Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folkhälsosjukdom som finns runt om i världen. Diabetes är en sjukdom som kan bli livshotande om patienten inte får sjukvård. Den klassas som en icke-smittsam folksjukdom, förutom de kroppsliga skadorna som DMT2 kan det även orsaka ekonomiska svårigheter för patienten samt för hälso- och sjukvården. DMT2 sjukdomen påverkar patienten negativt då de orsakar dagliga problem. Långsiktigt kan det även bidra till komplikationer och för att kunna förebygga behöver patienten kunskap kring sjukdomsinsikten samt riskfaktorer som kan uppstå och vilken behandling som kan vara effektiv för deras livskvalité. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: Översikten för litteratursökningen gjordes med hjälp av två databaser Cinahl Complete och PubMED där ett urval av 11 styckna vetenskapliga artiklar som är inriktade i kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Litteraturöversikten visar på 4 huvudområden: hantering av blodsockervärdet, kosthantering, fysisk aktivitet och stöd. Slutsats: I litteraturöversikten har författarna kommit fram till att patienter med diabetes typ 2 behöver mycket stöd både hälso- och sjukvården men även från närstående och vänner. I litteraturöversikten finner författarna även att levnadsvanorna har en stor inverkan på patienterna om de utför en livsstilsförändring som gynnar de kan de leva ett liv av kvalité. / Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a public health disease that is found around the world. Diabetes is a disease that can be life-threatening if the patient does not receive medical care. It is classified as a non-communicable public disease, in addition to the bodily injuries such as DMT2, it can also cause financial difficulties for the patient as well as for health care. DMT2 disease negatively affects the patient as they cause daily problems. In the long term, it can also contribute to complications and in order to be able to prevent it, the patient needs knowledge about the disease insight as well as risk factors that may arise and which treatment can be effective for their quality of life. Aim: To describe how people with type 2 diabetes experience their self-care. Method: The overview for the literature search was made with the help of two databases Cinahl Complete and PubMED, where a selection of 11 scientific articles that focus on qualitative methods were selected Results: The literature review shows 4 main areas: management of blood sugar value, diet management, physical activity and support. Conclusion: The literature review has concluded that patients with type 2 diabetes need a lot of support from both health care but also from relatives and friends. In the literature review, it is also found that lifestyle habits have a great impact on patients, if they make a lifestyle change that benefits them, they can live a life of quality.

Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Egenvården gällande hypertoni upplevs och hanteras individuellt utifrån patienters tidigare erfarenheter och upplevelser. Genom egenvård kan patienter göra mycket själv, som kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll i egenvården vid hypertoni, kan göras mer kraftfull och målinriktad om patienternas upplevelse av hypertoni studeras. Utifrån patienters upplevelser kan strategier gällande en förändrad livsstil genomföras med förändrade levnadsvanor som följd. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Den beskrivande litteraturstudien genomfördes utifrån nio kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet i studien framställdes genom fem huvudrubriker samt fyra underrubriker. I studien framkom att information och kunskap var viktiga faktorer men att dessa ofta upplevdes som en brist. Det påvisades att stödet och motivationen från vårdpersonalen inte var tillräckligt, vilket medförde att egenvårdsåtgärderna inte resulterade i ett önskat resultat. I andra studier där stödet av sjuksköterskan/vårdpersonalen var större samt där patienten gavs mer inflytande och mer information om vilka åtgärder som var effektiva och varför, gav ett mer positivt resultat. Slutsats: Det är av betydelse att sjuksköterskor bemöter patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, och därmed utgår från ett individuellt behov för att patienten skall motiveras till egenvård vid hypertoni. Information, utbildning och kunskaper är några faktorer som ligger till grund för att uppnå goda resultat gällande egenvård. / Background: Hypertension is one of the most widespread diseases in Sweden. The self-care regarding hypertension is experienced and is managed individually based on patients’ earlier experiences. By prescribing self-care, patients are able to control their medication to a greater extent, for instance through diet and physical activity. The nurse’s role in self-care treatment of hypertension, can become more powerful and goaloriented if patients’ experience of hypertension is studied. Based on patients’ experiences can strategies regarding a changed lifestyle be implemented, with beneficial living habits as a result. Aim: Describe the patient's experience of self-care treatment when managing hypertension. Method: Descriptive literary study was conducted from nine qualitative studies. Main results: The results in the study are demonstrated under five headings and four subheadings. Information and knowledge appear as important factors in the study, but are often inadequate. Insufficient support and motivation from nursing staff was demonstrated, which led to deficient results from self-care treatments. In studies where the support from nursing staff was greater and where the patients was given more influence and information about effective measures, a more positive result was achieved. Conclusion: It is of importance for nurses to treat patients from a person-centered perspective and accordingly base the treatment on the patients individual needs to motivate self-care treatment of hypertension. Information, education and knowledge are some factors required to attain acceptable results from self-care treatment.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 och 2 är ett snabbt växande problem runt om i världen. Diabetes mellitus kan leda till komplikationer, till exempel diabetesrelaterade fotsår. Vid behandling av diabetes mellitus är egenvård en viktig del. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva personer med diabetes erfarenheter av egenvård vid diabetesrelaterade fotsår. Metod En deskriptiv litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som bearbetats och granskats. Huvudresultat Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 1 eller 2 samt fotsår hade en bristande patientutbildning och kunskap i egenvård. Vilket orsakade fotsår samt en bristfällig hantering av redan uppkomna fotsår. Ett flertal av deltagarna upplevde frustration ochbrist på motivation kopplat till egenvård av fotsår. Deltagarna uppskattade hjälp från närstående och hälso- och sjukvården. Social isolering från familj, vänner och hälso- och sjukvård var vanligt bland deltagarna. Ett antal av deltagarna upplevde ekonomiska hinder relaterat till egenvård av fotsår. Det vardagliga livet hindrade ett flertal av deltagarna att utöva egenvård av fotsår, samtidigt som egenvård av fotsår kunde hindra det vardagliga livet. Motivation fick deltagarna av att bibehålla självständighet, motverka amputation samt vara optimistiska inför framtiden. Ett flertal av deltagarna nämnde hur deras följsamhet i egenvård av fotsår skulle kunna förbättras i framtiden. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att utbilda patienten i egenvård. En bredare kännedom om personer med diabetes erfarenheter av egenvård vid diabetesrelaterade fotsår kan användas som ett redskap för sjuksköterskan, personer med diabetes och personer i dennes omgivning. / Background Diabetes mellitus type 1 and 2 are a rapidly growing problem around the world. Diabetes mellitus can lead to future complications, such as diabetes-related foot ulcers. In the treatment of diabetes mellitus, self-care is an important part. Aim The purpose of this literature study was to describe people with diabetes' experiences of selfcare in diabetes-related foot ulcers. Method A descriptive literature study with 14 scientific articles of qualitative approach that have been processed and reviewed. Results The results showed that people with type 1 or 2 diabetes mellitus and foot ulcers had a lack of patient education and knowledge in self-care. Lack of patient education and knowledge led to foot ulcers and inadequate management of foot ulcers that have already arisen. Several of the participants experienced frustration and lack of motivation linked to self-care of foot ulcers. The participants also experienced that help from relatives and health care was significant in managing self-care. Social isolation from family, friends and health care was common for the participants. Several of the participants experienced financial obstacles related to self-care of foot ulcers. Everyday life prevented most of the participants from practicing self-care of foot ulcers, but self-care of foot ulcers could also limit everyday life. The participants were motivated by maintaining independence, counteracting amputation and being optimistic about the future. Several of the participants mentioned how their compliance in self-care of foot ulcers could be improved in the future. Conclusion The nurse has an important role when it comes to educating patients in self-care. A broader knowledge of people with diabetes experiences of self-care in diabetes-related foot ulcers can be used as a tool by the nurse, people with diabetes and people around them.

Bakgrund: Astma är en kronisk lungsjukdom som blir allt mer vanlig i världen. Genom att astman påverkar vardagen för individen läggs ett stort fokus på hur individen på egen hand kan hantera symtomen som framkommer. Egenvård är ett av sjuksköterskans ansvarsområden, och är till för att främja hälsa när individen exempelvis lever med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vuxna människors upplevelser av egenvård vid astma. Metod:Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier använts för att överse kunskapsläget till vårt syfte. För att få fram ämnesrelevanta artiklar har ämnesdatabaserna PUBMED och CINAHL Complete använts. Artiklarna har därpå analyserats utifrån Friberg. Resultat: Det förekommer flertal fenomen vid upplevelser av egenvård vid astma. Resultatet är indelat i tre huvudteman samt tre subteman. Det första huvudtemat är att känna kontroll över sin kropp följt av subtemat hitta egna strategier. Andra huvudtemat är önskan om mer kunskap följt av subtemat kommunikation. Tredje huvudtemat är att kunna påverka sin egenvård följt av subtemat att leva utan begränsningar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att individerna med astma upplever svårigheter att utföra egenvård. Det framkom bristande kunskap om symtom och behandling till astma, men även hur sociala faktorer påverkar egenvården. Sociala faktorer där upplevelser av oro, brist på stöd av närstående och vårdpersonal beskrevs. / Background: Asthma is a chronic lung disease that is becoming more common in the world. Because asthma affects the everyday life of the individual, a great deal of focus is placed on how the individual can handle the symptoms that emerge on their own. Self-care is one of the nurse's areas of responsibility and is there to promote health when the individual is living with a chronic illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe adults' experiences of self-care in asthma. Method: The method for this work is a literature review, where ten scientific articles of qualitative studies have been used to review the state of knowledge for our aim. To produce subject-relevant articles, the subject databases PUBMED and CINAHL Complete have been used. The articles were then analyzed based on Friberg. Results: There are several phenomena in experiences of self-care in asthma. The result is divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is called to feel in control of one's body followed by the sub-theme of finding one's own strategies. The second main theme is called the desire for more knowledge followed by the sub-theme communication. The third main theme is called to be able to influence self-care followed by the sub-theme to live without restrictions. Conclusion: The results of this literature review show that individuals with asthma experience difficulties in performing self-care. Due to a lack of knowledge about symptoms and treatment for asthma, but also how social factors affect self-care. Social factors were described as experiences of anxiety, lack of support from relatives and health-care professionals.

Bakgrund: Prevalensen av patienter diagnostiserade med hjärtsvikt beräknas i Sverige uppmäta omkring 250000 individer relaterat till en ökad snittålder hos befolkningen. Att leva med hjärtsvikt kan orsaka både psykiska påfrestningar och fysiska begränsningar i det vardagliga livet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien antyder att patienterna vilka lever med hjärtsvikt upplevde fysiska begränsningar i vardagen vid exempelvis yrkesutövning och promenader som komplikation till de hjärtsviktsrelaterade symptomen. Vidare belystes patienternas upplevelser av psykiska påfrestningar såsom uppkomna känslor av värdelöshet och frustration. Det framkom vidare att patienterna besatt behovet av grundligare och mer frekvent tilldelning av information relaterat till sjukdomen och dess behandling. Ytterligare framställde patienterna behovet av att erhålla rådgivning avseende egenvård. Konklusion: Att identifiera befintliga upplevelser, behov och önskemål hos patienter med hjärtsvikt är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimerad personcentrerad omvårdnad. / Background: The prevalence of patients diagnosed with heart failure is estimated in Sweden to measure around 250000 individuals related to an increased average age of the population. Living with heart failure can cause both mental strain and physical limitations in everyday life. Aim: To describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a qualitative literature review based on 12 scientific articles. Results: The results of the study suggest that patients who are living with heart failure experienced physical limitations in everyday life during, for example, working and walking as a complication of the heart failure-related symptoms. Furthermore, the patients ́ experiences of mental stress were highlighted as feelings of worthlessness and frustration. It further emerged that the patients were in need for more frequent allocation of information related to the disease and its treatment. In addition, the patients expressed the need for receiving advice regarding self-care. Conclusion: Identifying existing experiences, needs and wishes in patients with heart failure is a prerequisite for the nurse to be able to create an optimized person-centered nursing care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 står för 90 procent av de två olika diabetesformerna och sjukdomen ökar globalt. För personer med sjukdomen handlade det om ett individuellt ansvar för att uppnå hälsa genom egenvård. Sjukdomen medförde ett behov av att införa livsstilsförändringar viktiga för deras liv. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som genomfördes med ett induktivt förhållningssätt. Litteratursökningen utfördes i två databaser, Cinahl och PubMed som genererade totalt 14 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Upplevelsen av egenvård hos patienter med diabetes mellitus typ 2 visade att det var svårt att leva med sjukdomen. Upplevda hinder och utmaningar försvårade sjukdomshanteringen vilket motiverade behovet av stöd. Livsstilsförändringar som visats vara vanliga handlade om nya kostvanor, reglera sitt blodsocker och intag av läkemedel. Diskussion: Egenvård uppfattades som en svår uppgift att utföra utan några förkunskaper. För att uppnå hälsa behövde patienterna hantera vardagen självständigt och med stöd av andra. Sjuksköterskan var en del i mötet med hälso- och sjukvården för att kunna motivera patienterna till förändring. Sjuksköterskan behövde också bistå dessa patienter med fördjupad information i hur det var att leva med sjukdomen och kunna anpassa denna information efter varje individs unika behov. eHälsa visades vara ett uppskattat stöd som förenklade vardagen. Slutsats: Vardagen blev för många påverkad och för att undvika hot mot hälsan behövde egenvårdsaktiviteter genomföras för att främja hälsan. Stöd i egenvård önskades men visades vara delvis bristfälligt. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Bakgrund: Hemodialysbehandling innebär omfattande påverkan på det dagliga livet och kräver delaktighet i egenvård för att optimera måendet. Följsamhet till egenvårdsråd är en viktig faktor för att uppnå goda behandlingsresultat då det minskar sjukligheten och risken för död. Vilja att sköta dialysbehandlingen helt eller delvis samt följsamhet till egenvårdsråd varierar stort.  Syfte: Syftet med studien var att belysa möjligheter och hinder för egenvård vid hemodialys ur patientens perspektiv. Metod: Sökning i databasen Pub Med genomfördes för att finna artiklar passande till studiens syfte. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och lästes flera gånger. Resultaten analyserades och sammanställdes. Resultat: Egenvården påverkas både av inre och yttre omständigheter. De inre omständigheterna var: Kunskap, upplevelse av kontroll och känsla och mående. De yttre omständigheterna var: Information och kommunikation, stöd och relation, och socialt och kulturellt.  Konklusion: Att belysa hemodialyspatienternas upplevelse av möjligheter och hinder i egenvården kan öka medvetenheten hos sjuksköterskan på vilket sätt egenvård kan främjas. Genom att stötta patienterna och deras anhöriga, bygga goda relationer och informera och kommunicera i vårdrelationen kan effekter ges på vilken kunskap patienten tillägnar sig, upplevelse av kontroll och hur patienten mår och känner.

Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett av vår tids största hälsoproblem.Trots rådande riktlinjer för preventivt arbete så fortsätter ökningen och omfattar idag mer än 1,9 miljarder människor världen över, och medför ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och sjukdomensutbredning medför att den grundutbildade sjuksköterskan kan träffa på denna patientgrupp i olika instanser av vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av vuxna med övervikt och fetma med fokus på att främja hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Via databaserna Cinahl och Pubmed togs tolv vetenskapliga artiklar fram vilka användes för att besvara studiens syfte i resultatet. Utvalda studier granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med hjälp av metasyntes. Resultat: Resultatet belyste vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete med patientgruppen. Faktorerna medförde att tre huvudteman identifieras: organisation och samverkan i team, kunskap och utbildning samt attityder och bemötande. Utifrån de tre huvudteman kunde ytterligare sju subteman identifieras vilket möjliggjorde en djupare inblick hur omvårdnaden påverkades. Konklusion: Övervikt och fetma är ett komplext hälsotillstånd som kan orsakas av flera olika aspekter. Komplexiteten kan medföra att sjuksköterskans kunskap inte räcker till vilket ställer krav på välfungerande gränsöverskridande arbete mellan olika professioner. Attityder och fördomar har en negativ påverkan på arbetet vilket medför sämre vård och ökar arbetsbelastningen. Mer resurser i form av tid, material, utbildning och riktlinjerbehövs för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda god omvårdnad av patientgruppen. / Background: Overweight and obesity are considered one of the biggesthealth problems of our time. Despite existing guidelines for preventive work, the increase continues and today affects more than 1.9 billion people worldwide, and entails an increased risk of developing sequelae such as diabetes, cancer and cardiovascular disease. The nurse has a central role in the nursing care, and the prevalence of the disease means that the registered nurse can meet this group of patients in different instances in the care chain. Aim: The purpose of the literature review was to illustrate the nurses' experiences of caring for overweight and obese adults with focus on promoting health. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. With the databases Cinahl and Pubmed, twelve scientific articles were generated which were used to answer the purpose of the study in the result. Selected studies were reviewed using the SBU's review template and analyzed using metasynthesis. Result: The result highlighted the factors that influenced the nurse's work with the patient group. The factors led to the identification of three main themes: organization and collaboration in teams, knowledge and education, as well as attitudes and treatment. Based on the three main themes, another seven sub-themes could be identified, which enabled a deeper insight into how the nursing care was affected. Conclusion: Overweight and obesity are a complex health condition that can be caused by several different aspects. The complexity can result in that the nurse's knowledge is not sufficient, which places demands on well-functioning transcendence work between different professions. Attitudes and prejudices have a negative impact on the work, which leads to poorer care and increases the workload. More resources in the form of time, materials, training and guidelines are needed for the nurses to be able to offer good care to the group of patients.

Bakgrund Diabetes mellitus är en folksjukdom som finns över hela världen och förutses bli allt merförekommande. Sjukdomen innebär behov av livsstilsförändringar för de som drabbas ochsamtidigt en stor risk för att drabbas av komplikationer. Egenvården är en stor del avbehandlingen vid diabetes mellitus och sjukvården har en viktig roll i att genompatientutbildning, råd och stöd hjälpa patienter att hantera den. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienter med diabetes mellitus upplevelser av hantering avegenvård. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ metod. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnakvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsinstrument modifierat av Berg et al.(1999) och Willman et al. (2016) och en integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet i denna litteraturöversikt visar att personer med diabetes mellitus upplever bådefysiska och psykiska utmaningar som påverkar livskvaliteten samtidigt som egenvårdenställer höga krav på individen. Patienter upplevde ett behov av både intellektuell,emotionell och praktisk kompetens för att kunna genomföra egenvården och upplevelser avbrist på detta begränsade patientens förmåga att hantera den. Slutsats Med stöd av informationen i denna litteraturöversikt kan påstås att insatser i form avutbildning och hjälpmedel från hälso- och sjukvården behövs för att stödja och hjälpapatienter med diabetes mellitus att uppnå livskvalitet trots sjukdom. Genom att lyftaupplevelser av positiva och främjande faktorer för egenvården kan man hjälpa personer attsjälvständigt hantera den. / Background Diabetes mellitus is a common disease that is found all over the world and is predicted tobecome more and more common. The disease involves the need for lifestyle changes forthose affected and at the same time a high risk of complications. Self-care is a large part ofthe treatment of diabetes mellitus and healthcare has an important role in helping patientsto manage it through patient education, advice and support Aim The aim was to describe adult patients with diabetes mellitus experiences of managingself-care. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative method.Article searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles werereviewed using an assessment instrument modified by Berg et al. (1999) and Willman et al.(2016) and an integrated data analysis was conducted. Results The results of this literature review show that people with diabetes mellitus experienceboth physical and mental challenges that affect the quality of life while self-care placeshigh demands on the individual. Patients experienced a need for both intellectual,emotional and practical competence to be able to carry out self-care and experiences of alack of this limited the patient's ability to manage it. Conclusions Based on the information in this literature review, it can be stated that efforts in the form ofeducation and aid from the health care system are needed to support and help patients withdiabetes mellitus to achieve quality of life despite illness. By raising experiences ofpositive and promoting factors for self-care, you can help people to manage itindependently.

Bakgrund Långvarig smärta är ett utbrett problem med konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Personer med långvariga smärttillstånd är ofta fysiskt inaktiva till följd av smärta, trots att fysisk aktivitet har kända positiva effekter på både smärta och den övriga hälsan. Fysisk aktivitet kan utföras i form av egenvård, bland annat som en del i omvårdnaden. För att motverka konsekvenserna av fysisk inaktivitet och för att främja en god hälsa, behövs fler studier om personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, vilka inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarna avseende kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och artiklarnas innehåll analyserades utifrån en metod beskriven av Friberg, varpå tre huvudkategorier utformades. Resultat I resultatet beskrevs en variation av upplevelser av fysisk aktivitet. Dessa var bland annat ökad smärta alternativt en positiv inverkan på smärtan, smärthanteringen och den allmänna hälsan, såväl fysiskt som psykosocialt. Upplägget av fysisk aktivitet upplevdes även ha påverkan på utförandet av det och genomgående beskrevs vikten av motivation och stöd, samt betydelsen av att ha personens situation och sammanhang i åtanke. Slutsats Varierade upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta beskrevs, där motivation, stöd från andra samt information och kunskap upplevdes vara några av de viktigaste aspekterna i att få den fysiska aktiviteten att fungera. Resultatet visade sammanfattningsvis på att personcentrering och individanpassning i omvårdnaden utgjorde grunden för ett lyckat utförande och vidmakthållande av den fysiska aktiviteten. / Background Chronic pain is a widespread problem, with consequences on both an individual and societal level. People with chronic pain conditions are often physically inactive due to pain, even though physical activity has known positive effects on both pain, and health in general. Physical activity can be performed in the form of self-care, as a part of nursing care. To counteract the consequences of physical inactivity, and to promote good health, more studies about people’s experiences of physical activity when living with chronic pain are required. Aim The aim was to illustrate people’s experiences of physical activity when living with chronic pain.                                             Method This non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative design, which were obtained from the databases PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed using the assessment basis by Sophiahemmet University, and each article was analyzed by a method for content analysis described by Friberg, whereupon three main categories were formulated. Results A variation of experiences of physical activity was described. Some of these were increased pain or positive effects on pain, pain management, and health in general, both physically and psychosocially. People also experienced that the arrangement of physical activity affected their performance. The importance of motivation and support, as well as having the individual’s situation and context in mind, was also constantly described. Conclusions Varying experiences of physical activity when living with chronic pain were described, where motivation, support from others, information, and knowledge were perceived to be some of the most important aspects in making the physical activity function. As a summary, the results showed that person-centered care, and individual adaptation in nursing-care, formed the basis of successful performance and maintenance of physical activity.