Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar. Resultatet delades upp i fyra teman; Ställd inför nya egenvårdskrav i samband med sjukdom och behandling, Att införliva egenvården i vardagen, Positiva erfarenheter av egenvård och Patientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande av egenvård. I diskussionen kopplas bakgrund och resultat ihop. Patientens förmåga till coping, följsamhet och hantering av lidandet påverkar egenvården. Vetskapen om att ha en sjukdom som inte går att bota kan göra att patienten hamnar i en livskris, som i sin tur kan leda till depression. För att patienten skall lyckas med sin egenvård behövs stöd och uppmuntran från vårdpersonalen. Hjälpmedel som patientdagbok och motiverade samtal kan vara stöd för patienten. / Program: Fristående kurs

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem som drabbar fler och fler människor. För att vården ska kunna ta hand om denna växande patientkategori så behöver patienternas egenvård främjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation för att främja egenvården. Syftet med denna studie är att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvården hos patienter med diabetes typ 2 med hjälp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick från elva vetenskapliga artiklar. Metoden som an-vändes var en systematisk litteraturstudie. Denna metod valdes eftersom den är lämpad för att analysera icke experimentella studier som relaterar till ett valt ämnesområde. Efter analys fann författaren fem huvudteman. Dessa teman visade att distriktssköters-kan kan främja egenvården genom att väcka patients förståelse, genom att kommunice-ra, genom att vara jämlik i mötet med patienten, att anpassa informationen samt att lyssna till patienten. För att empowerment ska kunna skapas krävs det en bra relation mellan distriktssköterskan och patienten. Detta kan skapas genom ömsesidig kommuni-kation där distriktssköterskan är lyhörd för vad patienten efterfrågar. Mer än medicinska termer måste tas hänsyn till, även sociala och känslomässiga bakgrunder måste spela in i samtalet. För att främja empowerment i vården idag måste patienten bemötas med re-spekt som leder till en jämlik vårdrelation. Mer forskning behöver utföras kring vad empowerment innebär för personer med diabetes typ 2. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet. / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och cirka 2% av den svenska befolkningen har diagnostiserats med hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär antingen att hjärtats tömningsförmåga är nedsatt, systolisk dysfunktion, eller att hjärtats kammare inte fylls på som de ska, diastolisk dysfunktion. Egenvård i form av kost och vätskerestriktion, eventuell viktnedgång och minskat alkoholintag är av stor betydelse för sjukdomens utveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio artiklar, varav en artikel med kvantitativ ansats, åtta artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel av mixad metod. Huvudresultatet: Det framkom att personer med hjärtsvikt upplevde depression, oro och rädsla över att ha drabbats av en obotlig sjukdom. Att utföra aktiviteter och arbete var mer påfrestande än tidigare innan sjukdomen eftersom de inte längre hade samma fysiska möjlighet. Personerna med hjärtsvikt tog hjälp av egenvård och olika hanteringsstrategier för att förbättra hälsotillståndet och undvika försämring både vad de gällde fysiska och psykiska aspekter. Slutsats: Personerna med hjärtsvikt upplevde försämrad psykisk hälsa och fysisk förmåga, vilket gav upphov till en känsla av isolation och ensamhet. Egenvård ansågs vara viktigt för att undvika försämring av sjukdomen. En ökad förståelse av personers upplevelser av hjärtsvikt bland sjuksköterskor kan förbättra stödet för personer med hjärtsvikt i deras egenvård och kan således ge en förbättrad livskvalité för den specifika patientgruppen / Background: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient groupBackground: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient group

Diabetes typ 1 är idag ett växande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Den kroniska sjukdomen innebär ett stort egenvårdsansvar. Hälso- och sjukvården har till uppgift att stödja egenvården genom att informera om hur de berörda kan förhindra allvarliga följder som kan uppkomma samt stötta de berörda till en bra livsstil som gynnar sjukdomen. Som sjuksköterska kan man möta de här barnen med diabetes typ 1 och deras föräldrar på vårdcentraler och sjukhus. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de känslor och den kunskap föräldrar innehar för att kunna stötta dem på bästa sätt. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden vi valt att använda oss av är en litteraturstudie med grund i 8 kvalitativa artiklar som behandlar föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes typ 1 i vardagen. Vi identifierade tre teman och nio underteman. Vårt resultat visar på en ständig oro hos föräldrarna. Tankarna på det drabbade barnet och sjukdomen finns ständigt i deras medvetande. Redan under barnets unga år infinner sig en oro hos föräldrarna inför tonårsperioden då barnet ska ges ett ökat egenvårdsansvar. Denna oro yttrar sig sedan i ett kontrollbehov vilket påverkar relationen mellan föräldrar och barn. Oron grundar sig i föräldrars upplevelse av kontrollförlust. Föräldrarna upplever även en brist på stöd ifrån hälso- och sjukvården. Diskussionen behandlar behovet av ett ökat stöd till både föräldrar och barn för att underlätta deras vardag. Även idén om en enskild kontaktperson till tonåringar lyfts fram. Vidare behandlas även hur uppmuntran och stöd från föräldrar kan förbättra och stärka förmågan till egenvård hos tonåringar samt behovet av upplyst skolpersonal för att tillgodose de drabbade barnens rättigheter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom och är förenad med följdsjukdomar. Ökningen beror främst på ohälsosamma levnadsvanor. Behandlingen av typ 2 diabetes innebär att förändra livsstilen, vilket medför stora utmaningar för den enskilda personen. En bristande följsamhet till behandlings råd bidrar oftast till komplikationer och följdsjukdomar, vilket leder till ökade samhällskostnader och stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens följsamhet till behandlingsråd hos personer med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Artiklarna samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Viktiga beståndsdelar som framkom i resultatet och påverkade följsamheten av behandlings råd hos personer med typ 2-diabetes var information, kunskapsbrist, utbildning, självmedvetande, socialt stöd och personcentrering. Alla ovanstående faktorer var viktiga för att uppnå livsstilsförändring. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha en förståelse för vilka behandlingsråd som påverkar följsamheten vid typ 2 diabetes. Sjuksköterskan måste få en bild av patientens tidigare erfarenheter, kunskap och personliga egenskaper för att sedan anpassa information och utbildning till patienten. Dessa faktorer ökar självmedvetenheten och motivation tillsammans med stöd av anhöriga vilket leder till god följsamhet till behandlingsråd vid typ 2 diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a increasing and is associated with complications. The increase is mainly due to unhealthy living habits. The treatment of type 2 diabetes primarily involve changing of lifestyle, which poses great challenges for the individual. A lack of compliance to change lifestyle advice may contribute to complications which leads to increased cost and major challenges for healthcare. Aim: The purpose of this literature review is to describe factors that affect the adherence to treatment advice among persons with type 2 diabetes. Method: A Literature review based on 15 scientific publications with qualitative and quantitative design. Articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Factors that emerged that affected the adherence to treatment advice in people with type 2 diabetes were information, lack of knowledge, education, self-awareness, social support and person centred approach. All the above factors were important to achieve lifestyle changes. Conclusion: Nurses must have an understanding of the factors that affect the compliance to lifestyle advice of Type 2 diabetes. Nurses need to be aware of the patients previous experience, knowledge and personal characteristics. To make the information and education feasible to the patient these factors increase self-awareness and motivation together with support from relatives resulting in good adherence to lifestyle advice to patients with type 2 diabetes.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt Regionala Cancercentrums nationella vårdplan för cancerrehabilitering rekommenderas alla patienter med cancerdiagnos att försöka röra på sig lika mycket som en frisk människa rekommenderas. Trots detta så händer det att personer med cancerdiagnos minskar sin träning. Därför är det viktigt att få en fördjupad förståelse av hur dessa patienter upplever träning under sin behandling. Syfte: Beskriva hur cancerpatienter upplever träning under pågående behandling samt vilka faktorer som påverkar patienternas träning (egenvård) under pågående behandling. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Elva intervjuer från en pilotstudie i Phys-Can projektet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Stöd från professionella, personer i en likartad situation, anhöriga samt stöd från sig själv upplever deltagarna varit viktiga för att kunna utföra träningen. Praktiska faktorer som tid till träning, möjligheten att ta sig till träningen samt lokalen upplever deltagarna påverka hur träningen uppfattas. Deltagarna har upplevt att träningen påverkar psykiska och fysiska faktorer hos dem mestadels till det positiva. Träningen har även påverkat några av deltagarnas upplevelse av deras sjukdom. Slutsats: Deltagarna i denna studie har upplevt att stöd i olika former har varit viktigt för att kunna utföra träningen som egenvård. De praktiska förhållandena runt träningen har upplevts kunna både försvåra eller förenkla träningen. Deltagarna har även upplevt att träningen har påverkat deras psykiska och fysiska hälsa oftast till det positiva. Det är av vikt att kunna se varje individs förutsättningar att kunna utföra egenvården och sedan anpassa stödet så att träningsförutsättningarna blir så bra som möjligt. / ABSTRACT Background: According to the Regional Cancer Centre's national treatment plan for cancer rehabilitation all patients with a cancer diagnosis are recommended to try to move as much as a healthy person. Even so it happens that people with cancer reduces their physical activity. Therefore, it is important to get a deeper understanding of how these patients experience training during their treatment. Aim: Describe how cancer patients experience exercise during treatment and the factors that affect patients’ exercise (self-care) during treatment. Method: A qualitative interview study. Eleven interviews from a pilot study in the Phys-Can project were analyzed using qualitative content analysis. Result: Support from professionals, people in a similar situation, relatives and support from her/himself participants experienced as important to carry out their training. Practical factors as time to exercise, the ability to get to the training venue and how they experienced the venue the participants affected how their training was perceived. The participants have experienced that exercise affects mental and physical factors in them mostly for the better. The traning has also affectes som of the participants’ experince of their disease. Conclusion: The participants in this study have experienced various forms of support that has been experienced as important to be able to perform the exercise as self-care. The practical conditions around the training could both complicate or simplify training. Participants also felt that the training has affected their mental and physical health, usually for the better. It is important to be able to see each individual's ability to perform self-care, and then align support so that exercise becomes as good as possible.

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen. / Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment.

Syfte Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården. Metod Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen. Resultat Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Konklusion I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård. / Objective The aim of this study was to examine the impact on asthma control and lung function of a web-based support program for asthma patients in primary care. Method The study was a quantitative, parallel, 2-arm, randomized controlled trial over a 6-month period. Both groups received asthma care based on how it was conducted at the health centers and the intervention group also gained access to a newly created web-based support program (Astmakollen) for asthma patients. In total, 83 participants completed the study, of whom 39 were in the intervention group and 44 in the control group. Results This study has showed significant improvement in asthma management in the sample group who had access to the web-based support program for 6 months. The mean score for asthma control test in the intervention group increased by 2,23 points while the score in the control group remained almost the same. The effect size for this change measured in Cohens d was 0,57. The mean score of lungfunction in the intervention group increased by 0,3% during the study period, while it deteriorated in the control group and the effect size amounted to 0,45. The difference between the groups were significant. Conclusions In this study, it appears that eHealth can provide improved asthma control and maintained lung function and be a complement in today's asthma care by increasing accessibility of personalized and evidence-based care.