Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är tillstånd som innebär en samlad mängd psykiska och/eller fysiska premenstruella besvär hos vissa kvinnor. Dessa tillstånd utgör ett stort lidande och kan leda till psykisk ohälsa, långtidssjukskrivningar, somatiska besvär, drabbade relationer samt svårigheter att klara av sin vardag. Omvårdnadsforskning av dessa kvinnor är dock bristfällig. Forskning på området omvårdnad har dock visat att egenvård stärker patientens känsla av kontroll vid såväl psykiatriska som somatiska sjukdomstillstånd. Syfte Att belysa olika egenvårdsstrategier som kan leda till ett minskat lidande för patienter med premenstruellt syndrom eller premenstruellt dysforiskt syndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt och inkluderar 17 vetenskapliga artiklar som söktes fram via systematiska databassökningar i PubMed och Cinahl. Valda artiklar var av kvalitativ och kvantitativ metod för att få en ökad förståelse för både upplevelse av egenvård samt objektiva mått för effektiviteten. Resultat Det fanns en mängd olika egenvårdsstrategier som kvinnor använder sig av och kan använda sig av i olika grad. Tre kategorier i form av livsstil, psykosociala aspekter samt komplementära terapier skapades under analysprocessen. De egenvårdsstrategier som visade det starkaste sambandet med minskat lidande vid PMS eller PMDS var stressreducering, regelbunden fysisk aktivitet och ökad medvetenhet kring sin kropp och sitt eget mående. Slutsats I studierna visade det sig att kvinnor använde egenvårdsstrategier i varierande grad och att de upplevde effektiviteten olika. Egenvård kunde lindra symtomen av PMS/PMDS i olika grad, och främjade känslan av kontroll över den egna situationen. Egenvårdsstrategier kan därmed vara ett redskap för att minska lidandet vid PMS/PMDS. / Background Premenstrual syndrome (PMS) and premenstrual dysphoric syndrome (PMDS) are conditions that involve a total amount of mental and / or physical premenstrual disorders for some women. These conditions are a major affliction and can lead to mental illness, long-term sick leave, somatic disorders, affected relationships and difficulties in coping with their everyday lives. However, nursing research of these women is inadequate. Research in the field of nursing has shown that self-care strengthens the patient's sense of control in both psychiatric and somatic disease states. Aim To illuminate different self-care strategies that may lead to reduced suffering for patients with premenstrual syndrome and premenstrual dysphoric syndrome. Method The study is a literature review and includes 17 scientific articles that were searched through systematic database searches in PubMed and Cinahl. Selected articles were of qualitative and quantitative method to gain an increased understanding of both self-care experience and objective measures of efficiency. Results There was a variety of self-care strategies that women use and may use to varying degrees. Three categories in the form of lifestyle, psychosocial aspects and complementary therapies were created during the analysis process. The self-care strategies that has showed the strongest connection with reduced suffering at PMS or PMDS were stress reduction, regular physical activity and increased awareness of their body and their own mood.ConclusionsIn the studies, it was found that women used self-care strategies to varying degrees and that they perceived their effectiveness differently. Self-care was able to relieve the symptoms of PMS / PMDS to varying degrees and promoted the feeling of control over one's own situation. Self-care strategies can thus be a tool for reducing the suffering of PMS / PMDS.

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen. / Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and became involved in decisions about their disease. Support from healthcare and informal caregivers provided an experience of both freedom and autonomy. Conclusions Care as well as technical aids need to be adapted to the patient's unique needs and knowledge. Other circumstances that can motivate patients with heart failure include the patient's basic attitude to life, social networks, and the ability to accept the disease and the new life situation.

Typ I- diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen avtar och blir otillräcklig för kroppens behov. I Sverige lever cirka 50 000 människor med sjukdomen och insjuknandet debuterar vanligtvis i barn- och ungdomsåren. Ungdomar med kroniska sjukdomstillstånd får oftast en bristande autonomi och faktorer som familj och kompetens för egenvårdsansvar påverkar. Sjukdomsförnekelse kan uppstå och risken för ett aktivt misskötande av sin diabetesbehandling kan uppstå. Obehandlad och misskött diabetes medför stora kostnader för samhället till följd av undersökningar, behandlingar och sena komplikationer som leder till ökade vårdresurser.

Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till stor del av patienten själv, vilket ställer stora krav på egenvård. Behandlingen består av både livsstilsoptimering och insulin eller peroral antidiabetika. Allvarliga komplikationer uppstår om patienten inte är under god behandling, varför interventioner för främjad egenvård är av relevans när patienten är i behov av stöd. Syfte Syftet var att beskriva effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus. Metod Designen på denna studie var icke systematisk litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara denna litteraturöversikts syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre identifierade kategorier: kunskap och förståelse, självförmåga och empowerment samt fysiologiska effekter. Utifrån dessa kategorier beskrivs effekterna av interventioner för främjad egenvård. I resultatfynden fanns effekter såsom förbättrat kunskapsläge hos patienterna, stärkt självförmåga och förbättrat HbA1c. Slutsats Goda effekter av interventioner fanns där patienterna hade fått personcentrerad vård, god patientutbildning, fysisk aktivitet och stöd från andra patienter eller vårdpersonal. Förbättrade fysiologiska effekter och förbättrad hälsa var genomgående resultatfynd, där HbA1c och självförmåga var framstående fynd. Förbättringar fanns även i patienternas kunskapsnivå och förståelse för sjukdomen och behandling. Denna litteraturöversikt skulle med fördel kunna kompletteras med vidare studier för bredare klinisk tillämpbarhet. / Background Diabetes mellitus is a widespread non communicable disease that contribute to a great disease burden, particularly when complications emerge. The treatment of diabetes mellitus is most commonly performed by the patient which sets high demands for self-care. The treatment consists of both life style optimization and insulin treatment or per oral antidiabetics. Severe complications will follow if the patients do not have a well-controlled treatment, this is why interventions for promoted self-care is of relevance when the patient is in need of support. Aim The aim was to describe the effects of interventions for promoted self-care among patients with diabetes mellitus. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Database searches were made in PubMed and CINAHL where 15 scientific articles were chosen to answer this literature review’s aim. The scientific articles were compiled into a matrix and an integrated analysis was made. Results The result was compiled from three identified categories: knowledge and understanding, self-efficacy and empowerment along with physiological effects. Interventions to promoted self-care were described from these categories. Among the findings in the results were effects like increased knowledge among patients, improved self-efficacy and improved HbA1c. Conclusions Profitable effects of interventions were found among interventions where patients received person centered care, good patient education, physical activity and support from other patients or health professionals. Improved physiological effects and improved health was an all through result finding, where hemoglobin A1c and self-efficacy were eminent findings. Improvements in patient’s knowledge and understanding of the disease and treatment were also found. This literature review would benefit with supplements from further research for a wider clinical applicability.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk gynekologisk sjukdom som påverkar cirka 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen går i skov med smärta som dominerande symtom. Smärtan som sjukdomen medför leder till försämrad livskvalitet och stort lidande för individen. Det finns idag inget botemedel för sjukdomen. Behandlingar som finns syftar på att förhindra sjukdomsförloppet och lindra sjukdomens symtom. Det finns idag flera olika alternativa behandlingsmetoder som rekommenderas som egenvårdsalternativ vid endometrios. För att förbättra livskvaliteten och minska lidandet hos kvinnor som lider av sjukdomen behöver sjuksköterskan mer kunskap om dessa egenvårdsalternativ. Syfte Syftet var att beskriva effekten av egenvårdsalternativ hos kvinnor med endometrios. Metod Studiedesignen som valdes var litteraturöversikt, vilket är en genomgång och sammanställning av artiklar inom det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. Resultat Resultatet utgjordes av fem kategorier: kost-och kosttillskott, akupunktur, fysisk aktivitet, yoga och mindfulness. Slutsats Resultatet visade att det finns flera egenvårdsalternativ som kan lindra den kroppsliga och själsliga smärtan vid endometrios. Genom kunskap om olika egenvårdsalternativ kan sjuksköterskan informera och stödja kvinnor med sjukdomen endometrios för att hjälpa kvinnorna uppnå bättre livskvalitet och mindre lidande. / Background Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects 250 000 women in Sweden. Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects approximately 250 000 women in Sweden. The disease appear in different periods with pain as the dominant symptom. The pain leads to impaired quality of life and great suffering for the individual. There is no cure for the disease, treatments is aimed at preventing the course of the disease and ease the various symptoms. Today there are several alternative treatment methods that are recommended as self-care alternatives in endometriosis. In order to improve quality of life and reduce suffering in these women, the nurse need to gain more knowledge about the effects of self-care alternatives in women with endometriosis.   Aim The aim of this study was to describe the effect of self-care alternatives for women with endometriosis. Method The design of this study was a literature review, which is a review and compilation of articles over the current state of knowledge and research in the field. The databases that were used for collection of articles were PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result of this study is based on 17 scientific articles that have been reviewed and analyzed. Results The results consisted of five categories: diet and dietary supplements, acupuncture, physical activity, yoga and mindfulness. Conclusions The result showed that there are several self-care alternatives that can alleviate the physical and mental pain of endometriosis. Through knowledge of different self-care alternatives the nurse can inform and support women with endometriosis to reach better quality of life and experience less suffering.

SAMMANFATTNING Hjärtsvikt är ett livslångt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet hos patienten. Trots att behandlingen vid hjärtsvikt har utvecklats och förbättrats de senaste åren, ökar antalet patienter som drabbas av hjärtsvikt. Egenvård har en betydande roll vid behandling av hjärtsvikt, vilket ställer höga krav på patientens följsamhet till egenvårdsåtgärder. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar åtgärder för att bibehålla hälsa och välbefinnande trots kroniskt sjukdomstillstånd. Egenvårdsåtgärder innefattar följsamhet till medicinering, kost, motion samt monitorering av symtom som kan tyda på försämring av tillståndet. Bristande följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt kan leda till nedsatt livskvalitet och ökad andel av återinläggningar på sjukhus. Syftet med studien var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, med frågeställningen att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad mellan följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt och bakgrundsvariablerna kön, ålder, civilstatus samt antal år med diagnosen hjärtsvikt. En kvantitativ ansats tillämpades i studien och en enkätundersökning genomfördes med egenvårdsenkäten "Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt". Bakgrundsvariabler lades till i enkäten. Av totalt 72 tillfrågade patienter på utvald hjärtsviktsmottagning besvarade 55 patienter (76 %) enkäten. Resultatet visade att 53 (96 %) av patienterna med hjärtsvikt som deltog i studien hade hög följsamhet till sin läkemedelsbehandling. Resultatet visade även att följsamhet till begränsat dagligt vätskeintag var hög då 36 (65 %) av studiens deltagare var följsamma till påståendet. Endast 22 (40 %) av studiens deltagare hade hög följsamhet till regelbundet fysisk aktivitet. De manliga deltagarna motionerade regelbundet i statistisk signifikant högre grad än de kvinnliga deltagarna då 18 (53 %) av männen och fyra (19 %) av kvinnorna motionerade regelbundet (p<0,05). Patienter med hjärtsvikt har hög följsamhet till läkemedelsbehandling men låg följsamhet till de livsstilsförändringar som krävs. Att informera mer om betydelsen av den icke- farmakologiska behandlingen vid patientbesöken kan bidra till ökat intresse för egenvård och livsstilsförändringar hos patienten. Mer fokus bör läggas på betydelsen av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt, särskilt hos den kvinnliga populationen med hjärtsvikt. Om begränsningar föreligger hos kvinnor med hjärtsvikt, i form av andra samtidiga sjukdomar och hög ålder, är det av stor vikt att vårdpersonalen identifierar dessa begränsningar. Detta för att hjälpa patienten att utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem över hela världen. Övervikt och fetma (obesitas) definieras som en överdriven ansamling av fett som utgör risk för hälsan. Tidigare sågs fetma som ett problem endast i höginkomstländer, men detta har förändrats och ökar nu i låg- och medelinkomstländer, särskilt i städerna. Övervikt mäts med Body Mass Index [BMI]. BMI räknas ut genom en formel där kroppsvikten i kilo delas med kroppslängdens meter i kvadrat (kg/m2). Definitionen på övervikt är ett BMI på 25 upp till 30. Ett BMI på 30 eller högre är definitionen av fetma, obesitas (World Health Organization, 2020). Om en person, trots flertalet försök att förändra sin livsstil och har, eller riskerar att få problem med hälsan på grund av sin vikt, kan obesitasoperation (överviktskirurgi) vara ett alternativ. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse efter obesitasoperation. Metod Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa hartagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed och CINAHL. Insamling av data och granskning tillämpas med ett kritisktförhållningssätt. Resultatet baseras på 15 artiklar som publicerats mellan år 2010 - 2020, som kvalitetsgranskats och analyserats med Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag. Resultat Resultatet visade att viktminskning, konsekvenser samt behovet av uppföljning på lång siktvar frekvent återkommande faktorer i artiklarna. Dessa faktorer ligger till grund förresultatet. Upplevelse av viktminskning, upplevelse av konsekvenser samt uppföljning ocheftervård är de huvudfynd som presenteras för att besvara syftet. Detta resultat harsammanställts av 15 vetenskapliga artiklar. Slutsats För patienter med svår fetma är obesitasoperation ett sätt att gå ner i vikt tillsammans med kost- och livsstilsförändringar. I det flesta fall leder det till en förbättrad fysisk hälsa. Långtidsuppföljningar samt att utveckla patientens förväntningar på fysiska och psykiskaresultat postoperativt efterfrågas. Gruppsamtal har visat sig vara bra för diskussion och stöd. Dock ersätter dessa inte behovet av långtidsstöd och kontinuitet från sjukvården. / Background Obesity is public health issue worldwide. Obesity is defined as an excessive accumulation of fat that poses a risk to health. Previously, obesity was seen as a problem only in high-income countries, but this has changed and is now increasing in low- and middle-income countries, especially in the cities. Obesity is measured by the Body Mass Index (BMI). BMI is calculated by a formula where the body weight is in kilograms and divided by the length in meters squared (kg / m2). The definition of overweight is a BMI of 25 up to 30. A BMI of 30 or higher is the definition of obesity (WHO, 2020). If a person, despite attempts to change their lifestyle and has, or risks having health problems due to their weight, obesity surgery may be an option.  Aim The purpose was to describe the patients experience after bariatric surgery. Method The design of the study was a literature review that includes scientific articles. These have been produced through database search and manual search. The search was limited to PubMed and CINAHL. Data collection and review are applied with a critical approach.The result is based on 15 articles published between the years 2010 - 2020, which were quality reviewed and analyzed with Sophiahemmet University's assessment data. Results The results showed that weight loss, consequences and the need for long-term follow-upwere frequently recurring factors in the articles. These factors are the basis for the result. Experience of weight loss, experience of consequences and follow-up and aftercare are the main findings that are presented to answer the purpose. This result has been compiled from 15 scientific articles.  Conclusions For patients with severe obesity, bariatric surgery is a way to lose weight along with dietand lifestyle changes. In most cases, this leads to improved physical health. Long-term follow-ups and to develop the patient's expectations of physical and mental results postoperatively is inquired for. Group discussions have proven to be good for discussion and also support. However, these do not replace the need for long-term support and continuity from healthcare.

Bakgrund   Drygt tio procent av jordens befolkning lever med diabetes. Tidigare forskning visar dessutom att sjukdomsincidensen tenderar att öka. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes. Den orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför livsstilsförändringar och efterföljande egenvård är en viktig del i behandlingen. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att identifiera patienters erfarenheter av egenvården. Syfte Syftet med studien var att undersöka vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod Förevarande litteraturöversikt är icke-systematisk och baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Inledningsvis inhämtades artiklarna från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarnas kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Slutligen analyserades och sammanställdes resultatet med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat Resultatet identifierades och sorterades in under fyra olika kategorier, vilka utgjorde resultatdelens huvudrubriker. Kategorierna var; erfarenheter av att förändra individuella levnadsvanor, betydelsen av sociala och samhälleliga nätverk, påverkan av levnads- och arbetsförhållanden samt påverkan av allmänna socioekonomiska-, kulturella- och miljörelaterade faktorer. Därefter sorterades resultatet in ytterligare under sammanlagt 10 underkategorier. Slutsats En av slutsatserna i föreliggande studie är att livsstilsförändringar var det mest utmanande inom egenvården. Framförallt var kostvanor det som ansågs som svårast att förändra, vilket dels berodde på suget av ohälsosam mat, dels känslan av utanförskap av att välja annan mat än sällskapet. Vidare har hälso- och sjukvården stor påverkan på patienter med diabetes när det gäller följsamheten på egenvården. Brister i hälso- och sjukvården, vad gäller förståelse kring patienternas kultur eller förutsättningar, kan utgöra hinder för en långsiktigt god egenvård. / Background About ten percent of the world’s population lives with diabetes. Previous research shows that the incidence of the disease tends to increase. Type 2 diabetes is the most common form of diabetes. It is often caused by lifestyle factors and that's why lifestyle changes and subsequent self-care are important parts of the treatment. Thus, there is a need to compile current research to identify patients experiences of self-care.  Aim The purpose of the study was to investigate adult patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The present literature review is non-systematic and is based on 15 scientific articles with a qualitative design. Initially, the articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL. Then, the quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. Finally, the results were analyzed and compiled using integrated data analysis.  Results The results were identified and sorted under four different categories, which formed the main headings of the results section. The categories were; experiences of changing individual lifestyles, the importance of social and societal networks, the impact of living and working conditions and the impact of general socio-economic, cultural and environmental factors. The results were then further sorted into a total of 10 subcategories. Conclusions One of the conclusions of the present study is that lifestyle changes were the most challenging in self-care. Above all, eating habits were considered the most difficult to change, partly due to the desire for unhealthy food, and partly the feeling of exclusion from choosing food other than the company. Furthermore, the healthcare system has a large influence on patients with diabetes in terms of adherence to self-care. Healthcare deficiencies in terms of understanding the patient’s culture or conditions can be obstacles to good long-term self-care.

Bakgrund: Under pandemin har det varit vanligt förekommande att patienter med COVID-19 får en bedömning av en sjuksköterska i ambulansen och sedan hänvisas att kvarstanna i hemmet med egenvårdsråd. Det finns lite forskning om patienters upplevelse av ambulanssjukvården och ingen om hur den nya situationen som pandemin innebar påverkade hur patienter upplever bemötandet från ambulanspersonal. Ambulanspersonalens bemötande har stor påverkan på patienters upplevelse av vården, vilket gör ämnet viktigt att studera vidare i den nya kontext som COVID-19 innebar. Patientens grundläggande vårdbehov kan beskrivas med hjälp av ramverket Fundamentals of Care’s (FOC) andra dimension utifrån fysiska, psykosociala och relationella aspekter. Syfte: Att beskriva hur patienter med COVID-19 upplever bemötandetfrån sjuksköterska i ambulanssjukvården vid hänvisning till egenvårdsråd i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Deltagarna var sju kvinnor och tre män i åldrarna 38–81. Resultat: Aspekter av de psykosociala behoven som var betydelsefulla var att återfå kontroll över situationen, bli självständig i sin vård, förmedlas lugn och få hjälp med att hantera oroskänslor. Aspekter av de relationella behoven som var betydelsefulla var att få stöttning, bli lyssnad på och att bli förstådd. Den aspekt av de fysiska behoven som var viktig var att känna sig trygg i sin fysiska status. Upplevelsen försämrades när deltagarna inte blev lyssnade på och inte fick hjälp att ta kontroll över situationen. Slutsats: Patienter med COVID-19 som blir hänvisade till att kvarstanna i hemmet med egenvårdsråd upplever ett gott bemötande från ambulanspersonalen när de får sina psykosociala, relationella och fysiska behov tillgodosedda. / Background: During the ongoing pandemic, it’s been common for patients with COVID-19 to receive an assessment from a nurse in the ambulance and then be referred to remain at home with self-care advice. There is little research that sheds light on patients experience of ambulance care. The treatment from the ambulance staff has a great impact on how patients experience their care, which makes the subject important to study further in the new context of the pandemic. Patients basic care needs can be described using the Second Dimension Fundamentals of Care (FOC) framework. Objective: To describe how patients with COVID-19 experience treatment from a nurse in the ambulance service when referring to self-care advice at home. Method: A qualitative interview study with content analysis. The participants were seven women and three men aged 38-81. Results: Aspects of psychosocial needs were to regain control of the situation, become independent in their care, be calmed and get helped to deal with feelings of anxiety. Aspects of relational needs were to receive support, to be listened to and to be understood. The aspect of physical needs was to become reassured in their physical status. The experience deteriorated when the participants were not listened to, received poorly personalized information and did not receive help to take control of the situation. Conclusion: Patient with COVID-19 who are referred to remain at home with self-care advice experience a good response from the ambulance staff when they have their psychosocial, relational and physical needs met.

Bakgrund Hjärtsvikt har definierats som en global pandemi då det drabbar miljontals människor världen över. Samtidigt som prevalensen kommer öka dramatiskt med en växande äldre befolkning är prognosen för hjärtsvikt fortfarande dålig och ofta sämre än många cancerdiagnoser. Efterlevnad av egenvård vid hjärtsvikt är en viktig faktor för lyckad behandling, undvika försämring i sitt sjukdomstillstånd och minska dödligheten. Ändå är efterlevnaden av egenvård bland hjärtsviktspatienter låg. Syfte Syftet med studien var att undersöka faktorer som främjar egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som studiedesign med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderade från CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades genom Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En integrerad dataanalys av resultatet gjordes i tre steg. Resultat Från de 15 vetenskapliga artiklarna som inkluderades hittades två huvudteman; Stöd och Personliga förmågor. Resultatet visade att kunskap om hjärtsvikt, socialt stöd från familj och vårdpersonal samt stärkande personliga egenskaper var de mest centrala faktorerna i det som främjade egenvård. Slutsats Den här litteraturöversikten visade att egenvård hos patienter med hjärtsvikt kan främjas genom att öka deras kunskap, ge stöd utifrån behov samt ta vara på varje individs personliga förmågor och stärka dessa. Den sammanställda kunskapen i den här litteraturöversikten är viktig för hälso- och sjukvården för att skapa sig en förståelse om svårigheterna med att utföra egenvård och på så sätt kunna implementera personcentrerade stödinsatser, vilka kan främja egenvård hos patienten. / Background Heart failure (HF) has been defined as a global pandemic since it affects millions of people over the world. While its prevalence is going to drastically increase over the next years due to a growing aging population the prognosis for heart failure is still poor and often worse than many forms of cancer. Adherence to self-care in HF is crucial for successful treatment, avoid impairment and reduce mortality. Yet adherence to self-care in HF patients remains poor. Aim The aim of this study was to examine factors that promote self-care in HF patients Method Non-systematic review as study design, 15 research articles with qualitative and quantative method were included from the databases CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed through Sophiahemmet University assessment basis of scientific classification and quality. An integrated data analysis of the result was done in three steps. Results From the 15 research articles included two main themes emerged; Support and Personal capacities. The result showed that heart failure knowledge, social support from family and health care professionals and strengthening personal characteristics was the most central (main) factors in promoting self-care. Conclusions This literature review showed that self-care in HF patients can be promoted through enhanced knowledge, support based on individual needs, and to use the benefit of personal capacities within each individual and strengthen these. The compiled knowledge of this literature review is important for health care professionals, to create an understanding of the difficulties with perform self-care so they can implement person-centred support, which can promote self-care in patients.