Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod: Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt. Artiklarna kvalitetsanalyserades först för att sedan   sammanställas till nya uppkomna teman efter de likheter som framkom i deras resultatdelar.  Resultat: Resultatet visar på hur livet efter hjärtinfarkten förändrades och hur   det sociala nätverket och sjukvården påverkade patienternas återhämtning. Detta redovisas under följande sex teman och ett subtema: Sjukdomens inverkan på livet med subtemat Ökad kroppsmedvetenhet och förändrade emotioner, Omvärdering av livet, Att söka förståelse kring sjukdomens uppkomst, Det sociala nätverkets betydelse för återhämtning, Upplevelser av sjukvårdens stöd och information och Upplevelser av att göra livsstilsförändringar.  Diskussion: Resultatet diskuteras både utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv, med Orems omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Patientdelaktighet främjas när sjuksköterskan tillsammans med patienten planerar omvårdanden utifrån patientens perspektiv, kunskap och behov. Sjuksköterskan innehar genom sin utbildning specifik kunskap i omvårdnad och är den som ska stödja patienten till en ökad egenvårdskapacitet. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. Every year approximately 30 500 men and women suffer from the disease, of which 8 500 decease. A myocardial infarction occurs when the blood supply to the coronary arteries has been turned off for more than 20 minutes, which leads to an irreversible myocardial damage. Atherosclerosis, with several lifestyle-related risk factors, is the most common underlying cause for falling ill. The provided nursing care for these patients varies depending on where in the course of the disease they are. The aim of the care is to prevent risk factors, motivate to lifestyle changes and self-care, and to support these patients according to their own needs. Aim: To describe patients’ experiences of life after myocardial infarction. Methods: This literature review is based on ten scientific articles. The articles were initially analyzed to see if they met the criteria of quality. Similarities in the articles were then compiled into new emerging themes. Results: The findings show in which way life changed after the myocardial infarction and in which way the social network and the health care service affected the patients’ recovery. These findings are presented in the following six themes with one subtheme: The disease’s impact on life with subcategory Increased body awareness and changed emotions, Reassessment of life, Trying to understand the cause of the disease, The social network’s impact on recovery, Experiences of support and information from the health care service and Experiences of making lifestyle changes. Discussions: Based on Orem’s nursing theory, the findings will be discussed both from the patient’s and the nurse’s perspective. Patient-participation is promoted when the nurse and the patient together plans the nursing care, based on the patent’s perspective, knowledge and needs. The nurse holds through training specific knowledge in nursing care with the purpose to support the patient to an increased self-care-agency.

Bakgrund: Hemodialys är en livsuppehållande behandling för människor med kronisk njursvikt. Men behandlingen påverkar människans livssituation med till exempel begränsad frihet, känsla av bundenhet till dialysmaskinen och känsla av beroende från vårdpersonal. Den framgångsrika utvecklingen av teknologin har gett patienterna möjlighet att behandla sig själva med hemodialys i hemmet (HHD), vilket kan förbättra patienters livssituation. För att behandlingen ska fungera krävs vårdpersonalens kunskap och engagemang att utbilda patienten i egenvården. För närvarande används behandlingsformen i hemmet i låg omfattning i förhållande till totala antalet patienter i hemodialys, men antalet användare ökar. Sjuksköterskor behöver förstå patienters upplevelser av behandlingen för att kunna förbättra och erbjuda individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys i hemmet. Metod: Detta är en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar till grund som beskriver och analyserar nya uppkomna teman utifrån de likheter som framkom i resultatdelarna. Resultat: Resultatet visar på att trots behandlingen och sjukdom finns det möjlighet att uppleva hälsa och välbefinnande. Detta redovisas under sju teman: 1) Ökad frihet med HHD ger ett aktivt liv; 2) Medvetenhet om egenvårdens betydelse; 3) Att inte känna sig som patient; 4) Att inleda HHD och en förändrad hemmiljö; 5) Relation med anhöriga och vårdpersonal; 6) Sjukdom och behandling som börda; 7) Hopp och oro inför framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientens perspektiv med hjälp av Orems omvårdnadsteori. Hälsa upplevs när patienten omvärderar och accepterar sin situation. Patientens förmåga till egenvård ökas, vilket främjas genom patientens aktiva medverkan i sin behandling. Detta är möjligt genom sjuksköterskans stöd till att öka patientens egenvårdskapacitet utifrån individuella behov. / Background: Hemodialysis is a life-sustaining treatment for people with end stage renal disease. But the treatment affects individual's life situation with for example limited freedom, feeling of bondage to the dialysis machine and feeling of dependence from healthcare professionals. The successful development of technology has given patients an opportunity to treat themselves with hemodialysis in the home (HHD), which may improve patients' lives. It requires knowledge and involvement of nursing staff in educating the patient in self-care for the achievement of successful functioning of treatment. Currently the usage of this treatment in the home is in low scope in relation to the total number of patients on hemodialysis, but the number of users increases. There is a need for nurses to understand patients' experiences of treatment in order to improve and offer individualized care. Aim: To describe patients' experiences of living with hemodialysis in the home. Methods: This is a literature review with basis of ten scientific articles, which describes and analyzes new themes based on similarities that emerged in resulting parts. Results: The findings show that it is possible to experience health and well-being despite treatment and disease. These findings are presented in the following seven themes: 1) Increased freedom with HHD provides an active life; 2) Awareness of self-care importance; 3) Feeling of not being a patient; 4) Accommodating HHD and changed home environment; 5) Relationship with family members and health professionals; 6) Burden of disease and treatment; 7) Hope and uncertainty about the future. Discussions: The findings are discussed from the patient's perspective using Orem's nursing theory. Health is experienced when the patient re-evaluated and accepted his situation. The patient's ability to self-care increases, which is promoted through the patient's active participation in care. This is possible through the nurse‟s support to increase the patient's self-care capacity based on individual needs.

Bakgrund: Idag insjuknar många personer i infektionssjukdomar vilket ställer stora krav på sjukvården. Forskning visar att en god handhygien förebygger och minskar risken för att drabbas av en infektionssjukdom. Egenvård och patientdelaktighet är en viktig faktor för att patienter ska kunna bibehålla en god handhygien och på så sätt förhindra att insjukna i infektionssjukdomar. Syfte: Att beskriva faktorer som avgör om sjuksköterskan gör patienten delaktig vid hygienrutiner i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 8 stycken semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Det identifierades 3 kategorier och 8 underkategorier i resultatet. Huvudfynden i resultatet beskriver att sjuksköterskan sällan informerar om handhygien och att detta påverkar patientdelaktigheten. Patientens integritet, kognitiva funktion och hemmiljö beskrevs som hämmande faktorer vid information om handhygien. Samtidigt var situationer som medförde ökad risk för infektioner och smittspridning tillfällen då patienten erhöll mer information om handhygien vilket gav en ökad patientdelaktighet. Vidare påvisade resultatet att relationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra yrkeskategorier inom vården påverkade patientdelaktigheten vid hygienrelaterad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan i hemsjukvården informerar sällan patienten om handhygien. Ytterligare forskning skulle kunna påvisa patientens behov och de positiva effekterna av delaktighet vid hygienförfarande. / Background: Infection related diseases have a great effect on today’s healthcare. Research shows that a proper hand hygiene can prevent infection related diseases. Patient participation and self-care plays a great part of whether a patient is able to maintain a proper hand hygiene. Purpose: To describe factors that determine if the nurse involves the patient when performing hygiene related care in home nursing. Method: A qualitative analyze of content gathered from 8 semi-structured interviews. Results: Three categories and eight subcategories were found in the content. The categories described that the nurse doesn’t inform patients about hand hygiene, conditions that enables information as well as how the patient-caregiver relationship affected the patient participation and the information that was given. When the nurse cared for wounds or when there were an elevated risk for infection the patient got more information and got a bigger part in his care. Patient’s integrity and cognitive ability affected the patient participation. The respondents described the relationship as the foundation for good care. Conclusion: Nurses seldom inform patients about hand hygiene and further research could prove the value of patient participation in hygiene related care.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig sjukdom som kräver en hög självdisciplin gentemot egenvård. Vid en misskött sjukdom kan det leda till komplikationer, allvarliga komplikationer. Personerna kan påverka sin hälsa och minska risken för komplikationer genom egenvård med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att ha kunskap om hur personer med diabetes 1 kan uppleva sin egenvård för att ha möjlighet att stödja och motivera dem till en hälsosammare livsstil. Diabetes är en sjukdom som personen kan uppnå en god hälsa trots sin sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser som personer med diabetes typ 1 har av fysisk aktivitet och matvanor. Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem bloggar som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i två kategorier och fyra underkategorier. Personerna upplevde att de hade en kontroll på livet och över sin sjukdom om de fick en balans mellan matvanor och fysisk aktivitet samt att anpassa kosten efter träning, detta kunde resultera i en inre tillfredsställelse. Men de kunde även känna att de var styrda av sjukdomen som kunde leda till en frustration över att vara begränsad och en känsla av utanförskap. Slutsats: Personerna upplevde att vid en bra anpassning av matvanor och fysisk aktivitet så ökade välmåendet och sjukdomen blev enklare att kontrollera. De upplevde dock att det krävdes mycket tid och energi för att få dessa faktorer att fungera med vardagen vilket resulterade i ett utanförskap men också en psykisk påverkan gällande att vara begränsad.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 är en livslång autoimmun sjukdom med stort egenvårdsbehov. I yrket som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om erfarenheter kring hur det är att leva med sjukdomen för att ge rätt stöd, råd och information. Vald teoretisk referensram är Dorothea Orems’ egenvårdsteori.  Syfte Att belysa vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod Metoden utgjordes av en litteraturstudie. Studien byggde på databassökningar i PsycINFO, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för analys.  Resultat Resultatet presenterades genom tre kategorier med sju underkategorier. De tre kategorierna var: att inte visa sjukdomendär erfarenheter av att dölja eller åsidosätta sjukdomen beskrevs, att låta sjukdomen vara en del av livet där prioritering och planering, begränsningar och att ha en positiv inställning dominerade och att lära känna sjukdomen tillsammans med andra där vikten av stöd och självkännedom beskrevs.  Slutsats För sjuksköterskor som möter individer med diabetes mellitus typ 1 är det viktigt att känna till de olika aspekterna av att leva med sjukdomen för att kunna ta hänsyn till dessa i den individualiserade vården som borde bedrivas. Genom denna studie kan författarna dra slutsatsen att det fanns ett stort behov av stöd och acceptans från omgivningen kring individer med diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund: Urininkontinens är ett tabubelagt ämne som påverkar kvinnor negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Cinahl och Medline användes för att få fram artiklarna som svarade på syftet. Resultat: Av de 10 kvalitativa artiklarna som valdes växte två huvudkategorier fram: en känsla av maktlöshet och en del av livet. Den första huvudkategorin utvecklades av två subkategorier: frustration och skam. Den andra huvudkategorin bildades utan subkategorier beroende på att innehållet inte kunde särskiljas. Kvinnor upplevde begräsningar i vardagslivet. Upplevelser som är kopplade till urininkontinens var skam, ångest, rädsla, oro och genants. Många kvinnor accepterade sin urininkontinens och såg det som en del av livet. Slutsats: Kvinnor upplevde att urininkontinens påverkade vardagslivet negativt. Urininkontinens var förenat med skamkänslor och ett lidande i tystnad. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnor med urininkontinens på ett professionellt sätt, bör hen ha omfattande kunskap i ämnet. Ett gott bemötande ledde till att kvinnor upplevde att de kunde hantera och bibehålla egenvårdskapaciteten. / Background: Urinary incontinence is a taboo subject that affect women negatively on physical, psychological and social. The aim: To describe women’s experience of living with urinary incontinence. Methods: A literature review was made. Qualitative articles were processed and analyzed by Fribergs five steps model. Cinahl and Medline was used to get the articles who answered the aim. Result: 10 qualitative articles was chosen to consist of two main categories: feelings of powerlessness and part of life. The first category developed from two subcategories: frustration and shame. The second category emerged without any subcategory since the content can’t be separated.  Women experienced limits in their daily life. Experiences that was connected to urinary incontinence was shame, anxiety, fear, worry and embarrassment. Many women accepted their urinary incontinence and saw it as part of life. Conclusion: Women experience that urinary incontinence affected negatively on their daily life. Women suffered in silent and urinary incontinence is associated with feelings of shame. In order for the nurses to meet women with urinary incontinence in professional way, nurses should have knowledge of the subject. A good meeting can lead to women’s experience of be able to handle the urinary incontinence and preserve self-management.

Bakgrund: Hjärtsvikt är sex gånger vanligare hos patienter i 65-74 års åldern jämfört med patienter i 45-54 års åldern. Hjärtsvikt påverkar patienters hälsa och välbefinnande då hjärtsvikt påverkar den fysiska och psykiska förmågan. Symtomen vid hjärtsvikt leder till fler sjukhusvistelser och långa sjukskrivningar. Egenvården är en viktig del av behandlingen.  Trots fördelarna med egenvård genomför inte patienter egenvård. Patienter med hjärtsvikt är i behov av åtgärder som främjar deras egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som främjar patienters egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Metoden i studien var en litteraturöversikt. 12 artiklar analyserades varav 10 av dessa var kvalitativa och 2 var av en mixad metod. Resultat: Det framkom att patienter önskade information om egenvård. Ett utbildningsprogram ökade genomförandet av egenvård. Patienter föredrog hemsjukvård före andra vårdformer då den ökade deras delaktighet. Kognitiv beteendeterapi kunde förändra patienters tankesätt och lindra depression. Stödet patienter fick från sjuksköterskor och familj hade en stor betydelse i genomförandet av egenvård. Motivationskällor och självförtroendet påverkade genomförandet av egenvård.  Slutsats: Patienter bör genomföra egenvård för att undvika symtomförsämring, sjukhusvistelser, sjukskrivningar och uppnå god hälsa och välbefinnande. Utbildning, kognitiv beteendeterapi, hemsjukvård, delaktighet, stöd, motivation och självförtroende främjar egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is six times more common among patients between the ages 65-74 compared to patients between the ages 45-54. Heart failure affects patients health and wellbeing. Heart failure symptoms lead to more hospitalizations and long sick leaves. Self-care is an important part of the treatment. Patients do not perform self-care despite the benefits of it. Patients with heart failure are in need of measures that promote their selfcare. Aim: the aim was to describe factors that promote patients self-care in heart failure. Method: The method of the study was a literature review. 12 articles were analyzed where 10 of them were qualitative and 2 of a mixed method. Result: Patients want information about self-care. An educational program enhances self-care. Patients prefer home healthcare because it increases their participation. Cognitive behavioral therapy can change patients thoughts and ease depression. The support patients receive from nurses and family members has a big effect on their self-care. Motivation and confidence affects self-care. Conclusion: Patients should perform self-care to avoid symptom deterioration, hospital visits, sick leave and achieve good health and well-being. Education, cognitive behavioral therapy, home healthcare, participation, support, motivation and confidence promote selfcare in patients with heart failure.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) står för majoriteten av all diabetes i Sverige som internationellt, vilket har satts i samband med vår moderna livsstil, minskad fysisk aktivitet och en tilltagande ökning av kroppsvikt. Orsaken kan t.ex. relateras till patientens ärftliga betingad eller individens levnadsvanor. Egenvård är viktig för att förebygga eller minska senkomplikationer. Syftet: Syftet med det föreliggandeexamensarbetetvar attbeskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid DMT2samt granska datainsamlingsmetoder och urvalsgrupp använts i artiklarna.  Metod: Litteraturstudieutfördes med en beskrivande design där sammanfattas 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat:Patienter hade positiv inställning livsstilsförändringar och började ta ansvar för sin egenvård. En del patienter hade svårigheter att ta till sig kunskaper och tillämpa dessa i sin egenvård, arbetssituation påverkad, låg inkomst och en känsla av utanförskap både från hemmet och omgivningen. En del av patienter upplevde socialt stöd från familj och närstående samt hade god kontakt med vården.  Slutsats:Föreliggande examenarbetevisade att patientens levnadssituation, relation till sin omgivning måste sättas i centrum. Patienten möjlighet att få en vårdkontakt förbättras, med syfte att ge individanpassad kunskap, motivera och ge mer tid. Vidare forskning bör undersöka familjens förhållningssätt till personen som har DMT2 för att få en djupare förståelse om vad familjen kan göra för att skapa en holistisk syn.  Nyckelord: DMT2, Egenvård, Erfarenhet, Vuxna patienter / Background:Diabetes type 2 (DMT2) accounts for the majority of all diabetes in Sweden as well as global, which has been associated with our modern lifestyles, reduced physical activities and an increase in body weight. Causes can be, for example, related to the patient's hereditary condition or the individual's living habits. Self-care is important to prevent or reduces the late complications. Aim: The aim of the present thesis was to describe adult patients’ experiences of self-care with DMT2 and examine the data collection methods and sample group used of the articles. Methods: A literature study was conducted with a descriptive design summarizing 12 qualitative articles. Main result: Patients had positive attitude to lifestyle changes and began taking responsibility for their self-care. Some patients had difficulty in acquiring knowledge and applying them for their own care, affected in work situation, weak income and a sense of alienation both at home and surrounding. Some of patients experienced social support from family and close relatives and had good contact with healthcare. Conclusion: The present study shows that the patient's living situation, relationship with his surrounding, must be placed at the center. The patient possibilities for care contact should be improved in order to give him individualized knowledge, motivate and give more time.  Further research should investigate the family's approach to the person with DMT2 to gain a deeper understanding of what the family can do to create holistic view. Keyword: Adult patients,DMT2, Experience, Self-care,