Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Diabetes typ-1 kan utvecklas i alla åldrar men bryter vanligen ut under barn- och ungdomsåren. Att leva med sjukdomen innebär även att individen ansvarar för sin egenvård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-1 utifrån Orem’s egenvårdsteori. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Studien är baserad på tre bloggar. I denna studie användes Orem’s egenvårdsteori. Resultat: Gemenskapen med familj och andra diabetiker upplevs vara ett stort stöd och kan fungera som en hjälp i egenvården. Egenvården kan vara svår att lyckas med och ibland upplevs planering och struktur vara förgäves. Det upplevs som viktigt att inte låta sjukdomen begränsa det sociala livet. Det finns en stor okunskap i samhället om diabetes typ-1 vilket leder till otrygghet och brist på förtroende. Individerna med diabetes typ-1 upplever ensamhet trots en omgivning av stöttande personer. Slutsats: En förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes typ-1 är viktig för sjuksköterskan. Förståelsen kan minska konflikter mellan sjuksköterskan och patienten samt förbättra förutsättningarna för en god egenvård. / Summary Background: Diabetes type-1 is an autoimmune disease and one of the most common chronic diseases in Sweden. Diabetes type-1 can be developed at any age, but usually appears during childhood and adolescence. Living with the disease implicates being responsible for their self-care. Aim: The aim of the study was to describe the young adult’s experiences of living with diabetes type-1, based on Orem’s self-care deficit nursing theory. Method: This study is a qualitative study with deductive approach. The study is based on three blogs. Orem’s self-care deficit nursing theory was used in this study. Results: The relationship with family and other diabetics are perceived to be a great support and can serve as an aid in self-care. Self-care can be difficult to achieve and sometimes they can experience that planning and structure be in vain. According to the individuals, it is important not to let the disease limit the social life. There is a major ignorance of diabetes type-1 in the society which leads to insecurity and lack of trust. Despite an environment of supportive people, individuals with diabetes type-1 can experience loneliness. Conclusion: An insight of young adult’s experiences of living with diabetes type-1 is important for the nurse because of the ability to reduce conflicts between nurse and patient and thereby improve conditions for a successful self-care.

Personer med hjärtsvikt behöver enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård få individanpassad som är effektiv, jämlik, patientsäker, kunskapsbaserad och tillgänglig. De är i behov av information om behandling, symtom och förebyggande åtgärder. Syftet med studien var att undersöka vilka komponenter som sjuksköterskor vid en sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning kan använda för att bedriva evidensbaserad vård. I den systematiska litteraturstudien granskades 21 artiklar där två komponenter framkom, utbildning och e-hälsa, där utbildning var den viktigaste komponenten. Som stöd till komponenterna påvisades ett flertal redskap i artiklarna såsom telefonuppföljning, hembesök, grupputbildning, telemonitorering, dagbok, skriftlig information/bok och video/ dataprogram. När komponenterna och redskapen användes av sjuksköterskor sågs nyttan med hjärtsviktsmottagning med signifikant eller bättre resultat för egenvård, livskvalitet, kostnader, nyttjande av vård samt mortalitet. / People with heart failure should according to Swedish national guidelines for heart care get personalized care that is efficient, equitable, patient safety, knowledgeable and accessible. They should receive information about treatment, symptoms and prevention. The purpose of this study was to explore components that nurses at an office nursing heart failure clinic can use to conduct evidence-based care. This systematic literature study reviewed 21 articles in which two components emerged, education and e-support, where education was the most important component. To maintain the components, several tools were found in the articles, these were; telephone follow-up, home visits, group education, telemonitoring, diary, written information/book and video/computer programs. When the components and tools was used together by nurses at nursing office heart failure clinics, significantly or better results were found for self-care, quality of life, costs, utilization of care and mortality.

Hemodialysbehandling är en livsuppehållande behandling vid terminal njursvikt. Behandlingen utförs flera gånger i veckan och medför stora livsförändringar. Delaktighet är i fokus i dagens hälso- och sjukvård, vilket forskning och lagstiftning bekräftar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av delaktighet hos vårdsökande personer som genomgår hemodialysbehandling på sjukhus. Metoden som valdes var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Nio artiklar granskades genom induktiv innehållsanalys och mynnade ut i kategorierna; hämmande maktlöshet och att känna sig säker med underkategorierna kommunikationsbrister och brister i bemötandet respektive kunskap ger trygghet och känna tillit. Resultatet visar att vårdsökande person upplever en kamp för delaktighet i sin behandling.  De som upplever att de är delaktiga beskriver ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att vårdpersonalen behöver utöka sin kunskap om vad som främjar delaktighet hos personer som genomgår hemodialysbehandling. / Hemodialysis is a life supporting treatment in terminal kidney failure. The treatment is given several times a week and results in major life changes. Participation is in focus in today’s healthcare, which is confirmed by current research and legislation. The aim of this literature review was to describe the experience of participation among persons undergoing in-center hemodialysis treatment. The method used was qualitative literature review. Nine articles were reviewed using inductive content analysis and two categories derived: 1. Inhibitory powerlessness with subcategories; lack of communication and deficiencies in treatment and 2. To feel secure with subcategories; knowledge gives security and to feel trust. The result shows experiences of struggle to participate in hemodialysis treatment. Persons who take active part of the treatment describe a high wellbeing. The conclusion is that healthcare professionals need to increase their knowledge in what promotes participation among persons undergoing hemodialysis treatment.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and one of the major diseases in the world. Increase in blood sugar levels allows both small and large blood vessels are damaged and this leads to various complications such as heart attack, stroke and kidney damage. Using weight loss, diet control, regular physical activity, and monitoring of blood glucose levels, the risk of complications can be prevent. Preventing complications can promote the quality of life and improve the patient's daily life. In the diabetes care, self- management programs are a part where patients receives support and advice to manage their diabetes. Aim: Important factors in self-management programs that promote the quality of life for patients with diabetes type 2. Method: A literature review, the articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. 14 quantitative articles were included. Results: The results showed that information, individual goal setting and follow-up where the key factors in self-care programs for promoting the quality of life in patients with diabetes type 2. Conclusion: Living with type 2 diabetes require precision and planning of daily life. Selfmanagement programs can reduce the risk of complications where adherence to self-care promotion and to promote quality of life.

Background: Diabetes Mellitus type II is a chronic disease that is characterized by impaired insulin secretion an insulin-resistant tissue. This disease may, if insufficiently threated cause multiple symptoms like fatigue, difficulty sleeping and dry skin. Complications caused by the disease include arteriosclerosis where cardiovascular disease is the most common cause of death in diabetics. Self-care is relevant to decrease these symptoms and complications where Orem’s self-care model can provide insight. Aim: To explore the factors that may be of importance for the patient’s adherence to self-care and health promoting actions at Diabetes Mellitus type II. In addition, the included studies selection groups are described. Method: This study was conducted as a descriptive literature study with 11 articles with qualitative, quantitative and mixed approaches. Main Result: The adherence of self-care at Diabetes Mellitus type II may be affected by factors as if the patient has enough knowledge about the disease and self-care. Additional factors are if the patient is motivated or not, the effect of self-care on the daily life, complications, social support and if the patient is accepting the illness or not. The participants were recruited from different countries and included nurses specialized in diabetes, patients with diabetes and patients with hypertonia. In addition, the participants were recruited from mother studies, health centers and patient records. Conclusion: The nurse should work to promote health and to do that the nurse needs to see the whole patient as an individual and his or her needs. It is therefore important to have sufficient knowledge about the disease, as well as all the factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type II. / Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt insulinsekretion och insulinresistent vävnad. Denna sjukdom kan om otillräckligt behandlad resultera i flera symtom som trötthet, sömnsvårigheter och torr hud. Komplikationer av sjukdomen är bland annat åderförkalkning där hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken hos personer med diabetes. För att minska risken för dessa symtom och komplikationer är egenvård relevant där Orems egenvårdsmodell kan bidra med insikt. Syfte: Var att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för patientens följsamhet av egenvård och hälsofrämjande åtgärder vid Diabetes Mellitus typ II. Därtill beskrivs de ingående studiernas urvalsgrupper. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med 11 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Huvudresultat: Följsamheten av egenvård vid Diabetes Mellitus typ II kan påverkas av faktorer som kunskap om sjukdomen och egenvård. Ytterligare faktorer är huruvida patienten är motiverad eller inte, egenvårdens påverkan på det dagliga livet, komplikationer, socialt stöd, huruvida patienten accepterar sin sjukdom. Deltagarna till studierna rekryterades från olika länder och bestod av diabetessjuksköterskor, patienter med diabetes och patienter med hypertoni i olika kombinationer. Därtill rekryterades deltagarna från moderstudier, hälsocentraler eller patientregister. Slutsats: Sjuksköterskan bör arbeta hälsofrämjande och för att göra det måste sjuksköterskan se hela patienten som individ och dennes behov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan besitter tillräcklig kunskap om sjukdomen, samt alla de faktorer som kan ha betydelse för patientens följsamhet av egenvård vid Diabetes Mellitus typ II.

Bakgrund: I Sverige beräknas 14-20% av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Egenvård är handlingar som utförs i syfte att upprätthålla hälsa och är central inom den psykiatriska omvårdnaden. Sjuksköterskor möter personer med psykisk ohälsa i olika vårdsituationer och därför krävs kompetens om hur egenvård bör tillämpas i den psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur egenvård tillämpas inom psykiatrisk omvårdnad. Metod: Kvalitativ intervjumetod med induktiv ansats tillämpades. Studien genomfördes inom öppen- och slutenvårdspsykiatrin i en mellanstor svensk kommun. Materialet bestående av nio intervjuer transkriberades och analyserades därefter med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna arbetade utifrån ett professionellt förhållningssätt i syfte att utbilda patienten och individanpassa vården. De beskrev att egenvård som begrepp sällan användes men att de tillskrev många omvårdnadshandlingar till just egenvård. Sjuksköterskorna beskrev att insikt, eget ansvar, motivation och delaktighet var förmågor som var avgörande hos patienten för en fungerande egenvård. Sjuksköterskorna erfor dock att en allt för stor tilltro till medicineringen och bristande kompetens hos vårdgivarna bidrog till att patienternas egenvård försummades då problem ofta löstes kortsiktigt och patienterna blev kvarvarande inom psykiatrin. Konklusion: Bland de intervjuade sjuksköterskornas var den generella uppfattningen att egenvårdsfilosofin inte har anammats inom den psykiatriska omvårdnaden, vilket resulterar i att patienterna blir kvar inom den psykiatriska vården under en obefogat lång tid genom att patienternas sjukdomsförlopp förlängs. / Background: In Sweden, 14-20 percent of the population has reduced psychiatric health. Self-care is actions done to maintain health and is crucial in psychiatric nursing care. Nurses meet people with reduced psychiatric health in care situations and therefore knowledge about how self-care should be used in the care of the psychiatric patient is important. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experience of how self-care is applied in psychiatric nursing care. Method: A qualitative interview study was conducted in out- and incare psychiatric care in a middle-size Swedish municipality. Nine interviews was transcribed and thereafter analyzed with a conventional content analysis. Result: The nurses was found to work from a professional approach in order to educate and individualize care. They described that the concept of self-care was rarely used but that they ascribed many actions of nursing care to self-care. The nurses described that insight, responsibility, motivation and participation were the determinant abilities of the patient for a functional self-care. Yet, nurses believed that a greater faith for the medication and lack of competence of the care givers contributed to neglection of the patients’ self-care when problems often were short-term solved and the patients remained in psychiatric care. Conclusion: In the group of interviewed nurses, the general opinion was that the concept of self-care not has been embraced in psychiatric nursing care. According to the nurses, it results in patients remaning in psychiatric care during an unjustified long time and that the course of illness becomes extended.

Bakgrund: Lymfödem är en besvärande komplikation efter bröstcancerkirurgi. Det kan leda till svullnad, smärta och rörelseinskränkningar i den drabbade armen. Det är ett kroniskt och svårbehandlat tillstånd. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver omvårdnadsåtgärder utförda av sjuksköterskan och metoder för egenvård utförda av patienter för prevention och behandling av lymfödem efter bröstcancerkirurgi. Metod: PubMed användes som databas för insamling av artiklar under februari 2016. Fyra kombinationer av sökorden “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” samt “knowledge” användes. Artiklarna sammanställdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Tio relevanta vetenskapliga originalartiklar identifierades; sju med kvantitativ metod och tre med kvalitativ metod. Blodprovstagningar, infusioner, blodtrycksmätningar, trauma och flygresor innebar inte en ökad risk för lymfödem trots rådande rekommendationer om att detta bör undvikas. Patientundervisning från sjuksköterskan och egenvård var viktigt för att förebygga och behandla lymfödem. Patientundervisningen upplevdes emellertid som bristfällig av flertalet patienter och sjuksköterskor måste utveckla sin kompetens inom detta område. Majoriteten av patienterna var medvetna om egenvårdens betydelse, men trots detta utfördes den inte av alla. Bristande kunskap och stöd var två svårigheter som identifierades. Regelbunden träning minskade risken för lymfödem. Slutsats: Vissa rekommendationer om omvårdnadsåtgärder relaterade till lymfödem bör ses över. Patientundervisning tycks vara en förutsättning för egenvård och bör få större utrymme. Egenvård har visat sig effektivt, och strategier för att hantera olika hinder behövs. Sjuksköterskan kan ses som en resurs i omvårdnaden av denna patientgrupp och har en viktig funktion som ansvarig för såväl medicinsktekniska procedurer som patientundervisning och stöd vid egenvård. / Background: Lymphedema is a feared complication after breast cancer surgery, causing swelling, pain and restriction of mobility in the affected arm. This condition is chronic and difficult to treat. Aim: To compile scientific literatur describing nursing activities and methods for self care performed by patients for prevention and treatment of lymphedema after breast cancer surgery. Methods: The PubMed database was used for data collection during february 2016. Four combinations of the search terms “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” and “knowledge” were used. A quality review and an analysis of the results were conducted. Results: Ten relevant scientific original articles were identified; seven using a quantitative design and three using a qualitative design. Blood sampling, infusions, blood pressure measurements, trauma and air travel did not increase the risk of lymphedema despite current recommendations that this should be avoided. Patienteducation by nurses and self care were important to prevent and treat lymphedema. However, the education was perceived as inadequate by several patients, suggesting that nurses must expand their knowledge in this area. Although most patients were aware of the importance of self care, it was not performed by everyone. Lack of knowledge and support were two difficulties identified. Regular exercise decreased the risk of lymphedema. Conclusions: Some recommendations concerning nursing care related to lymphedema should be reconsidered. Patienteducation seems to be a condition for self care and should be given greater emphasis. Self care has been proven effective, and strategies for dealing with difficulties are needed. The nurse may be considered as a resource in nursing care for this group of patients and has an important function as responsible for blood sampling, injections and blood pressure readings as well as patienteducation and self care support.

Bakgrund: Hjärtsvikt medför en förkortad överlevnad där andfåddhet och trötthet är de vanligaste symtomen.  Distriktssköterskan arbetar utifrån en helhetssyn som respekterar patientens autonomi, integritet och att patienten ska vara delaktig i sin vård för att skapa förutsättningar för egenvård. Syftet var att beskriva vad som kunde påverka egenvården för patienter med diagnosen hjärtsvikt. Metod: Den metod som användes var metasyntes. De tolv inkluderade artiklarna granskades och teman och kategorier bildades. Resultat: Fem nyckelteman sammanställdes; viktigt att få tidig hjälp för att känna igen symtom och förebygga med egenvård, informationen har betydelse för egenvården, bemötande och kommunikation emellan vårdgivare och patient har betydelse för följsamheten vid egenvård, medverkan/engagemang stärker egenvården hos patienten samt depression ett hinder för egenvård. Patienter önskade ökade kunskaper och stöd, som stärkt och hjälpte deras förmåga till att övervinna hinder i egenvården. Slutsats: Kommunikation, tid och engagemang är faktorer som ökade välbefinnandet och livskvalitet hos patienter med diagnosen hjärtsvikt, dessa faktorer bör distriktssköterskan ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning. / Background:  Heart failure results in a shortened survival where breathlessness and fatigue are the most common symptoms. District nurses work from a holistic approach that respects patient's autonomy, integrity and wish involvement from patients in order to create conditions for self-care. The aim of this study was to describe the experience and what can affect self-care for patients diagnosed with heart failure. Method: The method used was a metasynthesis. The twelve inculded articles were reviewed and themes and categories was formed. Results: Five key themes were created and presented as:  Important to get early help to recognize the symptoms and prevent with self-care, information has significance for self-care, treatment and communication between healthcare provider and patient is important for compliance in self-care, involvement / commitment strengthens the self-care of the patient and the depression is a barrier to self-care. Patients desired to have more knowledge and support to strengthen their capacity in order to help them to overcome obstacles in their self-care. Conclusion: Communication, time and commitment are factors that increase the well-being and quality of life in patients diagnosed with heart failure, these factors should be the district nurse bring in its continued occupation.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård. / Introduction: Diabetes Mellitus is a chronic disease that is linked to suffering and lack of quality of life. Self-care is essential to reduce the negative consequences. Less than half of all patients achieve good self-care. Some of the reasons are limited knowledge of diabetes and poor self-care compliance. The introduction of ICT in diabetes care was started to improve clinical outcomes and quality of life for patients with diabetes type 2. Aim: To describe how information and communication technology can promote self-care in distance for patients with diabetes mellitus type 2. Methods: Literature study, in which the articles were searched in CINAHL, PubMed and Web of Science. Articles included were 15 articles with a quantitative, qualitative and mixed method. Results: The results showed that information and communication technology such as internet, computer and mobile phone-based self-care program promoted self-care in patients with diabetes type 2 by increasing knowledge, awareness, motivation and improving lifestyle change. Conclusion: Information and communication technology can facilitate the daily challenges for patients with type 2 diabetes because it covers the knowledge gap and increases patient awareness and motivation for self-care.

Hjärtvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom i Sverige som ger symtomen trötthet, andfåddhet och ben svullnader. Personers förmåga att utöva en god egenvård är en mycket viktig del, och kan öka livskvalitén och överlevnaden vid hjärtsvikt. Litteraturgenomgången tyder på att det hos vissa personer med hjärtsvikt finns en bristande förmåga att utöva egenvård. Syfte: Att beskriva och identifiera vilka faktorer som påverkar personers egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Totalt 10 studier granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur granskningen och analysen kom fem subteman fram som sedan delades in i två huvudteman. Huvudteman blev sociala faktorer och hälsofaktorer. Resultatets underteman blev miljöfaktorer, erfarenhet och kunskap, relationer och stöd, emotionella uttryck samt fysiologiska faktorer. Några av de faktorer som redovisades i resultatets olika underteman var ålder, tillgänglighet, nedstämdhet och bristfällig kunskap, de faktorerna påverkade egenvården hos personer. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om att olika faktorer kan ha olika betydelse för personens egenvårds hantering, vikten av personcentrerad omvårdnad är tydlig Nyckelord: hjärtsvikt, omvårdnad, egenvård, egenvårdshantering / Heart failure is a common chronic disease occurring in Sweden. Symptom that can arise is fatigue, shortness of breath and edema. The ability to practice a good self-care is a really important part and can increase the quality of life and the survival with heart failure. A review of previous studies suggests that some person’s with heart failure have a lacking ability to practice an adequate self-care. Purpose: The purpose of the study is to describe and identify the factors that influence a person’s self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach was carried out. A total of 10 studies was reviewed and analyzed with the use of the five step-model created by Friberg. Result: Out of the survey and the analysis, five subthemes were found which later were divided into two themes. The themes that were created were social factors, and health factors. The subthemes of the result were factors in the environment, experience and knowledge, relations and support, emotional expression and physiological factors. Some of the factors that will be found in the subthemes are, age, availability, depression and lack of knowledge, which was factors that gave an impact to the self-care of a person. Conclusion: It is important as a nurse to be aware of the fact that different factors could have various meanings for a person’s self-care management, the importance of person-centered-care is very clear. Keywords: heart failure, self-care, nursing, self-care management