Bakgrund   Utvecklingen av den digitala tekniken i samhället har bidragit till en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård. I takt med digitaliseringen har hjälpmedel så som mobila applikationer utvecklats. Ett område där mobila applikationer har ökat är inom diabetesvården. Diabetes ökar i snabb takt i världen och mobila applikationer kan ses som ett hjälpmedel i patientens egenvård. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik och innebär bland annat att sjuksköterskan skall stärka patienter i sin egenvård med hjälp av digitala verktyg.  Syfte  Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.     Metod En litteraturöversikt genomfördes och databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste fem åren, av kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Vidare kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och analyserades i tre steg som resulterade i en beskrivande sammanställning innehållande teman och subteman. Resultat  Resultatet sammanställdes i tre övergripande teman som undersökt patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer: betydelsen av användarvänlighet, behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen.Teknologi, design, tidsåtgång och mätning av hälsodata var viktiga faktorer relaterat till applikationernas användarvänlighet. Kommunikation med vården, utbildning och motivation var andra faktorer som påverkade deltagarnas upplevelse. Resultatet tog även upp upplevda hinder hos användarna.   Slutsats Majoriteten av patienter med diabetes var positiva till att använda mobila applikationer som hjälpmedel i sin egenvård. Det fanns skillnader i patienternas upplevelser och erfarenheter av att använda applikationer. Skillnader kan härledas till patientens egenförmåga, personliga faktorer och tillgången till adekvat stöd. Vidare var användarvänligheten och tekniken avgörande faktorer för om mobila applikationer upplevdes värda att använda. För att erhålla mer evidensbaserad kunskap om patienters upplevelser av att använda mobila applikationer i egenvården bör fler longitudinella studier där patienter använt en och samma applikation under längre tid studeras. / Background  The development of technology has led to an increasingly digitalised healthcare system. Over this period of technological advancement, mobile applications were developed. In the treatment of diabetes care, the use of mobile applications has seen significant growth. The prevalence of diabetes has increased and mobile applications can be used as a tool for patients to administer self-care. A core competency of a nurse is informatics and, within this field, a nurse should direct and assist the patient in the use of digital tools to aid in the patients ability to administer self-care.    Aim  The objective was to describe the experience of patients with diabetes when using diabetes related mobile applications   Method  A literature review was conducted and database searches were performed in PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles, published in the last five years, of qualitative and quantitative design were included. Furthermore, the articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data and analyzed in three steps, which resulted in a descriptive compilation containing themes and sub-themes.  Results  The results were compiled into three overarching themes that examined patients with diabetes and their experiences of using mobile applications: the importance of user-friendliness,the need for supportand the impact of personal characteristics on the experience.Technology, design, time consumption and measurement of health data were important factors related to the user-friendliness of the applications. Communication with health-care providers, education and motivation were other factors that influenced the participants' experience. The result also addressed perceived barriers among users.  Conclusions  The majority of patients with diabetes were positive about using mobile applications as aids in their self-care. There were differences in patients' experiences when using applications. Differences can be attributed to the patient's self-esteem, personal factors, and the availability of adequate support. Furthermore, the user-friendliness and technology were decisive factors for whether mobile applications were perceived as worth using. In order to obtain more evidence-based knowledge about patients' experiences of using mobile applications in self-care, more longitudinal studies where patients have used one and the same application for a longer period of time should be studied.

Bakgrund   I takt med samhällets digitalisering har telemedicin, vård på distans, kommit att spela en allt mer framträdande roll inom hälso-och sjukvården. Inom ramen för det digitala kan patienter numera uppsöka samt erhålla vård från sina egna hem. Den ökade tillgängligheten som telemedicinen för med sig kan fostra en mer aktiv patientroll inom vilken egenvården är av särskild betydelse. Lärdomar kan tas från patienter som använt sig av telemedicinska tjänster och genom att utforska deras upplevelser kan möjligheter och hinder identifieras.  SyfteSyftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid användning av telemedicin. Metod Denna studie är utförd som en litteraturöversikt och baserade sig på 16 relevanta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har med olika sökordskombinationer valts ut från databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad innehållsanalys utfördes. Resultatartiklarna delades in i tre kategorier med sex tillhörande underkategorier.     Resultat Resultatet delades in i tre kategorier; egenvårdsbehov, egenvårdskapacitet samt egenvårdsbrist. Den första kategorin handlar om patienters upplevelser av autonomi och tillgänglighet. Den andra kategorin behandlar patienters nya roll samt upplevelser av delaktighet. Den tredje kategorin behandlar aspekterna relation och partnerskap.   Slutsats  Denna studie belyser hur patienter ser både för- och nackdelar med telemedicin. Patienter upplever att telemedicin i mångt och mycket har kapacitet att förstärka deras möjligheter till egenvård och delaktighet men att det finns brister. Telemedicinen är till för alla men förutsätter ett visst krav på tekniskt kunnande samt en vilja till förändring vilket riskerar att utelämna patienter som inte vill eller har möjlighet. Därmed bör lärdom tas från patienternas erfarenheter för att på så sätt använda telemedicinen som ett verktyg för att bidra till en god och jämlik hälso- och sjukvård där alla inkluderas.

Bakgrund. Cancer är en global folksjukdom som skördar miljontals liv varje år. Sjukdomen och dess behandling leder i regel till sänkt fysiskt och psykiskt välbefinnande, inkluderat fatigue, smärta, ångest och depression. Suicidincidensen är högre hos personer med cancer än hos övrig befolkning och cancerpatienter erhåller för sällan behandling för sin mentala hälsa. Det är vårdens ansvar att stötta och hjälpa dessa personer på bästa möjliga vis och här har sjuksköterskan en viktig roll. Hon ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet samt ser till patienterna ur ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden ska riktas mot patienternas grundläggande behov och där ingår de psykiska hälsoaspekterna liksom det kroppsliga.   Syfte. Att undersöka omvårdnadsinterventioner som utförts med syfte att främja/förbättra det psykiska välbefinnandet hos patienter med cancer. Metod. Den valda metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 16 inkluderande vetenskapliga artiklar som togs fram i databaserna PubMed och CINAHL. Under sökningsprocessen valdes artiklar ut med relevant information som svarade på studiens syfte. De valda artiklarna analyserades och granskades sedan utefter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultat. Omvårdnadsinterventionernas effekt på patienternas skattade ångest och depression varierade i de granskade artiklarna. Interventioner med kombinerade insatser gav bäst resultat, interventioner som huvudsakligen bestod av stödjande individuella samtal hamnade på andra plats, följt av interventioner som huvudsakligen bestod av stöd i grupp. På sista plats hamnade de interventioner som huvudsakligen bestod av patientundervisning. Slutsats. Denna litteraturöversikt visar på att det finns omvårdnadsinterventioner som gagnar det psykiska välbefinnandet hos vuxna patienter med olika cancerdiagnoser. Interventioner med kombinerade insatser gav bäst effekt på patienternas ångest och depression. Andra omvårdnadsinterventioner gav inte samma positiva utfall på uppmätt ångest och depression även om de delvis ökade patienternas psykiska välbefinnande. / Background. Cancer is a global public disease that kills millions of people every year. The disease and its treatment usually lead to decreased physical and mental well-being, including fatigue, pain, anxiety and depression. The suicide rate is higher in people with cancer than in the rest of the population and cancer patients too rarely receive treatment for their mental health. It is the healthcare's responsibility to support and help these people in the best way possible and here the nurse has an important role. She is responsible for and lead the nursing work, and look after the patients from a holistic perspective. The care focuses on the patients' basic needs and this includes the mental health aspects as well as the physical.  Aim. To investigate nursing interventions performed with the aim of promoting/improving the mental well-being of patients with cancer.  Method. The chosen method was a non-systematic literature review with a total of 16 scientific articles that was systematically obtained from the PubMed and CINHAL database. During the search process scientific articles were selected that contained information relevant to studys aim. The articles were analyzed and reviewed according to Sophiahemmet University's form for data assessment.  Results. The effect of the nursing interventions on the patients' estimated anxiety and depression varied in the articles reviewed. Combined interventions gave the best results, interventions that mainly consisted of supportive individual conversation sessions ended up in second place, followed by interventions that mainly consisted of peer support. In last place were the interventions that mainly consisted of patient education.  Conclusions. This literature review shows that there are nursing interventions that benefit the mental well-being of adult patients with cancer. Interventions with combined interventions had the best effect on patients' anxiety and depression. Other nursing interventions did not give the same positive results on estimated anxiety and depression although they partially increased the patients' mental well-being.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (T2D) är en kronisk sjukdom som vanligtvis drabbar vuxna personer. Sjukdomen orsakar problem i hela världen. Sjuksköterskans roll är att stödja personer att uppnå individuella egenvårdsmål för T2D. Med information kan personerna hålla sig motiverade att stärka sin egenvårdsförmåga.Syftet: Var att belysa vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Litteraturöversikten bestod av 15 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) och kvalitetsgranskats enligt Fribergs kvalitetsgransknings mall (2017). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet bestod av 2 kategorier och 9 subkategorier. Vuxna personers upplevelser av egenvård visade sig vara krävande och utmanande. Livsstilsförändringar såsom koständringar, utöva fysisk aktivitet, läkemedelshantering och utföra blodsockerkontroller upplevdes vara svårast att hantera vid egenvård. Stöd, motivation, kunskap och information från vårdpersonalen och anhöriga upplevdes vara främjande för att vidhålla korrekt egenvård. Diskussion: Personerna hade olika egenvårdssvårigheter och varierande upplevelser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad vård. Personen behöver viktig information om egenvårdens olika delar för att klara den. Med hjälpmetoder från Orems teori kan sjuksköterskan förbättra personens förutsättningar för god egenvård. Slutsats: Personers upplevelse av egenvård visade att några faktorer kan vara hämmande och främjande i att utföra korrekt egenvård. Med adekvat stöd från sjuksköterskan kan dessa personer känna sig mindre ensamma i sin situation och lättare anpassa sig till det nya livet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som ökar i världen. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga inte kan tillgodose kroppens organ och vävnader med blod. Sjukdomen medför en hög dödlighet som kan minskas med egenvårdsbehandling. Det handlar om åtgärder för att bibehålla livskvalitet trots sjukdomen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Det identifierades två teman och fem subteman. Temana är livsstilsförändring och symtom. Under temat livsstilsförändring framkom följande tre subteman: Kost och vätskeintag, utmaning med medicinhantering och erfarenhet av fysisk aktivitet och under temat symtom framkom följande två subteman: Att känna igen symtom vid försämring och att förbättra livskvalitet. Konklusion: Litteraturöversikten visar att personer med hjärtsvikt är i behov av kunskap och stöd för att kunna hantera sin egenvård på ett rätt sätt. Upplevelser av oro, ångest, ensamhet, frustration och rädsla nämndes och alla dessa var kopplade till brist på kunskap av sjukdomen och egenvården. / Background: Heart failure is a public health disease that is increasing worldwide. Heart failure means that the pumping ability of the heart cannot supply blood to the body's organs and tissues. The disease carries a high mortality rate that can be reduced by self-care treatment. This involves measures to maintain physical stability despite the disease. Aim: To describe patients’ experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review was conducted based on 13 qualitative scientific articles that were analyzed according to Friberg's analysis model. Findings: Two themes and five subthemes were identified. The themes are lifestyle change and symptoms. Under the theme of lifestyle change, the following three subthemes emerged: Diet and fluid intake, challenges with medication management and experience of physical activity, and under the theme of symptoms, the following two subthemes emerged: Recognizing symptoms in case of deterioration and improving quality of life. Conclusion: People with heart failure need information and support to manage their selfcare appropriately. Experiences of worry, anxiety, loneliness frustration and fear were mentioned and all of these were linked to lack of information. The study shows how information, knowledge and support can help people to continue with their self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global sjukdom där patienten är i behov av egenvård som ett komplement till konventionell behandling. Hur patienten engagerar sig i egenvård är relaterat till livssituationen, men även den fysiska samt psykiska förmåga. Patienters erfarenheter av egenvård behöver beaktas för ett kunna ge effektivt stöd för deras sjukdom samt egenvård.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 14 artiklar, där en tematisk analys användes för att analysera data. Resultat: Två teman med två respektive subteman presenterades i resultatet. Det första temat är "Att övervinna utmaningarna som medföljer hjärtsvikten” som har subteman “Navigera känslomässiga utmaningar och acceptera förändring” och ”Förändrad förmåga”. Det andra temat som presenterades är “Att upprätthålla egenvård” som har subteman “Behov av stöd” och “Behov av kunskap och information”.  Slutsats: Egenvård är viktigt för att hantera hjärtsvikt, men erfarenheterna varierar och påverkar hälsa och livskvalitet. Stöd från vårdgivare, familjemedlemmar samt relevant information är nyckeln till att uppnå förtroende till sina förmågor och därmed uppnå självständighet i sin egenvård. / Background: Heart failure is a global disease that necessitates self-care management. How patients engage in self-care is related to their life situation, but also their physical and mental abilities. Patients experience of self-care needs to be taken into account for effective support in their illness and self-care.  Aim: The aim of this study was to explore patients experience of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach based on 14 articles, where a thematic analysis was used to analyze the data. Results: The study identified two themes with two sub-themes each. The first theme was “Overcoming the challenges that come with heart-failure” which has the sub-theme “Navigating emotional challenges and accepting change” and “Changed ability”. The second theme was "To maintain self-care" which has the sub-themes "The need of support" and "The need of knowledge and information". Conclusions: Self-care is essential in heart failure management, but experiences vary and affect health and quality of life. Support from healthcare providers and family members, and relevant information and resources are key to achieving confidence in their abilities and therefore independence in self-care management.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet. / Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

Erlingsson, K & Lönn, M. Patientens perspektiv på egenvård relaterat till diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.Diabetes typ 2 är en sjukdom som helt eller delvis regleras genom egenvårdsåtgärder. Ett välkontrollerat plasmaglukos minskar risken för att drabbas av komplikationer associerade med diabetes. Åtgärder som föreskrivs för att hålla en jämn plasmaglukosnivå är motion, kostreglering och att följa eventuell läkemedelsbehandling. Denna litteraturstudie syftar till att belysa faktorer som påverkar patientens följsamhet till rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2. Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med diabetes typ 2 i större utsträckning är nedstämda eller deprimerade än övriga befolkningen. Ett av fynden var att personer som lider av nedstämdhet eller depression har en sämre följsamhet till egenvård. Något som också konsekvent föranledde sämre egenvård var alkoholkonsumtion. Så lite som en alkoholhaltig dryck om dagen var förknippat med en ökad risk för sämre följsamhet. Däremot visade två studier att andlighet och kulturkongruent vård skulle kunna påverka diabetespatienter till ett bättre egenvårdsbeteende. Om fynden i denna litteraturstudie kan integreras med diabetesvården skulle personal kunna erbjuda patienter fler vägar till självhjälp. En sammanställning av nya fynd skulle kunna erbjuda vårdpersonal som arbetar med patienter med diabetes typ 2 ytterligare verktyg att bistå dessa patienter i sin sjukdom och regleringen av den.Nyckelord: alkoholkonsumtion, andlighet, depression, diabetes typ 2, egenvård, följsamhet. / Erlingsson, K & Lönn, M. Patients perspective on self care regarding diabetes type 2. A Literature review. Degree paper, 15 ECTS. Malmö university: Faculty of health and society, Department of nursing, 2010.Diabetes type 2 is a disease controlled by self care. A well maintained blood glucose level decreases the risk of obtaining diabetes complications. Recommended treatment for diabetes type 2 is regular exercise, a healthy diet and if applicable complying with drug treatment. The purpose of this literature review is to conclude recent research concerning self care behavior for diabetes type 2 patients. The results in this review show that depression is more common amongst diabetes patients than the population in general. Furthermore depressed persons have a tendency not to adhere to recommended self care. This was also true for diabetics who consume alcohol. As little as one drink a day was associated with less adherence to self care. On the other hand two studies showed results where spiritual care and culturally congruent care could be applied to inspire better self care behavior. If the results from this literature review could be integrated in diabetes care it could do great service in achieving good self care for these patients. Successfully this could offer diabetes personnel a chance to give better care.Keywords: adherence, alcohol consumtion, depression, diabetes mellitus type 2, self care, spirituality.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar. Det är oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det är därför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvård och att de har förmåga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver också en förståelse för hur hon kan hjälpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att få en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning påverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv. Studien är baserad på åtta olika artiklar, två kvalitativa och sex kvantitativa studier, publicerade mellan 2003-2008. Resultatet från studierna visar att deltagarna förändrade sina vanor, fick ökad förståelse för diabetes och deras förmåga till egenvård förbättrades genom empowermnet baserad undervisning. Dessutom visade studien även att sjuksköterskans stöd till patienten var av stor betydelse. Slutsats, resultatet tyder på att empowermentbaserad undervisning kan stärka patienternas förmåga att utöva egenvård samt öka deras förståelse för sjukdomen. / Type 2 Diabetes is one of our time's big ethnic diseases.It is most often not the disease itself that causes the biggest suffering for thepatients but complications to the disease.Therefore it is important that the patients’ realize the importance of a good self-care and that they have the ability to carry out the actions needed for this. The nurse also needs to have an understanding of how she/he can help these patients’.The aim with this literature overview was to understand more about: how empowerment based education influences patients with Type 2 Diabetes from a patients perspective. The study is based on eight different articles, two qualitative and six quantitative studies, published between 2003-2008.Conclusion, the result of the study indicates that empowerment based education can be positive for the patients. The education increased the patients' understanding, strengthened their ability to self-care and the patients were able to change their habits. The study also showed that the nurse's support to the patient is of great importance.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende. En kombination av interaktiv utbildning och uppföljning på sjusköterske-mottagning med ett individuellt anpassat utbildningsprogram visade sig ha det bästa resultatet på egenvård, följsamhet till behandling och upplevd hälsa. / Heart failure is a disease that requires good self-care to preserve health and quality of life. Knowledge and motivation of patients with heart failure have shown create the necessary conditions for an increased self-care ability. The purpose of this review of the literature was to illuminate how information and education affect compliance, self-care, and well being of persons with congestive heart failure and how nurse education could improve health and decreased readmissions in hospital. The method was a literature review of ten scientific articles. The results showed that education in nurse-led heart failure clinics improved knowledge and self-care behaviour. The combination of interactive education and follow-up at nurse-led clinics with an individually designed education program showed the best results in self-care, compliance and experience of health.