<p>Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.</p>

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för en överblick av kunskapsläget. I förhållande till syftet har kvantitativa artiklar använts i uppsatsen. Sexton artiklar har analyserats med Fribergs trestegs-modell. Resultat: Resultatet visar att interventioner i form av fysisk aktivitet leder till en sänkning av blodtrycket och en förbättrad cirkulation i benen. Även Hba1c, f-P-glukos och insulinresistensen förbättras av fysisk aktivitet. Interventionerna visade sig även ge en minskning av kroppsfett, midjemått och kroppsvikt. Slutsats: Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor vid utformandet av omvårdnaden och fysisk aktivitet kan leda till förbättrad hälsa. Att vårdtagaren förstår varför fysisk aktivitet är bra och första steget för ökad egenvårdskapacitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. För att hjälpa dessa individer att uppnå ökad förståelse behöver sjuksköterskor specifik kunskap om effekterna av fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ-2. / Background: People with diabetes mellitus type-2 are often aware of the possibility of complications. They live with fear and anxiety concerning the future. The role of the nurse is to support and help people with diabetes mellitus type-2 which enables them to manage their self-care. In order to supervise and encourage self-care to the patient an evidence-based knowledge in diabetes mellitus type-2 is needed by the nurse. Aim: The aim was to describe the effects of physical activity in persons with diabetes mellitus type-2. Method: A literature review was made to get an overview of the state of knowledge. In relation to the aim quantitative articles is used in the essay. Sixteen articles have been analyzed with Friberg´s three stage model. Result: The result shows that interventions in form of physical activity give a lower blood pressure and a better blood circulation in the legs. Even Hba1c, fP-glucose and the insulin resistance gets better after physical activity. The interventions also lower the amount of body fat, the waist measurement decreases and the total body weight decreases. Conclusion: Physical activity is a key factor in planning the nursing care and physical activity can lead to improved health. A patients understanding of why physical activity is beneficial is the first step to increase self-care capacity in people with diabetes mellitus type-2. To help these individuals achieve greater understanding nurses need specific knowledge about the effects of physical activity on diabetes mellitus type-2.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades och kategorier och underkategorier identifierades.  Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Dagligt liv med underkategorier kost, fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling och blodsockerkontroll. Stöd; socialt stöd, stöd i samband med sociala sammankomster, familjen som stöd och tron som stöd. Psykiska aspekter; motivationens betydelse för egenvård och känslor i samband med egenvård. Kunskap/information; kunskap och förståelse och behov av diabetesutbildning. Konklusion: Erfarenheter av egenvård varierar från person till person. Att kunna stödja och motivera personen till egenvård ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnadskapacitet. Mycket talar för att Orems egenvårdsteori är användbar i sjuksköterskans arbete med detta.  Nyckelord: Typ 2 diabetes, egenvård, Orem, patientperspektiv, omvårdnad.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom där egenvård har en stor betydelse för att undvika komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande roll i egenvården och sjuksköterskan ska ha förmågan att vägleda samt ge stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte:Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod:En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa samt en kvantitativ. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL, Pub Med samt SWE pub. Resultat:I resultatet framkommer tre huvudteman. Temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” beskriver individens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. I temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen” beskrivs hur individen integrerar sjukdom samt egenvård i sitt liv. I det tredje temat ”Vårdgivarens inflytande på egenvården” berörs sjukvårdspersonalens betydelse för egenvård. Två subteman har även tillkommit ”Upplevelser av socialt stöd i egenvården” som tillhör temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” samt ”Vändpunkter i upplevelsen av egenvård” som tillhör temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen”. Diskussion:Under metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. De flesta artiklarna är utförda i Norden vilket kan ses som en styrka, att författaren skrivit ensam och själv fått bestämma utformningen av arbetet är ytterligare en styrka. Samtidigt var det en svaghet att skriva ensam då författaren saknat någon att diskutera med. Resultatdiskussionen utgår ifrån den teoretiska utgångspunkten Orems egenvårdsteori. / Background:Diabetes type 2 is a lifelong disease in which self-care is of great importance to avoid complications. The nurse has a significant role in the individuals ' self-care and will be there to guide and be able to provide support. Therefore it is important that the nurse gets a deeper understanding of the experience of self-care in diabetes type 2.  Aim: The aim of this study was to describe the experience of self-care in adults with diabetes type 2. Method:A literature review based on nine studies. The articles were sought in CINAHL, Pub Med and SWE pub. Results:The results are presented in three themes. The theme ”Experiences of self-care in newly diagnosed diabetes type 2" describes how it is experienced to get the diagnosis diabetes type 2.  ”Integrating illness and self-care in everyday life” describes how the individual integrate disease and self-care in their lives.  The theme ”The caregivers influence on self-care” describes the nurses role in the individuals self-care.  Two subthemes have also resided ”Experiences of social support in self-care” and ”Turning points in the experience of self-care”. Discussions:Under the method discussion it was discussed about the strengths and weaknesses in the literature review. The result discussion has Dorothea Orems theory of self-care as a basis.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ökar med hög omfattande över hela världen och är vanligast hos äldre men drabbar personer i allt yngre åldrar. Egenvård utgör en stor del av behandlingen av typ 2 diabetes och är därför en viktig faktor för att upprätthålla en god livskvalité. Bristande egenvård kan resultera i livshotande komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter och möjligheter patienter med typ 2-diabetes upplever att de har för att kunna utföra egenvården själva. Vidare var syftet att redovisa hur data samlats in i de artiklar som används till litteraturstudien. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på elva vetenskapliga artiklar mellan år 2010-2015. Samtliga artiklar fanns att finna i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Artiklarna var av kvalitativ ansats och granskades utefter syfte och frågeställningar. Resultat: Patienterna hade bristande kunskap om egenvården, vilket kunde bero på att informationen från sjuksköterskan inte var fullständig eller tillräcklig. Livsstilsförändringar ansåg patienterna som viktigt, ändå fanns en negativ inställning till förändrade vanor. Slutsats: Information och kunskap är avgörande för att bedriva en god egenvård då diabetes typ 2 är en krävande sjukdom för både patient och sjuksköterska. Patienterna såg livsstilsförändringar som en svår uppgift att utföra på egen hand, därför var sjuksköterskan en betydelsefull resurs för att uppnå behandlingsmålen. / Background: Type 2 diabetes has increased significantly worldwide and is most common with older people but affects people at younger and younger ages as well. Self-care constitutes a large part of the treatment of type 2 diabetes and is an important factor in maintaining a good quality of life. Lack of self-care can result in fatal complications. Aim: The purpose of this study was to investigate the difficulties and possibilities of patients with type 2 diabetes and how they feel about managing their self-care. A further aim was to show how the data have been collected in the articles used in the literature study. Method: A descriptive literature study is based on eleven scientific articles published between the years 2010-2015. All the articles were found in databases Cinahl, Pubmed and Scopus. Articles of qualitative approach were examined along the purpose and research questions. Results: The patients had insufficient knowledge about self-care which could be due to the information from the nurse was incomplete or insufficient. The patients thought lifestyle changes was important, but still there was a big negative approach towards changing habits. Conclusion: Information and knowledge are essential to conducting effective self-care when type 2 diabetes is such a challenging disease for both the patient and the nurse. When the patients saw lifestyle changes difficult to accomplish on their own the nurse was an important resource to achieve treatment goals.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment. Det är även av stor vikt att sjuksköterskestuderande redan under utbildning får kunskap om eHälsa och eHälsotjänster. / Problem: eHealth is the present and, in particular, the futures of health care. It is considered to be able to strengthen the involvement and participation of the patient. The modern patient demand increased transparency, participation and autonomy.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       Aim: The aim of this study was to highlight eHealth, focusing on patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               Method: A literature study with 14 scientific articles, that have been reviewed, analyzed and compared with an inductive approach.                                                                                                                                                              Results and conclusions: The results show that eHealth increases the availability of health information and health care at home. eHealth can and should be used as a supplement in health care to enhance patient empowerment, provided that the patient has the ability to manage and understand information and communication tools, and that collaboration exists with the health care provider.                                                                                                                                 Implication: Further research on how nurses can implement eHealth within the nursing practice is needed. eHealth as a concept should also be highlighted along with other guidelines related to information and communication technology in the Description of Competence for Registered Nurses. Patient education in eHealth and its services should be included in the health care practice to optimize self care for patients, so that they thereby could receive empowerment. It is also of great importance that the student nurse, already during education, gains knowledge of eHealth and eHealth services.

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder. Slutsats: På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård. / Aim: The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information.   Method: Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. Results: Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means. Conclusion: The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård.  Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.    Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet. Dessa delades in i två grupper vilka var effekt på HbA1c och blodfetter samt effekt på egenvård.    Resultat: Utifrån inkluderade studier kunde ingen signifikant effekt påvisas i HbA1c och blodfetter eller gällande kost, fysisk aktivitet eller medicinsk följsamhet. Däremot sågs positiv effekt vid mätningar av upplevd kompetens, kunskap och egenkontroll. En studie visade positiv effekt på HbA1c av MI i kombination med KBT.  De effekter som kunde påvisas avtog kort tid efter behandlingssessionerna upphört. Studiernas utformning och mätmetoder ifrågasattes.    Slutsats: I nuläget finns få studier inom området därför är det för tidigt att rekommendera MI som metod inom diabetesvården. Mer forskning behövs om MI med tydligare fokus på personalens relation med patienten och personalens MI-färdigheter om man syftar till att mäta effekten av MI-samtalet. / Background: The number of people with diabetes in the world is constantly increasing. Bad food habits increase the risk of diabetes complications. Healthcare has a responsibility to enhance the patient's motivation and ability for self-care. Objective: Investigate the impact of MI as a treatment to help patients with diabetes to better self-care. Method: Literature review. The search for articles were made in the medical databases Pubmed , Cinahl and Scopus. The study included 10 original articles of which five were medium and five high quality. These were divided into two groups, effect on HbA1c and blood lipids and effect on self-care. Results: Based on the included studies, no significant effect is demonstrated in HbA1c and blood lipids or current diet, physical activity or medical adherence. There was however a positive effect in measurements of perceived competence, knowledge and self-control. One study demonstrates a positive effect on HbA1c of MI in combination with CBT. The effects found subsided shortly after the treatment sessions ended. Study design and measurement methods were questioned. Conclusion: Few studies exist in the field, therefore, it is too early to yet recommend the MI-method in diabetes care. More research is needed on MI with a clearer focus on the interviewers relationship with the patient and the MI skills of the interviewers if one aims to measure the effect of the MI-sessions.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed. Artiklarnas innehåll granskades utifrån likheter. Kvalitet, likheter och skillnader granskades i den metodologiska aspekten urvalsmetod. Resultat; Sju teman identifierades varav tre berörde patienters svårigheter till följsamhet av egenvård; kunskap och tro på sig själv och behandlingen, patienters svårigheter vid kompressionsbehandling som egenvårdsåtgärd, patienters svårigheter vid fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd och fyra behandlade aspekter i sjuksköterskans motiverande arbete; kunskap och information, patientens inställning, organisationsproblem och relationer. Gällande granskningen av artiklarnas urvalsmetod påvisades en varierande kvalitet. Konklusion; Kunskap och inställning hos både sjuksköterska och patient samt en god relation mellan dessa är av största vikt för få en fungerande egenvård och på så sätt minska prevalensen av venösa bensår. / Background; 3 % of the world’s population suffers from venous leg ulcers. Women and elderly are most affected. Compression therapy and physical activity is the most common self-care treatment for patients with venous leg ulcers and the nurse has a great responsibility to motivate patients to self-care. Aim; The aim of this study was to describe difficulties venous leg ulcer patients’ may experience performing self-care, to describe the nurses essential factors to motivate patients to adhere to self-care and to examine the quality of sampling methods in the studies included. Methods; A descriptive design was used and this study included four qualitative studies, three quantitative studies and three studies with both qualitative and quantitative design and was published between 2004-2014. The scientific articles were found in the database PubMed and the content of the articles was examined of their resemblance. Quality, similarities and differences were examined in the methodological aspect selection method. Results; Seven themes were identified and three of them described patients difficulties to adhere to self-care. Knowledge and belief in the treatment and themselves was found to be essential and the next two themes described patients’ difficulties to adhere to compression therapy and physical activity. The residual themes described the nurses’ essential factors to motivate patients to adhere to self-care, knowledge and information, the patients’ attitude towards self-care, organizational problems and the relationship between the nurse and patient. Regarding the review of the articles selection method, a varying quality was found. Conclusions; There are many factors influencing venous leg ulcer patients’ adherence to self-care. The nurses’ and the patients’ knowledge and attitude towards self-care activities is an important part of a functional self-care needed to reduce the prevalence of venous leg ulcers.