Bakgrund: Diabetes mellitus typ – 2 är ett kroniskt tillstånd som ökar världen över. Tillståndet kan drabba personer i olika åldrar. Sjuksköterskan har en betydande roll i personens egenvård i relation till kost- och motionsförändringar vid diabetes mellitus typ – 2. Litteraturöversikten utgår från Orems egenvårdsteori som teoretisk referensram då teorin fokuserar på egenvård.   Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter och upplevelser av rekommenderade kost och motionsförändringar vid diabetes mellitus typ – 2.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och analyserades med hjälp av Fribergs sätt att tänka i fem steg.  Resultat: I resultatet identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin var Behov av stöd med subkategorierna Stöd från sjuksköterska, Stöd från närstående och brist på stöd. Andra kategorin var Den nya vardagen med subkategorierna Utmaningar i kostförändringar, Utmaningar i motionsförändringar och Känsla av motivation. Resultatet påvisade att personer med diabetes mellitus typ – 2 upplevde att egenvård och stöd från omgivningen var viktiga delar för att genomgå förändringar i vardagen. Motivation upplevdes även viktig för att optimera en god egenvård.  Slutsats: Litteraturöversikten visade att personer med diabetes mellitus typ – 2 var i behov av stöd från närstående och sjuksköterskan. Information, stöd, utbildning och motivation var till en stor fördel för en god upprätthållen egenvård.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig och progressiv sjukdom som påverkar individens livskvalité och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. KOL beräknas vara den tredje vanligaste dödsorsaken globalt år 2030. I Sverige drabbas 500 000 personer med KOL. Egenvård är en grundläggande komponent i hanteringen av KOL och är en nödvändig aspekt för att förbättra livskvaliteten och upprätthålla hälsan. Att kunna utföra egenvård innebär att själv ansvarar för och initierar för att bibehålla sin hälsa men även tillgodose sina personliga behov. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: En litteraturstudie har genomförts efter en systematisk sökning i databasen PubMed och Cinahl, där tio kvalitativa artiklar kvalitégranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterades i fem slutkategorier: att behöva stöd och förtroende från vårdpersonal vid egenvård, att distansvård underlättar hanteringen av egenvård, att behöva anpassa sig för att kunna utföra dagliga sysslor, att uppleva utmaningar vid hantering av egenvård och behöva stöd från familj, att syrgasbehandling har både positiva och negativa effekter vid egenvård. Slutsatser:  Litteraturstudien kan öka insikten och förståelse för hur egenvård för personer med KOL bör utföras. Detta kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse av ämnet och bättre förbereda dem för att undervisa och stödja personer som lever med KOL. Vidare forskning behövs för att utvidga kunskapen inom detta område, och en viktig rekommendation är att inkludera utbildning om egenvård samt att kunna främja personcentrerad vård för sjuksköterskor.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk metabol sjukdom som allt fler människor drabbas av. I Sveriges befolkning är det ungefär 5% som lever med diabetes. Personer med diabetes typ 2 uppmanas att klara av sin vardag självständigt och ändra på livsstilen för en förbättrad hälsa. Att ha insjuknat av diabetes typ 2 påverkar människor olika och påverkar livsstilen. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ litteraturstudie. I litteraturstudien inkluderades 8 relevanta studier och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier; Skuld och skam över tidigare livsstil, Utmaningar och motstånd i förhållande till livsstilsförändringar, Stress och begränsningar i vardagen, Familj och sociala sammanhang påverkas av livsstilsförändringar, Information och stöd är nödvändigt, Rädsla och oro skapar vilja till ändrad livsstil och Motivation leder till förbättrad livskvalitet. Slutsatser: Sjuksköterskans ansvar är att sätta sig in i personens upplevelse för att få en djupare förståelse för att främja hälsa och välbefinnande. Att anpassa vårdinsatser efter behov så att personen så bra som möjligt klarar av vardagen självständigt. Även ge stöd och rekommendationer utifrån personens livssituation, vilket innebär att sjuksköterskan behöver lägga fokus på personcentrerad vård. Sjuksköterskan behöver vägleda, undervisa och göra personerna delaktiga.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel folksjukdom och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Konsekvenserna som kommer med sjukdomen skapar lidande för individen och kräver mycket resurser från samhället. Egenvård är en viktig del av behandlingen för att kontrollera, förebygga och hantera de fysiska konsekvenserna av sjukdomen. Sjuksköterskans patientnära arbete är väsentligt för att undervisa och stödja patienterna att förstå och genomföra egenvård. Syftet med litteraturstudien är att belysa faktorer av betydelse för egenvård hos patienter med KOL. Resultatet baserades på 7 empiriska artiklar av kvalitativ design. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att symtompåverkan, kunskap, motivation och andras stöd var avgörande för egenvård. Brist på kunskap och symtombördan skapade betydande hinder för patienternas förmåga att genomföra egenvårdsaktiviteter och bidrog till egenvårdsbrist. Däremot ökade kunskap om sjukdomen och rökstopp tryggheten att tillgodose egenvårdsbehoven. Kontakt med en sjuksköterska som visade respekt, var lyhörd, tog sig tid till att lyssna och som intog ett icke-dömande förhållningssätt uppskattades av patienterna. Personcentrerad vård ökar patienternas mottaglighet för sjuksköterskans stöd och information, vilket bidrar till ökad motivation för egenvård och eventuellt ökat livskvalité. Förmåga att utföra god egenvård leder också till minskning av försämringsperioder och behov av sjukhusvård, vilket på lång sikt minskar samhällskostnaderna.

Introduktion/bakgrund: Diabetes är en smygande sjukdom som ökar i prevalensen, 540 miljoner personer lever med diabetes i världen. 95 procent av alla personer med diabetes lider av diabetes typ 2. Ohälsosamma livsstil, inaktivitet, övervikt och fetma kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och påverkar egenvård (WHO, 2023). Begreppet egenvård har olika innebörder, vilket betyder att patienten främjar sin hälsa med förebyggande åtgärder liksom kontrollera sitt blodsocker, anpassa sig med nya vanor, fysisk aktivitet och främja sin motivation för att upprätthålla nya livsstilsförändringar. Att upptäcka kunskap kring patienters upplevelse av hinder och möjligheter för att kunna hjälpa dem med individanpassade åtgärder. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enligt Polit och Beck (2017) genomfördes en systematisk litteraturstudie i nio steg, i databaserna Cinahl och PubMed. Utifrån syftet upptäcktes 7 kvalitativa och vetenskapliga artiklar, och kvalitetsgranskning utfördes utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Forsberg & Wengström, 2016). Resultat: Analys av valda artiklar resulterade i två huvudkategorier, faktorer som upplevs främjande vid egenvård och faktorer som upplevs hindrande vid egenvård. Detta tema består av underkategorier, stöd, kunskap och motivation. Slutsats: Patients erfarenhet av egenvård har en stark förbindelse till deras möjligheter och hinder i livsstilsförändringar. Stöd från familj och vårdpersonal vid egenvård samt kunskap och individanpassad information var centrala faktorer för hantering av diabetes typ 2. Bristande kunskap gjorde egenvården svår att utöva.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk sjukdom som karaktäriseras av kraftiga svängningar i humöret i form av växelvis mani, depression och/eller hypomani. Läkemedel utgör grunden i behandlingen, men det finns även ett flertal olika egenvårdsaktiviteter som kan hjälpa personerna att hantera sjukdomen. Egenvård kan definieras som de aktiviteter och strategier som en person själv genomför för att främja sin hälsa. Egenvård kan hjälpa personen att lära sig att känna igen tidiga varningssignaler för återfall och implementera lämpliga strategier för att förebygga nya sjukdomsepisoder. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar en central roll i vården av personer med bipolär sjukdom genom att erbjuda stöd och tillhandahålla nödvändiga verktyg för att främja hälsa och lindra sjukdomslidande. Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom visade sig i huvudkategorin Att skapa förutsättningar för en stabil tillvaro. Kategorierna Att påverka förmågan till egenvård och Att anpassa sitt liv till sjukdomen, med tillhörande underkategorier, beskriver vad detta kan handla om för den enskilda personen. Slutsats: Studiens resultat identifierar sjukdomsinsikt, acceptans och öppenhet som viktiga nycklar för förmågan att utföra effektiv egenvård. Det framgick att egenvårdsaktiviteter, så som att etablera rutiner, prioritera sömn och tillämpa goda vanor var centrala för personernas välbefinnande. Genom att förstå och adressera detta kan den grundutbildade sjuksköterskan bättre stödja dessa personer i deras väg mot en stabil och hälsosam tillvaro. / Background: Bipolar disorder is a psychiatric illness characterized by severe mood swings in the form of alternating mania, depression and/or hypomania. Medicines form the basis of treatment, but there are also a number of different self-care activities that can help people manage the disease. Self-care can be defined as the activities and strategies that a person carries out themselves to promote their health. Self-care can help the person learn to recognize early warning signs of relapse and implement appropriate strategies to prevent new episodes of illness. The registered nurse plays a central role in the care of people with bipolar disorder by offering support and providing the necessary tools to promote health and alleviate suffering. Aim: To describe experiences of self-care in people with bipolar disorder. Method: A qualitative literature study with an inductive approach, based on five autobiographies. Results: Experiences of self-care in people with bipolar disorder appeared in the main category Creating conditions for a stable existence. The categories Affecting the ability to self-care and Adapting one's life to the disease, with associated subcategories, describe what this can be about for the individual person. Conclusion: The study's results identify illness insight, acceptance and openness as important keys to the ability to perform effective self-care. It emerged that self-care activities, such as establishing routines, prioritizing sleep and applying good habits, were central to the persons' well-being. By understanding and addressing this, the registered nurse can better support these people on their way to a stable and healthy existence.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar cirka 64 miljoner människor i världen. Hjärtsvikt kan visa sig med eller utan symtom och är en stor anledning till inläggning på sjukhus. För att personer ska kunna leva med sin hjärtsvikt används både medicinsk och icke-medicinsk behandling, det vill säga egenvårdsåtgärder för symtomlindring. Syfte: att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar tagna från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudteman med subteman. Behov av socialt stöd (stöd från vårdpersonal och stöd från relationer), fysiska svårigheter (att hantera det dagliga livet och den fysiska påverkan) och psykiska svårigheter (att vara självständighet och att lära känna sin sjukdom). Slutsats: Personernas erfarenheter skiljer sig gentemot varandra. Den gemensamma nämnaren är den sociala interaktionen, hur stödet av omgivningen påverkar personens motivation. Det är viktigt med den personcentrerade vården för att hjälpa personerna med hjärtsvikt med deras besvär och utmaningar i vardagen gällande egenvårdsåtgärder. / Background: Heart failure is a disease that affects approximately 64 million people worldwide. Heart failure can manifest with or without symptoms and is a major cause of hospital admissions. Both medical and non-medical treatments, such as self-care measures for symptom relief, are used to help individuals live with their heart failure. Purpose: To describe individuals' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review using a qualitative method with an inductive approach was conducted, based on twelve scholarly articles retrieved from CINAHL and Medline. The articles were analyzed using Friberg's (2022) content analysis. Results: Three main categories with subcategories emerged. These were the need for social support (support from healthcare professionals and support from relationships), physical difficulties (managing daily life and physical impact), and psychological difficulties (maintaining independence and understanding one's illness). Conclusion: Individuals' experiences vary, but a common theme is the importance of social interaction and how support from their environment influences their motivation. Person-centered care is crucial in assisting individuals with heart failure in managing their symptoms and daily challenges related to self-care measures.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom över världen. Detta utgör en betydande börda för personens livskvalitet och hälsa. För att främja en optimal vård är egenvård som är baserad på Orems Omvårnadsteori avgörande för att effektivt hantera tillståndet och bibehålla en balans mellan behov och förmågan till självständigt utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i öppenvård. Metod: Litteratursökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Översikten inkluderade 18 kvalitativa artiklar och två med mixad metod, med fokus på den kvalitativa delen. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod tillämpades. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är (1) ”Att anpassa sig till ett nytt liv”, (2) ”Emotionell påverkan på egenvården”, (3) ”Stöd i egenvården”, (4) ”Kunskap och information om egenvård”. Diskussion: Det lyfts fram vikten av livstilförändringar för effektiv egenvård vid hjärtsvikt i linje med Orems omvårdnadsteori. Utmaningar med implementering och integration i det vardagliga livet påverkar behandlingsresultat och livskvalitet. Stödet från familj, sjukvård och digitala verktyg är avgörande och personcentrerad stöd kan förbättra motivationen. Slutsats: Vidare forskning behövs för att undersöka motivationsfaktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar och egenvård hos personer med hjärtsvikt. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en allvarlig och växande folkhälsoutmaning globalt, somkräver effektiv hantering och vård. Det är en kronisk metabolisk sjukdom som påverkarglukosmetabolismen i kroppen. Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1, enautoimmun sjukdom där kroppens egna celler attackerar insulinproducerande betaceller,och typ 2, där kroppens vävnader blir insulin resistenta. Diabetes typ 2 utvecklas gradvisoch påverkar flera organ i kroppen, vilket leder till höga blodsockernivåer och olikakomplikationer. Syfte: Studien syftar till att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ2. Metod: En litteraturöversikt med beskrivande design genomfördes, där vetenskapligaartiklar valdes ut baserat på kvalitativa studier om patienters erfarenheter av egenvård viddiabetes typ 2. Huvudresultat: Resultaten visar att patienter värderar stöd från anhöriga och vårdgivaremen efterfrågar mer konkret och individanpassad vägledning. Två huvudtemanidentifierades: patienters erfarenheter av stöd för egenvård och patienters erfarenheterav livsstilsförändringar. Utmaningar med livsstilsförändringar bidrog till oro och stress. Slutsats: För att effektivt hantera diabetes typ 2 behövs förbättrat stöd från både anhörigaoch vårdgivare samt tydligare vägledning. Detta kan bidra till att patienter bättre kanhantera sin sjukdom och förbättra sin livskvalitet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar globalt vilket leder till att fler människor lever med hälsoutmaningar som diabetes typ 1 för med sig. Den kroniska autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 framträder oftast i ung ålder vilket skapar ytterligare utmaningar för den unga vuxna. Detta arbete vill därmed beskriva ungdomars erfarenheter kring egenvård av diabetes typ 1 under transitionen från barn till vuxenlivet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1.  Metod: Arbetet är en litteraturöversikt utformat efter Polit och Becks niostegsmodell. Elva originalartiklar analyserades i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Resultatet påvisade tre olika kategorier: utmaningar med diabetes typ 1, önskan om ökad självständighet och stödets varierande innebörd. Vidare fastställdes även åtta subkategorier.  Slutsats: Arbetet har kommit fram till en egenvårdsbrist hos ungdomarna med diabetes typ 1. Det observeras en brist i förståelse för ungdomars unika livssituation, vilket är anledningen till att vidare undersöka denna målgrupp för att främja egenvården och undvika att de inte får det stöd de behöver.  Nyckelord: Diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar, egenvård, utmaningar / Background: Type 1 diabetes is increasing globally, resulting in more individuals living with the health challenges associated with type 1 diabetes. The chronic autoimmune disease typically manifests at a young age, posing additional challenges for young adults. Therefore, this study aims to describe adolescents' experiences regarding self-care of type 1 diabetes during the transition from childhood to adulthood. Aim: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The study is a literature review designed following Polit and Beck's nine-step model. Eleven original articles were analyzed using Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed three distinct categories: challenges with type 1 diabetes, desire for increased independence, and varying meanings of support. Additionally, eight subcategories were identified. Conclusion: The study has identified a deficiency in self-care among adolescents with type 1 diabetes. There is a lack of understanding of the unique life situation of adolescents, which underscores the need for further investigation of this target group to promote self-care and avoid neglecting the support they need.  Keywords: Type 1 diabetes, experiences, adolescents, self-care, challenges