet, isolering och förändrade roller inom familjen rapporterades. Upplevelser av skuld, skam och känslan av att utgöra en börda gentemot familjen framkom. Vidare rapporterades olika former av anpassning till ett nytt liv, som till exempel förändringar i kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Positiv attityd och spiritualitet visades vara strategier för att hantera sitt tillstånd. Sjukhuset upplevdes vara den säkraste platsen för rehabilitering och hantering av symtom. Vidare framkom dock upplevelser av brister inom sjukvården gällande empati, kontinuitet och förmedlande av information. Familj och vänner upplevdes vara en viktig resurs gällande fysiskt och emotionellt stöd samt motivation.  Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet relaterat till sjukdomen, brister inom sjukvården samt behov av stöd. Sjukvården behöver ta dessa upplevelser i beaktande i mötet med patienten för att kunna individanpassa omvårdnad och egenvårdsrekommendationer. Vidare kan detta ge ett ökat oberoende och därmed en ökad livskvalitet för patienten. / ABSTRACT Background: In an ageing population the prevalence of heart failure is rising. When it comes to treating the disease, a lot of responsibility lies with the patient in terms of symptom management. Strategies to control symptoms may mean a significant change of life style which in turn can cause a range of emotions.  Objective: The objective for this study was to describe the experience of patients living with heart failure.  Methods: A descriptive systematic literature review was conducted. Twelve qualitative studies were used, and the material was analyzed by making codes and themes. The database that was used was PubMed. The theoretical framework that guided this study was theperspective of life world. Results: Three categories with twelve subcategories were identified. Patients experienced different types of limitations in their daily life, both physical and emotional. Central physical experiences were breathlessness and fatigue. Loneliness, isolation and changing roles within the family was also reported. Experiences of guilt, shame and a sense of being a burden towards the family emerged. Furthermore, various forms of adaptation were reported, such as changes in diet, alcohol consumption and physical activity. Positive attitude and spirituality proved to be strategies used to cope with the condition. The hospital was considered the safest place for rehabilitation and management of symptoms. Moreover, the hospital environment proved to lack in empathy, continuity and in conveying information. Family and friends were important resources regarding both physical and emotional support and motivation. Conclusions: Heart failure patients experience different types of limitations related to the disease in their daily life, shortcomings in health care, and need of support. The health care system needs to take these experiences into consideration when meeting the patient in order to personalize the care and self-care recommendations to increase independency and with that increase overall life quality for the patient.