Background: Type 2 diabetes is among the fastest growing diseases in the world, especially in India where the prevalence is 9 percent and expected to rise significantly. Managing diabetes involves a substantial portion of self-care and lifestyle changes for the patient. Hence, the nursing care to patients needs to be focused on promoting self-care and empowerment. Objective: To describe the nursing care, focusing on self-care and empowerment, provided to patients with type 2 diabetes at a private diabetes clinic in India. Method: Eleven diabetes educators with specialist training were interviewed individually. Data was analysed using qualitative contents analysis. Results: One core category called Comprehensive approach was found. Additionally, the data was sorted into four main categories: Nursing care interventions, Counselling, Health education and Health protection. Conclusion: The participants had a comprehensive view of the patients, the disease and the role of health personnel involved in the care. This holistic approach permeated the nursing care performed by the participants, facilitated empowerment and the promotion of self-care to the patients. Clinical relevance: The study provides a widened perspective and understanding of the concepts of self-care and empowerment to patients with type 2 diabetes in different cultural contexts. The results can serve as an inspiration to new ways of promoting self-care and empowerment to patients with other health problems. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen, särskilt i Indien. Där är prevalensen 9 procent och den befaras stiga betydligt. För att hantera sjukdomen behöver patienten genomföra livsstilsförändringar och behärska egenvård. Därför bör omvårdnaden inriktas på empowerment och att främja patientens förmåga till egenvård. Syfte: Att beskriva den omvårdnad, med fokus på egenvård och empowerment, som ges till patienter med diabetes typ 2 på en specialistklinik i Indien. Metod: Elva diabetesutbildare med specialistutbildning intervjuades individuellt. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En kärnkategori, kallad Helhetsperspektiv, hittades. Därutöver sorterades materialet in i fyra huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärder, Rådgivning, Hälsoutbildning och Hälsoskyddande åtgärder. Slutsats: Respondenterna hade en helhetssyn på patienterna och sjukdomen, samt på den roll all hälsopersonal som var inblandad i vården hade. Denna helhetssyn genomsyrade omvårdnaden, hur respondenterna arbetade med empowerment till patienterna samt hur de stärkte patienternas kapacitet att utföra egenvård. Klinisk betydelse: Studien bidrar till en vidgad syn på och ökad förståelse för begreppen egenvård och empowerment när det gäller patienter med diabetes typ 2 i olika kulturella kontexter. Resultatet kan även inspirera till nya sätt att arbeta med empowerment och att främja egenvård bland andra patientgrupper.

Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön. Ny lagstiftning öppnar dock upp för en utbyggnad även av akutpsykiatrisk hemsjukvård. Syfte: Att beskriva hur akutpsykiatrisk vård påverkas av att utföras i hemmiljö, dels för patienten och dels ur ett organisatoriskt/strukturellt perspektiv. Metod: En litteraturöversikt utifrån en analys av tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Akutpsykiatrisk hemsjukvård skapar i de flesta fall positiva erfarenheter jämfört med den vård som ges på sjukhusförlagda psykiatriska akutmottagningar.  Patienter och anhöriga blir nöjdare. Vården når patienterna tidigare och sparar betydande summor på minskade slutenvårdsinläggningar. Den kan dock inte helt ersätta slutenvård utan kompletterar denna. Det uppstår även en del negativa upplevelser och effekter, som ibland förefaller motsägelsefulla. Diskussion: Utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans granskas de artiklar som valts ut och två huvudsakliga teman behandlas: Den dörrvaktande funktionen samt vårdandet i akutpsykiatrisk hemsjukvård. Det förefaller som om en maktförskjutning, från vårdgivaren till patienten, är fundamentet i vad som skapar fördelar med hemsjukvård vid akutpsykiatriska tillstånd. En bidragande orsak till de förbättrade behandlingsresultaten tycks vara tidigare upptäckt av psykisk ohälsa på grund av ökad tillgänglighet. Vårdformen fick således en oväntad preventiv effekt som minskar psykisk ohälsa. Det förefaller som att det ibland finns en konflikt mellan vårdandet och kostnadseffektiviteten. Nackdelar som lyfts fram är ökat ansvar för patienter och anhöriga och en otrygg arbetssituation för vårdpersonalen. / Background: Since the 1970s home based care has been carried out in Sweden. In somatic care this is regarded as a form of care that strengthens the patient´s influence. Although mental disorders are the main cause of sick leave in Sweden, one can´t see the same expansion of home based care within psychiatric care. Emergency psychiatric care is instead mostly conducted as inpatient care. This is despite knowing that many groups of patients are harmed by staying in the environment of a psychiatric ward. New legislation will open up for an expansion of psychiatric emergency home care with inpatient standard. Aim: To describe how emergency psychiatric care is affected by being cared out in a home environment, for patients and from an organizational/structural perspective.  Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with both qualitative and quantitative design. Result: In most cases emergency psychiatric home care creates a positive experience compared to the care given in hospital based psychiatric emergency care. Patients and relatives are more satisfied. The care reaches patients earlier and saves considerable amounts of money on reduced inpatient admissions. However, it can´t completely replace inpatient care but complement it. Psychiatric home care also creates some negative experiences, which sometimes seems contradictory.  Discussion: Based on Dorothea Orem´s Self-care Deficient Nursing Theory the selected items are examined and the two main themes are created: gatekeeping and caregiving in acute psychiatric home care. It seems that a shift of power from the caregiver to the patient is the basis of what creates advantages of home care for acute psychiatric conditions. One factor contributing to the improved treatment outcomes seems to be earlier detection of mental health problems based on increased accessibility. This preventive effect on mental health was unexpected. It appears that there sometimes is a conflict between caring and cost-effectiveness. Disadvantages highlighted are the increased responsibility for patients and families, and a precarious job situation for caregivers.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och Funktionell Dyspepsi (FD) är två syndrom som många personer lider av och som det inte finns någon botande behandling för. Då syndromen bara går att symptomlindra tar många av personerna som lider av dessa till egenvårdsmetoder som ofta är kostrelaterade. Att stötta och vägleda patienter i sin egenvård är en uppgift som sjuksköterskor i allmänhet har, och i synnerhet för dessa patienter eftersom ingen botande behandling finns. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kostrelaterade egenvårdsmetoder för patienter med Irritable Bowel Syndrome och/eller Funktionell Dyspepsi där upplevda och/eller observerade effekter beskrivits. Syftet var även att beskriva de valda studiernas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Datainsamlingen har skett från databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Tretton studier har inkluderats. Utifrån dessa har det framkommit att patienter som lider av IBS och/eller FD kan ta till en mängd olika kostrelaterade egenvårdsmetoder. Effekter av dessa har visat sig förebygga och/eller lindra fysiska symptom från mag-tarmkanalen samt i och med detta ge förbättrad livskvalitet. De datainsamlingsmetoder som beskrivits har visat sig variera mellan frågeformulär och skattningsskalor, dagböcker, kroppsliga markörer samt gruppintervjuer. Slutsats: Patienter med IBS och/eller FD kan använda sig av ett flertal olika kostrelaterade egenvårdsmetoder i syfte att förebygga och/eller lindra sina symptom från mag-tarmkanalen. En mängd olika datainsamlingsmetoder kan användas för att identifiera olika kostrelaterade egenvårdsmetoder och dess påverkan på symptom från IBS och/eller FD. / Background: Irritable Bowel Syndrome (IBS) and Functional Dyspepsia (FD) are two syndromes that many people suffers from and that has no curing treatment. Since the syndromes only has a symptomatic treatment many people that suffers from it uses self-care methodes that often includes diet. Support and guidance in patiens self-care are a main task for nurses in general and especially for these patients since no curing treatment is available. Aim: The aim of the present study was to describe dietary self-care practices for patients with Irritable Bowel Syndrome and/or Functional Dyspepsia where the perceived and/or observed effects was described. The aim was also to describe the selected studies data collection methods. Method: A literature review with descriptive design. Data has been collected from the databases PubMed and CINAHL. Main Results: Thirteen studies were included. From these, it has been found that patients suffering from IBS and/or FD may use a variety of dietary self-care methods. Effects of these have been shown to prevent and/or alleviate physical symptoms from the gastrointestinal tract and therefore provide better quality of life. The data collection methods described have been found to vary between questionnaires and rating scales, diaries, physical markers and group interviews. Conclusion: Patients with IBS and/or FD can make use of many diet related self-care methods to prevent and/or relieve their symptoms from the gastrointestinal tract. Many different data collection methods can be used to identify diet related self-care practices and its effect on the symptoms of IBS and/or FD.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar. Resultatet redovisas i tre kategorier känslomässiga reaktioner, vårdandets påverkan på vardagen och en ny värld. Slutsats: Det är viktigt att belysa föräldrars upplevelser då detta kan bidra till utveckling av den familjefokuserade omvårdnaden. Genom detta kan sjuksköterskan hjälpa familjer att uppnå en god och säker vård för familjerna med barn som har diabetes typ 1. Av studiens resultat dras slutsatsen att det som sjuksköterska är viktigt att söka förståelse för familjens perspektiv. Vilket författarna ser inom detta område vara att förstå relationen mellan barns sjukdom och föräldrars upplevelser. Klinisk Betydelse: En ökad kunskap hos sjuksköterskor i ämnet, bidrar till en bättre vård där familjefokuserad omvårdnad uppmärksammas i större uträkning. / Background: Diabetes type 1 is one of the most common chronic illness effecting children. Sweden is one of the countries in the world with the highest incident of diabetes type 1. Diabetes type 1 is a disease when self-care plays a life effecting part. As the disease often affects children the parents’ participation in the self-care play a central part. Aim: The aim of this study is to describe parents’ experience of participating in nursing for their child with diabetes type 1. Method: This study is regular literatures study, based on 10 qualitative articles. Results: The result shows that parents’ carried a huge responsibility regarding nursing for the child with diabetes type 1. Parents’ experience regarding participating in nursing for their child consisted in different feelings, thoughts and changes. The result is presented in three categories emotional reactions, nursing affecting the everyday life and a new world. Conclusions: It’s important to highlight parents experience as it can contribute to developing family nursing. Through this the nurse can help the family to achieve a god and safe care for the family having a child with diabetes type 1. The result off this study concludes the important of seeking understanding for the patients’ perspective, by the nurse. Which the author of this study sees, in its context meaning understanding the relationship between children’s disease and parents’ experience. Relevance to clinical practice: Increased knowledge by the nurse in the subject will contribute to better care, where family nursing is in larger computation.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård. / Heart failure is a widespread disease that occurs in about 2% of the population. Among the older population, it is a common condition. Among individuals over 65 years, 6-10% suffers from chronic heart failure. Heart failure is a serious condition with high mortality, morbidity and impaired quality of life. Tiredness (fatigue) is one of the symptoms that the diagnosis is usually based on. Fatigue is of central importance for patients' limitations in their capacity to function. The purpose of the literature review was to highlight the experience of fatigue in patients with chronic heart failure.  The literature review results are based on 13 scientific papers. The results showed that fatigue was experienced as one of the most severe symptoms of heart failure. Patients were limited especially physically but also insecurity and uncertainty were common experiences. Patients fought against fatigue and implemented many changes in order to maintain as much self-care and independence as possible. Fatigue resulted in increased dependency and changed the social life. Nurses, both in basic training and in clinical practice, need a greater understanding of how patients experience fatigue, how it restricts daily life and how patients are worried because of fatigue. The nurse needs this knowledge in order to perform personalized care to help patients to better self-care.

Heart failure is the most common reason to hospitalization among persons over 65 years old. Self-care is an important part in the treatment of heart failure, but poor information and knowledge limits the ability of self-care and increases the risk of admission to hospital. The aim of the study was to investigate what information patients with heart failure describes that they receive from health care personal, how information is perceived, who provides the information, and on what occasions it is given. The aim was also to investigate whether patients' perception of knowledge about heart failure increased after hospitalization. The study is cross-sectional study with a descriptive design. A consecutive selection was used. A questionnaire was filled in by 28 participants. The study has shown that patients with heart failure largely experience information about heart failure inadequate. At firsthand the participants had been informed about swelling legs, dyspnea and increased weight. The information was highly described as comprehensible and individualized. Only one third of the participants described that they have been informed by a nurse. A few of the participants experienced increased knowledge about heart failure after the hospitalization. The information that is given to patients with heart failure is highly experienced as individualized and comprehensible but is given in insufficient extend, as the result demonstrate that many patients with heart failure completely lack information. A routine for heart failure caretaking that include information is required. / Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år. Egenvård är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt, men bristande information och kunskap begränsar möjligheten till egenvård och därmed ökar risken för inläggning på sjukhus. Syftet med studien var att undersöka vilken information patienter med diagnosen hjärtsvikt beskriver att de får från vårdpersonal, på vilket sätt informationen upplevs, vem som ger informationen samt vid vilka tillfällen den ges. Syftet var också att undersöka om patientens upplevda kunskap om hjärtsvikt ökat efter vårdtillfället. Studien är en tvärsnittsstudie med deskriptiv design och genomförd som en enkätstudie med konsekutivt urval (N= 28). Studien visade att hjärtsviktpatienter i stor utsträckning upplever information om hjärtsvikt från vårdpersonal som otillräcklig. I första hand har deltagarna upplevt att de informerats om bensvullnad, andfåddhet, viktuppgång. Informationen upplevdes i hög grad lättförståelig och individuellt anpassad. Endast en tredjedel av deltagarna beskrev att de fått information av en sjuksköterska. Ett fåtal av deltagarna upplevde att kunskaperna om hjärtsvikt ökat efter vårdtillfället. Den information som ges till hjärtsviktspatienter upplevs till stor grad som individuellt anpassad och lättförståelig men informationen sker i bristande omfattning då resultatet visar att många patienter helt saknar information. Det behövs en rutin för omhändertagande av hjärtsviktspatienter som innefattar information.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och leder till långa vårdtider, lidande för patienterna och höga kostnader för sjukvården. Målet med den preoperativa duschen med klorhexidintvål, byte av kläder och sänglakan efter duschen är att minska de negativa konsekvenserna. Det blir vanligare att preoperativa förberedelser görs i det egna hemmet eller på patienthotell, som en slags egenvård, för att sedan läggas in på preoperativ avdelning för resterande preoperativa förberedelser. För att detta ska lyckas krävs det relevant information från vårdpersonal och sjuksköterskorna har ett stort ansvar och plikt att förse patienterna med nödvändig information. Syfte: Att belysa hur patienter upplevde informationen om och genomförandet av preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotell. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet genomfördes ändamålsenligt. Deltagarna i studien bestod av 13 patienter från en preoperativ avdelning i Mellansverige. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med den preoperativa informationen och att utföra förberedelserna i hemmet eller på patienthotell. Individuella faktorer påverkade upplevelserna av den preoperativa informationen och beroende på individens förutsättningar varierade upplevelserna av de preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotellet. Slutsats: Större delen av patienterna upplevde att den preoperativa informationen och att utföra de preoperativa förberedelserna i hemmet eller på patienthotell var positivt. Vissa faktorer gjorde upplevelserna negativa, dessa faktorer var individuella. Resultatet anses skapa större patientförståelse och belyser positiva och negativa delar av den preoperativa vården. / Background: Nosocomial infections are common and lead to long hospital stays and suffering for patients beside high costs for hospitals. The aim of preoperative shower with chlorhexidine soap, change of clothes and bed sheets after the shower is to reduce this. It is common that patients conduct the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel, as a kind of self-care, then they are admitted to the preoperative ward for the remaining preoperative preparations. For the self-care to succeed they need relevant information from health professionals and nurses have a responsibility and duty to provide patients with necessary information. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences about the preoperative information and the implementation of the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel. Method: An empirical qualitative study with semi-structured interviews. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis. Patients were included through a purposive sampling and 13 patients from a preoperative ward in central Sweden participated in the study. Results: The participants were overall satisfied with the preoperative information and carrying out the preparations at home or in a patient hotel. Individual factors affected the experience of the preoperative information and due to individual circumstances the experiences of preoperative preparation at home or at a patient hotel varied. Conclusion: Most of the patients felt that the preoperative information and the implementation of the preoperative preparation at home or in a patient hotel were positive. Certain factors were experienced negative, these factors were individual. Based on the results of this study greater patient understanding is created and it highlights the positive and negative elements in the preoperative self-care.