Att leva med den kroniska sjukdomen diabetes mellitus typ 2 kan innebära att personen själv behöver utföra förändringar i sin livsstil för att behandla sin sjukdom vilket för vissa kan innebära en helt ny livsstil. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv valdes som metod. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med en manifest ansats. Totalt analyserades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier; Behöva ta ansvar och kontroll, Känna motivation och hälsa, Önska förståelse och bekräftelse, Kämpa med tvivel och utmaningar och Vilja ha socialt stöd. Deltagare beskrev upplevelser kring att de fullt ut eller delvis hade huvudansvaret över sin egen vård. Motivation och kunskap var betydelsefull för livsstilsförändringar och hälsa. Det fanns en önskan hos deltagare om att få utökad information och kunskap samt socialt stöd. Livsstilsförändringar kunde upplevas utmanande då de påverkade livet och det fanns barriärer för att lyckas utföra dessa. Med hjälp av motivation, kunskap och stöd kan livsstilsförändringar upplevas hälsofrämjande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas av sjuksköterskan för att stärka personer i deras utförande av livsstilsförändringar. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändringar.

Bakgrund: Vaccin skyddar både individen och samhället. Utan vaccin hotas flockimmuniteten och hälsan hos befolkningen. Runt om i världen finns hos vissa föräldrar en ovilja att vaccinera sina barn. Inspirationen till detta kommer ofta från internet. Syftet med detta arbete är att undersöka anledningar till att föräldrar avstår från att vaccinera sina barn. Detta är viktigt i sjuksköterskans arbetsroll då det i den ingår att stödja patienten i sin egenvård. Med hjälp av information från denna litteraturöversikt kan sjuksköterskor få en ökad förståelse för varför vissa väljer att tacka nej till vaccin. Metod: Genom en litteraturöversikt har artiklar angående föräldrar som inte vaccinerar sina barn granskats för att besvara syftet. Litteratursökningar gjordes i vetenskapliga databaser, vilket resulterade i att 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Genom att noggrant granska dessa artiklar framkom många olika anledningar till varför föräldrarna väljer att avstå från att vaccinera sina barn. Resultat: Saker som föräldrar oroade sig för var biverkningar, följdsjukdomar och vaccinets innehåll. En del föräldrar tror inte på att sjukdomarna existerar längre eller tror att vaccinet inte fungerar. De allra flesta anledningarna syftade till att skydda barnet och berodde främst på okunskap eller för lite information. Slutsats: Slutsatsen är att mer pålitlig information måste bli tillgänglig för alla föräldrar att ta del av. Informationen bör komma från trovärdiga källor som gärna bör ge ut sin information via internet eller sociala medier, då föräldrar tenderar att söka sig dit. Sjuksköterskan kan med hjälp av bättre information hjälpa föräldrar att fatta ett bra beslut. / Background: Vaccine protects both individuals and the society in general. Without vaccines, both herd-immunity and public health are threatened. Around the world, some parents choose not to vaccinate their children. This decision is often based on information the parents have received from internet sources. This study aimed to investigate the reasons why parents refrain from vaccinating their children. This information is important in the nurse's profession as the role involves supporting the patient in his or her self-care. Method: Through a systematic review, articles regarding vaccine resistance and hesitancy have been examined to answer the purpose of this study. A literature search was made in scientific databases, and 13 articles were selected. The articles were reviewed and various reasons for the vaccine resistance were found. Result: Things that parents worried about were side effects, illnesses and the content of the vaccine. Some parents did not believe that the disease exists anymore or thought that the vaccine is not reliable. Most of the parents' decisions aimed to protect their child and were, in most cases, made by lack of information. Conclusion: The conclusion of this review is that more reliable information must be available for parents. The information should come from reliable sources, such as authorities. The authorities should also reach out with information through the internet and social media, as parents tend to rely on the internet whilst making decisions. With information from this study nurses can help the parents make an informed decision regarding vaccinations.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför. Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor men tack vare forskningens framsteg och förbättrade behandlingsmetoder överlever cirka två tredjedelar av dessa kvinnor. Stress är en vanlig bakomliggande orsak till hjärtinfarkt hos kvinnor. Samhällets förväntningar på kvinnor, som omhändertagande och huvudansvariga för familjen kan ses som bidragande till detta. Omvårdnaden inriktar sig på att stötta och motivera till livsstilsförändringar och egenvård, i syfte att undvika ett nytt insjuknande och öka kvinnans hälsa och självständighet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och baserades på tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.  Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes utifrån resultatens likheter och olikheter. Resultatet redovisas genom en integrerad analys. Resultat: Kvinnor upplevde att livet efter en hjärtinfarkt förändrades. De erfor både fysiska och psykosociala problem. Familj, det sociala nätverket och vårdkontakter hade en avgörande betydelse för kvinnornas förmåga till återhämtning. Den information kvinnorna erhöll om sjukdomen upplevdes inte som anpassad till deras behov. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier, ett förändrat liv, relationers betydelse och vägen tillbaka. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån kvinnornas upplevelser, Dorothea Orems omvårdnadsteori och tidigare forskning. Litteraturöversiktens resultat visar att kvinnor upplever en förändrad tillvaro och identitet. Brist på kunskap och motivation reducerar egenvårdskapacitet. Genom att planera omvårdnaden utifrån den enskilda kvinnans kunskap, behov och förutsättningar stärks hennes möjligheter till egenvård. / Background: Myocardial infarction is the dominant cause of death in Sweden. Each year approximately 11 000 women are affected, however due to advances in research and improved treatment methods, about two thirds of these women survive. Stress is a common underlying cause of myocardial infarction in women. The society's expectations of women, such as care and main responsibility for the family, can be seen as contributing to this. Nursing care is focused on support and motivation for lifestyle changes and self-care with the aim of avoiding a relapse and increasing the woman's health and independence. Aim: To illustrate womens´experiences after a myocardial infarction. Method: The method used was a literature review and based on ten qualitative articles retrieved from the CINAHL, PsycINFO and PubMed databases. All articles were quality-reviewed and compiled based on the similarities and differences of the results. The result is reported through an integrated analysis. Results: Women experienced a change in life after a myocardial infarction, with both physical and psychosocial problems. The family, social network and health care contacts played a crucial role in women's ability to recover. The information received regarding the disease was not experienced as adapted to their needs. The result is presented in three main categories, a changed life, meaning of relationships and the way back. Discussion: The result is discussed based on women´s experiences, Dorothea Orem's nursing theory and previous research. The results of the literature review show that women experience a changed existence and identity. Lack of knowledge and motivation reduces the self-care capacity. By planning nursing based on the individual woman's knowledge, needs and conditions, her opportunities for self-care are strengthened.

Background: Heart failure causes great suffering and costs for the society each year. Structured care of patients with heart failure can improve treatment, reduce hospitalization and increase quality of life. Patients with heart failure who are compliant can maintain health and well-being to a greater extent but requires patient education. Aim: The aim of the study was to investigate whether patients with heart failure, at an HF outpatient clinic, have high compliance with recommended self-care actions. The study also investigate statistical differences between sex, education level and marital status amongst participants with high compliance. Method: A quantitative approach was used, where patients´ self-care ability was measured using the European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS). Sixtyfour patients were asked for participation and 46 approved (72%). Result: The result showed low compliance with self-care actions in general. The claims regarding medication and limited fluid-intake showed high compliance. Among the participants with high compliance, four statistical differences (p ≤0.05) were identified regarding gender, marital status and education level. The results are in part consistent with previous research, showing that, despite education strategies, it may be difficult for HF-patients to deal with their own self-care. Conclusion: Based on the fact that patients with HF show low compliance with self-care actions, knowledge about different factors affecting the self-care ability in order to provide optimal care for each individual patient is of importance. EHFScBS used in the study can also be used as a measuring instrument for heart failure in the HF-outpatient clinic. / Bakgrund: Hjärtsvikt orsakar stort lidande och kostar samhället stora belopp varje år. Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärtsvikt kan förbättra behandling, minska antalet sjukhusinläggningar och ge ökad livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt som är följsamma till egenvårdsråd kan i högre grad bibehålla hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs patientutbildning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter med hjärtsvikt, vilka regelbundet följs upp på hjärtsviktsmottagning, har hög följsamhet till rekommenderade egenvårdsråd. Studien avsåg också att undersöka om det fanns några statistiska skillnader mellan kön, utbildningsnivå och civilstatus vad gäller hög följsamhet till egenvårdsråd. Metod: En kvantitativ ansats tillämpades där patienternas egenvårdförmåga mättes med Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt (EHFScBS). 64 patienter tillfrågades om deltagande och 46 av dessa valde att delta (72%). Resultat: Resultatet av studien visade låg följsamhet till egenvårdsråd överlag. Endast för påståendena med avseende på medicinering och begränsat vätskeintag påvisades hög följsamhet. Bland de deltagare som hade hög följsamhet påvisades fyra statistiska skillnader (p ≤ 0,05) med avseende på kön, civilstatus och utbildningsnivå. Resultaten överensstämmer till viss del med tidigare forskning som påvisat, att det trots utbildningsstrategier kan vara svårt för hjärtsviktspatienter att sköta sin egenvård. Slutsats: Utifrån att patienter med hjärtsvikt har låg följsamhet till egenvårdsråd är det viktigt att som vårdgivare ha kännedom om olika faktorer som påverkar egenvårdsförmågan för att kunna erbjuda varje enskild patient ett så optimalt omhändertagande som möjligt. Egenvårdsskalan (EHFScBS) som använts i studien kan med fördel användas som ett mätinstrument på hjärtsviktsmottagningar.

Bakgrund: Diabetiska fotsår, ”Diabetes foot ulcer” (DFU) är ett globalt hot mot personer med diabetes på grund av de komplikationer som kan uppkomma som en efterföljd av diabetes. Neuropati är en vanlig följdsjukdom till diabetes vilket medför risken för DFU. Neuropati orsakar nedsatt känsel i underben och fötter vilket kan medföra att patienten inte känner föremål i skorna som skaver och trycker mot fötterna som kan orsaka DFU. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar som bestod av fyra kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap genom sårvårdsutbildning efter kandidatexamen. Det framkommer att sjuksköterskornas kunskaper har en stor roll i behandlingen av DFU varav patienternas egenvårdsförmåga lyfts fram för att tillsammans finna de rätta strategierna för varje patient i sin DFU behandling. Slutsats: Fördjupad kunskap inom preventionsstrategier att reducera utvecklingen av DFU hos patienter med diabetes skulle kunna komma både patienter, sjuksköterskor och svensk hälso- och sjukvård till nytta. Kunskapen om preventionsstrategier hos sjuksköterskor i arbetet av DFU varierade inom hälso-ochsjukvårdsverksamheter världen över. Det finns flera strategier att arbeta vidare med som sjuksköterska i förebyggandet av DFU. Två viktiga aspekter inom preventionsstrategier är ökad utbildning för grundutbildade sjuksköterskor inom sårvård av DFU.Patientutbildning inom egenvård i förebyggande av komplikationer av DFU är en viktigstrategi i sjuksköterskans yrkesroll för att kunna bidra med goda förutsättningar och hälsofrämjande vård. / Abstract Background: Diabetic foot ulcer (DFU) is a global threat to people with diabetes due tothe complications that can arise as a result of diabetes. Neuropathy is a common secondary result of diabetes which carries the risk of DFU. Neuropathy causes decreased sensation in the lower legs and feet which can cause the patient not to feel objects in the shoes rubbing and pressing against the feet which can cause DFU. Aim:The purpose of the literature study was to describe nurses' prevention strategies for reducing the development of foot ulcers in patients with diabetes. Method: This study was conducted as a descriptive literature study based on 12 scientific articles consisting of four qualitative and eight quantitative articles. Main results: The results showed that nurses are in need of increased knowledge through wound care training after thebachelor's degree. It appears that the nurses 'knowledge has a major role in the treatmentof DFU, of which the patients' self-care ability is highlighted in order to jointly find theright strategies for each patient in their DFU treatment. Conclusion: Advanced knowledge of prevention strategies to reduce the development of DFU in patients with diabetes could benefit both patients, nurses and Swedish health care. The knowledge of prevention strategies among nurses in the work of DFU varied in health care activitiesworldwide. There are several strategies to continue working with as a nurse in the prevention of DFU. Two important aspects in prevention strategies are increased training for undergraduate nurses in wound care at DFU. Patient education in self-care in the prevention of complications of DFU is an important strategy in the nurse'sprofessional role in order to be able to contribute with good conditions and health promoting care.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en kronisk sjukdom som medför risk för svåra komplikationer, nedsatt livskvalitet och för tidig död. En viktig del i behandlingen består av egenvård i form av förändrad livsstil avseende fysisk aktivitet, glukoskontroll och hälsosam kost. Med förändrade kostvanor kan progress och symtom minska. Trots utbildning via sjukvården och fördelar med behandling är följsamheten dålig. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård i samband med diabetes mellitus typ 2, med fokus på kost och följsamhet av kostråd Metod: En metasyntes genomfördes med stöd av Noblit & Hare´s (1988) metod, metaetnografi, 14 artiklar med kvalitativ design granskades och syntetiserades.  Resultat: Personer med diabetes mellitus typ två upplever utmaningar att följa kostrekommendationer i det dagliga livet kopplat till kunskap och olika sociala sammanhang. Vissa personer känner att de blir dömda och upplever känslor av skuld över att inte lyckas med att förändra kostvanor, eller skuld över att vilja leva som vanligt. Att ändra kostvanor innebär för vissa att omvärdera tidigare värden, intressen som personen tagit för givet eller identifierat sig med. Det är en process att förändras. I vissa fall är brist på motivation och tvivel på den egna förmågan överhängande. Genomgående är att personer upplever att det är utmanande och ansträngande att genomföra förändring eller att förändras. De som har positiva erfarenheter upplever acceptans, motivation som kommer inifrån och en känsla av kontroll. Resultatet består i tre teman, ”Utmaningar i det dagliga livet”, ”Svårighet med förändring” och ”Ambivalens och motivation”, som tillsammans bildar en övergripande metafor; ”Att förändra eller förändras – Upplevelser i samband med kostbehandlad diabetes mellitus typ två”. Slutsats: Genom att tillämpa personcentrerad vård kan distriktssköterskan ta del av personers egen berättelse och unika upplevelse av sin situation och i partnerskap planera omvårdnaden utifrån det personen själv värdesätter. Det är utifrån de egna värderingarna som personen kan finna motivation som leder till hållbara förändringar.