No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.

Varje år diagnostiseras ungefär 900 barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det är en kronisk sjukdom som kräver stora omställningar och ställer stora krav på ungdomen och deras liv. Psykisk ohälsa är ett problem som ungdomar med diabetes har en ökad risk att utveckla. Vi vet att diabetes typ 1 är en svår sjukdom för vuxna, i detta arbete vill vi fokusera på ungdomar. Detta arbete kan öka medvetenhet hos den grundutbildade sjuksköterskan vid mötet med ungdomar som har drabbats av diabetes typ 1. Syftet är att undersöka erfarenheter hos ungdomar med diabetes typ 1. Studiens metod är en litteraturöversikt där 11 artiklar har samlats in från databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att många ungdomar upplever sig annorlunda och känner ett utanförskap på grund av deras diabetesdiagnos. Det visade också att många ungdomar upplever psykisk ohälsa i form av depressiva symtom, ätstörningar samt sömnproblematik. Det visade också att ungdomar upplever en hög stress och oro inför framtiden och de eventuella komplikationer som kan uppstå om sjukdomen inte hanteras och sköts på ett korrekt sätt. I diskussionen framkommer det hur viktigt information om egenvård är. Om egenvården sköts av ungdomarna är det möjligt att leva som de gjorde innan diagnosen. Vidare är det också viktigt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, då ungdomar med diabetes typ 1 har en ökad risk att drabbas av detta.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem med symtom som ökar risken för lidande och dödlighet. Egenvård är en behandlingsmetod som används hos individer med hjärtsvikt för att uppnå symtomförbättring och ökad livskvalitet. Forskning visar att vårdpersonal och närstående upplever bristfällig omvårdnad kring egenvården. Därmed är det viktigt att undersöka hur individer med hjärtsvikt upplever egenvård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva individers upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Kvalitativ, allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultat: Fem teman identifierades: “att följa råden om egenvård var svårt”; “motivation till att utföra egenvård ökade vid hälsoförbättring”; “egenvård utfördes för att förhindra sjukdomens påfrestningar på närstående”; “egenvården var emotionellt påfrestande”; “en god relation till vårdpersonalen motiverade till att utföra egenvård”. Rekommendationerna kring egenvård upplevdes svåra att följa speciellt vid anpassning till nya levnadsvanor och ny livssituation. Tecken på symtomförbättring, att bli fri från sjukdomens begränsningar och uppnå bättre hälsa, ökade motivationen. Känslan av att belasta närstående, var en annan anledning som ökade motivationen till att utföra egenvård. Egenvården förde med sig emotionella påfrestningar i form av oro och stress. En god relation till vårdpersonal ökade motivationen till att utföra egenvård, som ett resultat på god personcentrerad vård. Slutstats: Denna litteraturöversikt visar att egenvård är svår att följa och utföra, speciellt vid anpassning till nya levnadsvanor och livssituation, med emotionella påfrestningar som följd. Närstående och viljan till bättre hälsa, ökar motivationen till att utföra egenvård. Personcentrerad vård är grundläggande och betydelsefull för att uppnå målen med egenvård. / Background: Heart failure is a global health problem with symptoms that increase risk of suffering and mortality. Self-care is used as treatment for individuals with heart failure to achieve symptom improvement and increased quality of life. Research shows that healthcare professionals and peers experience inadequacies related to self-care. Therefore, it is important to explore how individuals experience self-care. Aim: The aim of this literature overview was to describe the experience of self-care in individuals with heart failure. Method: Qualitative, general literature overview with descriptive design. Result: Five themes were identified: “following recommendations on self-care was difficult”; "motivation to perform self-care increased with health improvement"; "self-care was performed to prevent burden on peers"; "self-care was emotionally straining"; "a good relationship with healthcare professionals motivated to perform self-care". Self-care recommendations were found difficult to follow, especially when adapting to a new lifestyle and situation. Signs of symptom improvement, desire to be free from the limitations of the disease and desire to achieve better health, increased motivation. The feeling of burden relatives was another reason that increased motivation to perform self-care. Self-care brought emotional strain in the form of anxiety and stress. A good relationship with healthcare professionals was important for motivation, as a result of person-centered care. Conclusion: This literature review shows that self-care is difficult to follow and perform, especially when adapting to new lifestyle and situation, with emotional strain as a result. Peers and the desire for better health, increased motivation to perform self-care. Person-centered care is essential and important for achieving the goals of heart failure self-care.

Introduktion: Var femte vuxen person över 18 år i Sverige har någon gång i livet fått diagnosen depression. Forskning visar att det finns ett samband med hälsosamma hjärnfunktioner som skydd mot depression. Depression är svårbehandlat och strategier saknas i många fall inom vården för god behandling. Syfte: Syftet var att undersöka hur vuxna med depression upplever fysisk aktivitet och vad som behövs för att utföra den. Metod: En kvalitativ beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ modifierad innehållsanalys, vilket resulterade i elva kvalitativa originalartiklar. Resultat: De flesta deltagare upplevde att de blivit psykiskt och fysiskt starkare, fått bättre kroppskännedom som leder till bättre självkänsla, fått nya färdigheter samt minskade symtom av depression. För en del innebar fysisk aktivitet en negativ upplevelse. För att underlätta utförande av fysisk aktivitet behövs träning i social och trygg miljö, stöd i form av uppmuntran, förståelse och god relation med coach/fysioterapeut, struktur, planering och individanpassat samt att träningen sker under rätt tid och plats för att underlätta utförande av fysisk aktivitet. Slutsats: Personer med depression upplever fysisk aktivitet som en bra behandlingsmetod mot depression. Det är ett komplext arbete att behandla personer med depression genom fysisk aktivitet och kräver individuella omvårdnadsåtgärder för att kunna täcka behovet av stöd vi träning. För att underlätta för sjuksköterskans arbete behövs vidare undersökningar för att klargöra vilka medel som kan tänkas behövas för att kunna stötta sjuksköterskan att ordinera dessa åtgärder. / Introduction: Every fifth adult over the age of 18 in Sweden has been diagnosed with depression at some point in their lives. Research shows that there is a link with healthy brain functions as protection against depression. Depression is difficult to treat and strategies are lacking in healthcare for good treatment. Aim: The aim was to investigate how adults with depression experience physical activity and what is needed to perform it. Method: A qualitative descriptive literature review with a qualitatively modified content analysis, which resulted in eleven qualitative original articles. Results: Most of the participants experienced that they had become mentally and physically stronger, gained better body awareness that leads to better self-esteem, gained new skills and reduced symptoms of depression. For some, physical activity meant a negative experience. To facilitate the performance of physical activity, training in a social and safe environment is needed, support in the form of encouragement, understanding and good relationship with the coach/physiotherapist, structure, planning and individual adaptation and that the training takes place at the right time and place to facilitate physical performance. Conclusion: Persons with depression experience physical activity as a good treatment method against depression. It is a complex task to treat persons with depression through physical activity and requires individual nursing measures to be able to cover the need for support during exercise. In order to facilitate the nurse's work, further investigations are needed to find out what funds may be needed to be able to support the nurse in prescribing these measures.

Becker, W & Johansson, F. Sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar i världen, bara i Sverige lever över 200 000 individer med diagnosen. Mycket av den behandling och uppföljning som görs i samband med hjärtsvikt kan utföras av patienten själv. När patienten utför egenvårdsåtgärder som en del utav behandlingen har följsamheten stor betydelse för att motverka återinsjuknande och främja patientens livskvalitet. En viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att informera och utbilda men även att motivera och stötta patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av främjande av följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, (2017). Resultat: Grunden för att göra patienten delaktig i egenvård är att göra de medvetna om sin situation och vilka möjligheter det finns för att påverka diagnosen. Sjuksköterskorna upplevde att de var betydelsefulla för patientens deltagande och motivation till egenvård om de kunde hjälpa patienterna med förståelse och acceptans av sin sjukdom. En förutsättning för patientens möjlighet till egenvård var att den erhöll individanpassad information och utbildning.En konstruktiv relation mellan sjuksköterskan och patienten gynnar kommunikation och informationsutbyte. Slutsats: Sjuksköterskans arbete för att främja patienten egenvård gynnas av en etablerad kontakt och uppföljning av patientens hälsa med ett helhetsperspektiv. En kontinuerlig uppföljning i form av personlig kontakt kan utgöra grunden för att skapa en relation som i förlängningen ger upphov till ökad förståelse om patientens individuella situation och kunskapsbehov. Nyckelord: Egenvård, hjärtsvikt, information, motivation, utbildning. / Becker, W & Johansson, F. Nurses' experiences of promoting self-care in patients with heart failure. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Heart failure is a disease that is increasing worldwide, in Sweden alone over 200 000 individuals live with the diagnosis. Much of the treatment and follow-up associated with heart failure can be performed by the patient themselves. When the patient performs self-care measures as part of the treatment, compliance is of great importance in preventing relapse and promoting the patient's quality of life. An important part of the nurse's nursing work is to inform and educate, but also to motivate and support patients with heart failure. Aim: The aim of this study was to review the literature on nurses' experiences of promoting adherence to self-care in patients with heart failure. Method: Literature review based on 10 scientific articles. Method and analysis inspired by Friberg, (2017). Result: The basis for making patients involved in self-care is to make them aware of their situation and the possibilities available to influence the diagnosis. The nurses felt that they were important for patient participation and motivation for self-care if they could help patients with understanding and acceptance of their disease. A prerequisite for the patient's ability to self-care was that they received individually tailored information and education. A constructive relationship between the nurse and the patient fosters communication and information exchange. Conclusion: The nurse's work to promote the patient's self-care benefits from an established contact and follow-up of the patient's health with a holistic perspective. Continuous follow-up in the form of personal contact can form the basis for establishing a relationship that ultimately leads to a better understanding of the patient's individual situation and knowledge needs. Keywords: Heart failure, self-care, information, education, motivation.

En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker till primärvården är smärta. Långvarig smärta innebär ett stort lidande för de drabbade, det är ett tillstånd som kräver självhantering och planering. Egenvård skapar förutsättning att ta kontroll över sin egen situation och majoriteten av personer drabbade av långvarig smärta är villiga att använda sig av detta. E-hälsa innebär användning av informations- och kommunikationsteknik med syfte att främja hälsa. För patienter är internet och tekniska hjälpmedel en resurs med stor signifikans för möjligheten att kontakta hälso- och sjukvården samt kunna söka hälsoinformation på egen hand. Syftet med litteraturstudien är att undersöka och belysa hur e-hälsa kan ge stöd till egenvård för personer med långvarig smärta. Metoden är en litteraturstudie där 15 artiklar ingår, både kvantitativa, kvalitativa och mixed metod. I resultatet framkommer tre kategorier vilka är tillgång till strategier, självskattning och självövervakning samt kommunikation. Resultatet visar att E-hälsa kan stödja egenvården genom att göra vården och självhanteringsstrategier mer tillgängliga för patienterna, vilket leder till minskad smärta, ökad självständighet och nya vårdmöjligheter. / One of the most common causes of patients seeking primary care is pain. Chronic pain causes a lote of suffering for those affected, it is a condition that requires self-management and which requires planning. Self-care creates the conditions to control the situation and the majority of the persons affected by chronic pain are willing to use self-care. E-health means the use of information and communication technology with the aim to promote health. For patients, the Internet and technical aids is a resources of great significance for opportunities to contact health care and to seek health information on their own. The purpose of the literature study is to investigate and describe how e-health can support the self-care for people with chronic pain pain. The method is a literature study that includes 15 articles, both quantitative, qualitative and mixed method. The result reveals three categories, these are available strategies, self-assessment and self-monitoring and communication. The result shows that E-health can support self-care by making care and self-management strategies more accessible to patients, which leads to less pain, more independency and new care-opportunities.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 drabbar vanligtvis personer i medelåldern men de senaste åren hade det förekommit hos barn och yngre personer. Det är en kronisk sjukdom som går att hantera med hjälp av egenvård. Stöd från vården var viktigt och för att kunna förbättra egenvårds utförande bör hälso-sjukvårdspersonal beaktapatienter upplevelse av egenvård Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelse av egenvård vid DT2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa ansats som baserade på 13 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet presenterade fyra kategorier och nio subkategorier. Det visade sig att egenvård väckte många negativa känslor som exempelvis nervositet, rädsla och sorg. Resultatdiskussion: Fysisk aktivitet och hälsosam kost var centrala delar av egenvården och förbättrade patienternas välmående samt minskade risk för komplikationer. Att ha tillräcklig med kunskap om DT2 förbättrade patienternas egenvårds utförande. En god relation mellan patienterna och sjuksköterskor hade positiv inverkan på egenvården. Däremot när sjuksköterskor inte var tillgängliga upplevdes hade negativt inverkan på egenvården. Det var värdefullt när sjuksköterskor gav tydlig information och förmedlade hopp till patienterna. Slutsats: Att genomgå en livsstilsförändring var svårt och patienterna mötte många hinder i egenvården. Vidare forskning behövs för att belysa aspekter som främja patientens egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Bakgrund: Kronisk njursvikt försämrar njurarnas funktion och medför en stor påverkan på personers vardagliga liv. Hemodialys behandling är krävande och behöver utföras kontinuerligt för personers överlevnad. Egenvård är även ett alternativ för personer att sköta sin vård självständigt eller i relation med andra. Dorothea Orems omvårdnadsteori tillämpades för att definiera egenvård och belysa personers egenvårdsförmåga vid hemodialys för att förbättra livskvalitén. Syftet: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med hemodialys i vardagen. Metod: Litteraturöversikt baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Latent innehållsanalys som genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen identifierar tre kategorier; Psykisk påverkan, Utmaningar i vardagen och Upplevelse av stöd och kunskap med tillhörande subkategorier och ett övergripande tema: Begränsningar och resurser för att hantera vardagen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tre huvudfynd och sammanknyter det med Dorothea Orems egenvårdsmodell, samt fler vetenskapliga artiklar som styrker diskussionens innehåll. Slutsats: Personer som behandlas med hemodialys möter flera hinder i sin vardag relaterat till kronisk njursvikt och behandling. Dessa hinder kan underlättas med copingstrategier och genom rätt stöd utifrån individuella behov, från närstående och vårdpersonal. Det krävs även att närstående och vårdpersonalen har förståelse för personers livssituation genom att etablera en god relation och öka välbefinnandet. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>