Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 (DMT2) är en sjukdom som ökar världen över och debuterar alltmer i tidigare åldrar. För att undvika allvarliga komplikationer av DMT2 behöver varje individ sköta egenvården självständigt utanför hälso- och sjukvården för att bibehålla hälsa. Hälsa definieras bland annat som livskvalitet, välbefinnande och lycka samt frånvaro av sjukdom eller faktorer som påverkar hälsan negativt. Med hjälp av sjuksköterskans kunskaper och verktyg genom utbildning, vägledning och målsättning kan individen självständigt utföra egenvård i form av kostrestriktioner, fysiska aktivitetsrekommendationer och blodsockermätning. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design var att beskriva patienters upplevelser av familjemedlemmars sociala stöd vid egenvård av diabetes mellitus typ-2. Metod: Kvalitativa empiriska vetenskapliga studier söktes fram genom databasen PubMed. Elva lämpliga studier valdes ut till litteraturstudien. Huvudresultat: Resultatet på litteraturstudiens syfte redovisas i fyra huvudteman i form av positiva, negativa och blandade patientupplevelser av både socialt stöd och bristande socialt stöd från familjemedlemmar i relation till egenvården av DMT2. Fysisk hjälp, samtal och påminnelser upplevdes främst som ett positivt stöd. Bristande sjukdomsförståelse, ovilja att hjälpa patienten och tjat upplevdes mestadels som negativt. Slutsats: Patienterna upplevde blandade känslor av familjens sociala stöd. Upplevelser av familjens sociala stöd kan ligga till grund för utveckling av utbildningsmaterial för bland annat sjukvårdspersonal som kan leda till ökade patient- och familjekunskaper i relation till egenvård av DMT2. / Background: Diabetes mellitus type-2 (DMT2) is a disease that is increasing worldwide and debuts at earlier ages. To avoid complications, each individual needs to manage self-care independently outside of the healthcare to maintain health. Health can be defined as quality of life, well-being, and happiness, but also absence of disease or factors that affect health negatively. With the help of nurse’s knowledge and tools through training, guidance and goal setting, the individual can independently carry out self-care such as dietary restrictions, physical activities recommendations and blood sugar measurements. Purpose: The purpose of this qualitative literature study with a descriptive design was to describe the patients’ experiences of the family's social support in self-care for diabetes mellitus type 2. Method: Qualitative empirical scientific studies were researched through the PubMed database. The studies were reviewed and analyzed. Eleven suitable studies were selected for the literature study. Results: The result of the purpose of the literature study is presented in four main themes is shown through the positive, negative, and mixed patient experiences of both social support and lack of social support from family members regarding self-care of DMT2. Physical help, calls and reminders were mainly perceived as positive support. Lack of understanding the disease, reluctance to help the patient and nagging were perceived as negative support. Conclusion: The patients experienced mixed feelings with the social support from family members. The experiences of the social support can develop educational material for healthcare employees that can increase patient and family knowledge regarding DMT2 self-care.

Background: About 537 million people round the world are living with diabetes of which 90% of them have diabetes type 2. Both hereditary and lifestyle are important factors of developing type 2 diabetes. Treatment consists of both medical and non-medical interventions in form of self-care to reduce complications.  Aim: The aim is to describe patient´s experience of self-care of type 2 diabetes. Method: A literature review with qualitative content analysis where patient´s experince of self-care is described with 12 selected scientific articles. Results: Three main themes and eight subthemes emerged. They were 1) Important lifestyle change for patient´s wellbeing with subthemes where the person faced challenges with diet, physical activities and control of blood sugar. 2) Patient´s need for support to promote wellbeing with subthemes: support from family and friends, knowledge and support from healthcare givers. 3) Psychological effects with stigma and identity as subthemes.  Conclusions: It´s important for patient´s self-care to implement lifestyle changes with type 2 diabetes. Lack of knowledge became a challenge for self-care. There is need for support from family and friends but also from health workers. Unwillingness to change old habits resulted to psychological challenges like stigma and acceptance of a new identity of oneself. Nurses and health workers feel a challenge with educating patients on self-care.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Att leva med typ 2 diabetes innefattar en stor livsstilsomställning där patienten har ett stort ansvar att hantera sin diabetes och hålla blodsockernivåerna under kontroll. De tre centrala faktorer som har stor betydelse inom egenvården vid diabetes typ 2 är kost, motion och läkemedelsbehandling. Författarna har valt att studera patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.   Studien är en litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Arbetet är utformat efter vetenskapliga artiklar som har samlats in genom sökmotorerna PubMed och Cinahl som är inriktade mot omvårdnad, medicin och vårdvetenskap. Nio artiklar har kvalitetsgranskats och det analyserade materialet resulterade i tre huvudkategorier: Att hantera förändringar i vardagen, Emotionella känslor samt Behov av stöd och kunskap. Analysen resulterade i att kost, motion och läkemedelsbehandling är viktiga aspekter i patientens livsstil som ger goda hälsoeffekter. Resultatet visade även att patienter med diabetes typ 2 hade ett stort behov av stöd och kunskap från familj, vänner och hälso- och sjukvården. Ytterligare visade det sig att känslomässiga aspekter hos patienterna var vanligt förekommande, det var till mestadels negativt betingade känslor. I diskussionen framkommer det att i andra studier där patienter med liknande kroniska sjukdomar upplever samma känslor om sin sjukdom. Det går att tyda att egenvård och de medföljande förändringarna som behöver göras är utmanande och krävande.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning personer med cancersjukdom har erhållit egenvårdsråd i samband med cytostatikabehandling - en jämförande studie mellan öppen- och slutenvård. Bakgrund: Personer med cancersjukdom som genomgår cytostatikabehandling skall erhålla information om eventuella biverkningar och hur dessa kan lindras och förebyggas dvs. egenvårdsråd. Egenvård är ett aktuellt ämne och forskning visar på vikten av välinformerade patienter då detta bidrar till ökad delaktighet och trygghet i sin sjukdomssituation. Få studier har undersökt förekomsten av givna egenvårdsråd samt jämfört skillnader mellan öppen-och slutenvård. Design: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data samlades in via enkäter på 41 studiedeltagare på en onkologisk klinik våren 2017. Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor utformade av författarna. Resultat: Analysen visade inte på några signifikanta skillnader i givna egenvårdsråd mellan öppen-och slutenvård. Överlag hade deltagarna erhållit egenvårdsråd gällande få symtom/biverkningar. Resultatet visade på att deltagare var mycket nöjda med erhållna egenvårdsråd & trygga med att hantera biverkningar. Muntlig & skriftlig information gavs i större utsträckning inom öppenvården, men denna skillnad var ej statistiskt signifikant. Slutsats: Studien visar att vissa patienter erhållit egenvårdsråd i större utsträckning jämfört med andra patienter samtidigt som det var vanligare att deltagare erhållit egenvårdsråd gällande vissa specifika symtom/biverkningar. I denna studie kunde inga eller mycket små skillnader ses mellan öppenvård och slutenvård. Sjuksköterskor var en viktig källa till egenvårdsråd samtidigt som läkare och i vissa fall undersköterskor var en informationskälla. Studien visar att deltagarna generellt sätt var mycket nöjda.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskeledda astma/KOL-mottagningar förekommer inom primärvården, men forskning kring effekten av dessa är bristfällig. Det är oklart om patienternas astmakontroll (symtomkontroll) förbättras om vårdcentralerna har en astma/KOL-mottagning. Syfte: Syftet är att belysa relationen mellan vuxna astmapatienters astmakontroll och förekomsten av astma/KOL-mottagningar i primärvården. Metod: En enkät skickades till alla vårdcentraler i landstinget Sörmland, för att kartlägga vårdresurser kring omhändertagandet av vuxna astmapatienter. Utifrån kartläggningen bildades två grupper av vårdcentraler baserat på hur mycket tid sjuksköterskan hade avsatt för astma/KOL-mottagningen. Patienter från båda grupperna fick besvara en enkät i vilken bl.a. astmakontrolltest (ACT) ingick. Resultat: 76 % av vårdcentralerna hade en sjuksköterskeledd astma/KOL-mottagning. I genomsnitt var den avsatta tiden för sjuksköterskan 0,9 timmar/vecka/1000 listade invånare per vårdcentral (1,5 h rekommenderas). Av patienterna i gruppen med vårdcentraler där sjuksköterskan hade mest tid avsatt för astma/KOL-mottagningen hade 58 % god astmakontroll, jämfört med 36% av patienterna i den andra gruppen (p<0,01). Slutsats: Få av astma/KOL-mottagningarna uppfyllde tidskriteriet för en godkänd astma/KOL-mottagning, vilket troligtvis kan vara en bidragande orsak till att astma/KOL-sjuksköterskorna inte hann med att utföra tillräckligt med omvårdnadsaktiviteter för att stärka patienternas egenvårdskapacitet. Vilket i sin tur kan bidra till en sämre astmakontroll. / Background: Nurse-led asthma/COPD-clinics in primary care is common, but there is insufficient research of the effects. The evidence of  the impact of patients asthma control is not sufficient.  Aim: The aim is to illustrate the relationship between adult asthma patients asthma control and the presence of asthma/COPD-clinics in primary care. Method: Every Primary Healthcare Center (PHC) in the region of Sörmland answered a questionnaire about the organization of care to adult asthma patients. Two groups of PHC was formed, based on how much time was allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic. Patients from each group answered a questionnaire. Asthma Control Test (ACT) was included. Findings: 76 % of the PHC´s had an nurse-led asthma/COPD-clinic. The average time for the nurse was 0,9 hours/week/1000 patients at the PHC (1,5 h is recommended). Of the patients in the group from PHC´s with most time allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic 58 % reached asthma control, compared to 36% of the patients in the other group (p<0,01). Conclusions: Only a few asthma/COPD-clinics fulfilled the recommended time  for an approved asthma/COPD-clinic. This can probably be a contributing factor to that the asthma/COPD-nurse did not manage to perform enough nursing activities to strengthen patients self-care capacity. This can in turn contribute to poor asthma control.

Bakgrund: Stomi innebär en konstgjord öppning på buken. Vanligaste orsakerna till att en person får stomi är kolorektal cancer, blåscancer, chrons sjukdom och ulcerös kolit. Den stomiopererade personens vardag påverkas ofta på grund av kroppsförändringar. Dessa kroppsförändringar innebär exempelvis nya hygienrutiner samt förlust av kroppsfunktion. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med stomi upplever sin vardag. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Insamling av kvalitativa artiklar genom sökning i databaserna Cinahl och Medline. Sammanlagt användes nio vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs tre-stegsmetod. Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka var psykologiska aspekter, fysiska aspekter samt sociala aspekter. Under dessa framkom subteman som visade på att personer med stomi bland annat upplevde rädsla och oro i vardagen, begränsning i klädval samt aktiviteter. Resultatet visade även en påverkan i intima situationer. Slutsatser: Upplevelse av begränsning ses som vanligt förekommande hos stomiopererade personer och påverkar deras vardag. Stöd från sjuksköterska, familj samt vänner är betydelsefullt och kan hjälpa till att hantera situationen. / Background: Stoma is an artificial opening in the abdomen. Common reasons why a person might acquire stoma is colorectal cancer, bladder cancer, Crohn's disease and ulcerative colitis. The everyday life for a person with a stoma is often affected due to body changes. These body changes mean, for instance, new hygiene routines and loss of body function. Aim: To describe how adults with a stoma experience their everyday life. Method: Literature review with inductive approach. Qualitative articles were collected through searches in the databases Cinahl and Medline. In total, nine scientific articles were used as a result of the literature review. The articles were analyzed using Friberg´s three-step method. Result: Three main themes were identified; psychological aspects, physical aspects and social aspects. Under these main themes subthemes emerged that showed that people with a stoma among other experienced for instance fear and concern of everyday life, limited in choice of clothes and activities. The results also exposed an effect in intimate situations. Conclusion: Experience of limitation is common among persons with a stoma and affect their everyday life. Support from a nurse, family and friends are significant and can help the person with a stoma to manage the situation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and a global health problem, with the number falling ill persons greatly increases. Treatment of type 2 diabetes consists mainly of self-care, which places great demands on the patient and the healthcare system. A lack of compliance to advice on self-care can lead to poorer health for the patient and increased costs for society. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that influence compliance to advice on self-care in patients with type 2 diabetes. Method: A literature review based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative articles were reviewed. The databases CINAHL and PubMed were used. Results: Factors affecting compliance to advice on self-care were identified and resulted in five broad categories: Information; Knowledge; Social support; technological support and Life situation revealed as important factors for low compliance to advice on self-care. Conclusion: It is very important to try to identify each individual's different conditions, in order to thus be able to cu

Sammanfattning   Bakgrund: Övervikt och fetma har blivit en hälsofarlig nödsituation i västvärlden, i synnerhet bukfetma som är en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulära sjukdomar. Den västerländska dieten domineras av högt förädlade livsmedel till låg kostnad vilket snabbt har utvecklat övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar. Det finns olika behandlingsmetoder för att minska övervikt och fetma, där kost är en viktig komponent. Lågkolhydratkost kommer alltmer i fokus, som ett alternativ till de rådande näringsrekommendationerna. För att stödja och motivera personer med övervikt och fetma kan sjuksköterskan förmedla en personcentrerad egenvård enligt Orem. Sjuksköterskan skall enligt lag arbeta evidensbaserat och det krävs ständig uppdatering av forskningsläget. Syfte: Syftet var att studera effekten av lågkolhydratkost hos personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturöversikten är av kvantitativ metod och innehåller 15 vetenskapliga artiklar. Analysmodellen som användes var Fribergs analys. Resultat: Effekter av lågkolhydratkost visar signifikanta förbättringar i framförallt viktnedgång men även i blodtryck, blodfetter och blodsocker. De största effekterna av de olika variablerna sågs efter sex månader. Dessa effekter gav ofta en minskad användning av antidiabetika som följd. Slutsats: Då lågkolhydratkost har gynnsamma effekter på viktnedgång, blodfetter och blodsocker är behovet stort av långtidsstudier. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och motivera personer med övervikt och fetma till livsstilsförändringar. Nyckelord: Viktnedgång, ketogen kost, lågkolhydratkost, egenvård / Summary Low-carbohydrate diets for overweight and obesity - A literature review   Background: Overweight and obesity has become a health hazard emergency in the western world, especially abdominal obesity which is one of the major risk factors for cardiovascular diseases. The Western diet is dominated by highly processed food at low cost, which has rapidly developed obesity and obesity related diseases. There are various treatment methods to reduce overweight and obesity by diet which is an important component. Low-carbohydrate diet comes increasingly into focus, as an alternative to the current nutritional recommendations. To support and motivate people with overweight and obesity, the nurse can convey a person-centered self-care according to Orem. The nurse should, by law, set their work based on evidence and that requires a continuous update of available research. Objective: The objective was to study the effect of low-carbohydrate diet in people with overweight and obesity. Method: The literature review is the quantitative method and contains 15 scientific articles. The analysis model used was Friberg analysis. an important role to support and motivate people with overweight Result: Effects of low-carbohydrate show significant improvements especially in weight loss but also in blood pressure, blood fats and blood sugar. The main effects of the different variables were observed after six months. These effects often gave a reduced use of antidiabetic drugs as a result. Conclusion: Since low-carbohydrate proven to have beneficial effects on weight loss, blood fat and blood sugar there is a great need for long-term studies. The nurse has and obesity to lifestyle changes. Keywords: Weight loss, ketogenic diet, low-carbohydrate diet, self-care

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) increases in the world and can lead to serious foot complications. It has been demonstrated deficiencies in preventive care to avoid foot complications. The nurse is responsible for supporting people with DMT2 and the goal is to get them to feel independent and involved in their self-care. Aim: The aim of the study was to highlight nursing care and self-care to prevent foot complications for people with DMT2 Method: A literature review based on 20 scientific articles by quantitative structure. Articles are searched in the databases Cinahl and Pubmed. All items are quality controlled. Results: Risk identification is a key factor in the prevention of foot complications. Important self-care measures as to inspect and examine their feet daily are substances as the nurse should provide individual instruction in. The nurse shall endeavor to support and motivate people with DMT2 until good self-care. Conclusion: The nurse should teach and give people with DMT2 sufficient knowledge, to independently carry out preventive self-care.