Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori.Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning. De identifierade nackdelarna sammanfattades i två teman; compliance och kostrekommendation.Diskussion: Lågkolhydratkost har flera stora medicinska fördelar jämfört med lågfettkost. Nackdelarna är kopplade till problem att följa dieten på längre sikt och till avsaknaden av enhetliga kostråd. Mer forskning på dessa områden krävs samt en fastställd rekommendation från Socialstyrelsen.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, egenvård, Hba1c, kostrekommendationer, lipidvärde, lågkolhydratkost, viktminskning. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus (DMT2) is one of our most common diseases with several serious complications, where cardiovascular disease is the most common cause of death. Dietary treatment is one of the most important parts of the patient’s management of the disease. In 2008 the National Swedish Board of Health and Welfare approved of Low Carbohydrate Diet to be used as dietary recommendation for patients with DMT2.Aim: The aim of the study was to study the benefits and the setbacks with low carbohydrate diets as dietary recommendation for patients with DMT2.Method: The study is a systematic literary study based on articles found in the PubMed database. Thirteen articles were valued and ten of them were considered to be of high enough quality to be included in the study. The result of the study was discussed with regard to Orem’s nursing theory.Result: The benefits of the study were sorted into four themes; weight loss, lowered levels of glucose and insulin, improved lipid levels and reduced use of anti-diabetic medication. The identified setbacks were sorted into two themes; compliance and dietary advice.Discussion: Low Carbohydrate Diets has several big medical benefits compared to a Low Fat Diet. The setbacks are connected to long-term adherence of dietary advice and the lack of standard dietary advice. More research in these areas is duly needed, together with a set recommendation from the National Swedish Board of Health and Welfare.Keywords: Type 2 Diabetes Mellitus, Dietary Recommendation, HbA1c, lipid levels, Low Carbohydrate Diet, Self-Care, weight loss.

Bakgrund: Motivation kan ses som en benägenhet till ett visst beteende, och själva drivkraften hos en individ för att åstadkomma en betydande förändring. Det finns ett flertal olika, mer eller mindre allmänt accepterade teorier om hur motivation kan förklaras och vad det är som får människor att förändra eller upprätthålla beteenden och vanor. För typ 2 diabetes, som är en växande sjukdom i hela världen är just ändrade vanor, framförallt av kost och fysisk aktivitet en central del av såväl prevention som behandling.Syfte: Att utforska upplevelser av motivation till förändringar av levnadsvanor hos personer som lider av diabetes typ 2 eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.Metod: Litteraturstudie genomförd med kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga studier med kvalitativ ansats.Resultat: Familj och vänner, sjukvårdspersonal och välbefinnande kan upplevas som både källor och hinder när det gäller att motivera till förändrade levnadsvanor. Övriga källor till motivation var Kunskap och rädsla. Övriga hinder för motivation var stress och gamla vanor.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar motivationen till förändring av levnadsvanor hos personer som lider av typ 2 diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen. Hur dessa faktorer samverkar och om dem utgör källor till eller hinder för motivation är dock högst individuellt. / Background: Motivation can be understood as tendency to a certain behaviour, and is the core incentive for an individual to accomplish a significant change. There are a number of more or less accepted theories on how motivation could be explained and what it is that makes people change or sustain a certain behaviour or habit. When it comes to type 2 diabetes, which is an illness that is increasing all around the world are changed habits, particularly when it comes to diet and physical activity are central parts of the treatment.Aim: To explore experiences of motivation to lifestyle changes among people suffering from type 2 diabetes or with a high risk of developing the illness.Method: A literature review carried out through a qualitative content analysis of eleven scientific studies.Results: Family and friends, healthcare professionals and wellbeing can be perceived as both a source and a barrier for motivation when it comes to making lifestyle changes. Other sources to motivation were knowledge and fear. Other barriers for motivation were stress and old habits.Conclusion: A number of different factors affect the motivation to lifestyle changes among type 2 diabetics or persons with a high risk of developing the illness. However, how these factors interact and if they are perceived as sources or barriers for motivation vary between different individuals.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012. Abstract Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som orsakas av bl a ärftlighet, övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosam kost. Rekommendationer för egenvård för denna patientgrupp består därför av regelbunden motion och att äta en mer hälsosam kost. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 beskriver åtgärder för att förstärka förmågan till egenvård avseende kost och motion. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 10 kvalitativa artiklar analyserats och granskats. Resultat: Det går att förstärka egenvårdsförmågan hos patienter med diabetes typ 2 så att de förbättrar sin kost och ökar sin dagliga motion med hjälp av individanpassad information och stöd. Motiverande samtal, feedback och kontinuitet visade sig vara framgångsrika metoder för att stärka personernas förmåga till egenvård. En annan framgångsfaktor som beskrevs var även grupp anpassat stöd. Med individanpassat stöd menades att sjukvårdspersonalen visade förståelse, empati och lyssnade till patienterna medan grupp anpassat stöd innebar grupputbildning eller att utbilda hela familjen istället för enbart individen / AbstractBackground: Type 2 diabetes is a chronic metabolic disorder caused by heredity, obesity, physical inactivity and unhealthy diet. The recommendations regarding self-care activities consists therefore of regular exercising and eating a more healthy diet. Purpose: The aim was to illuminatet how patients with type 2 diabetes describe activities to promote self-care abilities regarding diet and exercise. Method: A literature review was made in which 10 qualitative articles were reviewed. Result: It is possible to promote self-care ability in patients with type 2 diabetes so that they improve their diet and increase their daily exercise with the help of individualized information and support. Motivational interviews, feedback and continuity proved to be successful methods to improve the person’s self-care ability. Another described factor of success was group activities including information, education and support. Individualised support meant that health care professionals showed understanding, empathic and was listening to the patients while group activities meant support and education and to include the entire family.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance. Metod: En litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar utfördes. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Kvalitetsgranskning enligt kriterier resulterade i 13 inkluderade artiklar. Resultat: Resultatet presenteras enligt tre huvudteman; livsstilsfaktorer, psykologiska faktorer samt kunskapsfaktorer, och varje huvudtema inkluderar minst en underrubrik. Barriärer till compliance uppges vara bland annat: glömska, ändring i vardaglig rutin, depression, stress och låg kunskap kring patientens eget tillstånd. Faktorer som rapporteras öka compliance inkluderar: socialt stöd, påminnelsemetoder, rädsla för att återgå till dialys samt känslor för donatorn. / Background: To maintain organ function, it is necessary for a kidney transplant recipient to comply with lifestyle recommendations and prescribed medication. Currently non-compliance numbers are reported to amount to 43 % among kidney transplant recipients. A non-compliant patient is up to seven times more likely to experience a rejection of the transplanted kidney than a compliant patient is.Purpose: The purpose of this literature review is to highlight factors that affect patient compliance in an adult kidney transplant recipient.Method: A literature review based on qualitative and quantitative research articles was conducted. Published studies were identified through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. A selection of articles, according to criteria, resulted in 13 studies which were included in the review. Result: The results are were organized into three main themes: lifestyle factors, psychological factors and knowledge factors. Each main theme includes at least one sub-heading. Barriers for compliance include: Forgetfulness, change in daily routine, depression, stress and a low level of knowledge about own’s own condition. Factors reported to increase compliance include: Social support, reminder methods, fear of renewed dialysis, and emotions directed towards the donor.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom med ökad prevalens. Viktiga delar i behandlingen av hjärtsvikt är egenvård och följsamhet till behandling vilket innefattar att tolka och agera korrekt utifrån symtom och tecken till hjärtsvikt. Genom att tidigt upptäcka symtom på hjärtsvikt kan adekvata åtgärder sättas in som förhindrar en ytterligare försämring.  Syftet var att belysa hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle handla om personer som var över 18 år med diagnosen hjärtsvikt. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och uppfyllde kriterierna för god eller mycket god kvalité enligt kvalitetsgranskningen. Artiklarna sammanställdes i en integrerad analys.  Resultatet som framkom består av två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin är “Tolkning av symtom” med underkategorierna “Symtom och hur de upplevs”, “Förståelse av symtom” och “Patientens bedömning av symtom”. Den andra kategorin som framkom var “Agerande på symtom” med underkategorierna “Strategier innan vårdsökande” och “Sökande av vård”. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Slutsatsen är att tolkning av och agerande vid symptom och tecken på hjärtsvikt är individuellt och verkar bero på kunskapsnivå, psykiska faktorer, anhörigas delaktighet, tidigare erfarenheter och relationen med vården. / Heart failure is a common disease with increased prevalence. Essential parts in the treatment of heart failure are self-care and compliance, which includes interpreting and acting correctly when experiencing signs and symptoms of heart failure. By detecting symptoms of the heart failure early, adequate measures can be put in place to prevent a further deterioration.  The aim was to highlight how people with heart failure interpret and act up on symptoms and signs of heart failure.  The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria used were that the articles should be about people over 18 with a diagnosis of heart failure. The articles were of qualitative, quantitative and mixed methods and met the criteria for good or very good quality according to quality. The articles were compiled in an integrated analysis.  The result that emerged consists of two categories and six subcategories. The first category is “Interpretation of symptoms” with subcategories “Symptoms and how they are experienced”, “Understanding of symptoms” and “Patient's assessment of symptoms”. The second category that emerged is "Acting on symptoms" with subcategories "Strategies before seeking care" and "Seeking care". The result highlights different aspects that influence how people with heart failure interpret and act upon symptoms and signs of heart failure.  The conclusion is that the interpretation of and action in symptoms and signs of heart failure is individual and seems to depend on the level of knowledge, psychological factors, the participation of relatives, previous experiences and the relationship with the care.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som har ökat från 108 miljoner till 422 miljoner fall under år 1980-2014. Sjukdomen orsakas av förhöjda nivåer av glukos i blodbanan relaterade till insulinbrist eller insulinresistenta vävnadsceller. Sjukdomen kräver livslång medicinsk behandling och förhållning till hälsosam livsstil. Hälso-och sjukvårdspersonal har en viktig roll i utveckling av personens förmåga att samexistera med sjukdomen.                                               Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus.   Metod: en beskrivande litteraturstudie grundade på 15 kvalitativa studier som är relevanta till studiens syfte. Databaser PubMed och CINAHL användes vid sökning av relevanta vetenskapliga studier.  Huvudresultat: Samexistens med diabetes mellitus kräver förhållning till hälsosam livsstil och uppföljning av medicinska rekommendationer vilket påverkar personens livskvalitet och välbefinnande på olika sätt. Personer ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal och familj har en stödjande roll i hantering av diabetes.  Slutsats: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som påverkar personens hälsotillstånd och livskvalitet. Personer upplever brist på kunskaper relaterade bristande information och vägledning från vårdgivare. För att uppnå god livskvalitet och välbefinnande hos personer med diabetes är det viktigt att sjuksköterska utför sitt arbete utifrån personcentrerad omvårdnad. / Background: Diabetes mellitus is a chronic metabolic disease that has risen from 108 million to 422 million between 1980 and 2014. The disease is caused by elevated levels of glucose in the bloodstream related to insulin deficiency or insulin-resistant tissue cells. The disease requires lifelong medical treatment and adherence to healthy lifestyles. Health professionals have an important role in the development of the person's ability to coexist with the disease. Purpose: to describe person's experiences of living with diabetes mellitus.  Method: a descriptive literature review based on 15 qualitative studies relevant to the purpose of the study. Databases PubMed and CINAHL were used when searching for relevant scientific studies.  Main result: Coexistence with diabetes mellitus requires an approach to healthy lifestyles and follow-up of medical recommendations, which affects the person's quality of life and well-being in different ways. Person with diabetes saw health professionals and family have a supporting role in managing diabetes.  Conclusion: Diabetes mellitus is a chronic disease that affects a person's state of health and quality of life. Person`s experience a lack of knowledge related to lack of information and guidance from caregivers. In order to achieve good quality of life and well-being in patients, it is important that nurses carry out their work based on person-centered nursing.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är ett globalt ökande folkhälsoproblem som kan leda till livshotande komplikationer, reducerad livskvalité och ökade vårdkostnader. Att leva med en kronisk sjukdom kräver ansvar över egenvård då sjukdomen även förknippas med livsstilen. Sjuksköterskors personcentrerade förhållningssätt utgör en betydande roll i förstärkandet av patienters empowerment och att stödja egenvård för att förebygga diabeteskomplikationer.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes enligt Poilt och Becks niostegsmodell. Elva kvalitativa orginalartiklar inkluderades och analyserades enligt Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Utmaningar vid egenvård innehöll subteman: att förändra kostvanor, socioekonomiska faktorer och känslor av skam och skuld. Behovet av stöd vid egenvård innehöll subteman: hälsoinformationens betydelse, hälso- och sjukvårdens stöd och närståendes stöd.  Slutsats: Kostförändringar och kunskapsbrist bidrog till utmaningar vid egenvård. Det föreligger därmed stort behov av stöd och personcentrerad hälsoinformation från hälso- och sjukvården. Ytterligare forskning behövs kring individanpassade utbildningar för att förebygga diabeteskomplikationer. / Background: Type-2 diabetes is a globally increasing public health problem that can lead to life-threatening complications, reduced quality of life and increased healthcare costs. Living with a chronic disease requires responsibility for self-care as the disease is also associated with the lifestyle. Nurses' person-centered approach constitutes a significant role in strengthening patients' empowerment and supporting self-care to prevent diabetes complications.  Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in type-2 diabetes.  Method: A qualitative literature review was conducted according to Poilt and Beck's nine-step model. Eleven qualitative original articles were included and analyzed according to Braun and Clarke's thematic analysis.  Results: Two themes and six subthemes were identified. Challenges in self-care contained sub-themes: changing dietary habits, socio-economic factors and feelings of shame and guilt. The need for support in self-care contained sub-themes: The importance of health information, the support of the health and medical services and the support of relatives.  Conclusion: Dietary changes and lack of knowledge contributed to challenges in self-care. There is therefore a great need for support and person-centered health information from the health and medical services. Further research is needed on individualized education to prevent diabetes complications.

Bakgrund  Cancerincidensen ökar i världen och belastar individer, familjer, samhällen och hälsosystem. De onkologiska behandlingsmetoderna medför, tillsammans med cancersjukdomarna i sig, biverkningar och symtom. Fysisk aktivitet kan, enligt tidigare forskning, ha positiv effekt på biverkningar och symtom och rekommenderas till patienter som genomgår onkologisk behandling.   Syfte Syftet är att sammanställa litteratur som beskriver patienters upplevelser av fysisk aktivitet under pågående onkologisk behandling.   Metod Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Studierna har systematiskt granskats och deras resultat har sedan analyserats och sammanställts i huvud- och subkategorier.    Resultat Identifierade upplevelser sammanställdes i fyra huvudkategorier: Främjar stöd och struktur, Psykosociala aspekter, Hälsofrämjande effekter och Hinder för fysisk aktivitet, med tio subkategorier. Fysisk aktivitet bidrog, med hjälp av professionellt stöd och verktyg, till att skapa en vardag med rutiner. Att utöva fysisk aktivitet förde också med sig social gemenskap, fungerade som en fristad från cancersjukdomen och var ett sätt att göra någonting för sig själv under behandlingsperioden. Fysisk aktivitet lindrade biverkningar, hade positiv inverkan på den egna kroppen och upplevdes medföra fysiska effekter med inverkan på psykiskt mående. Biverkningar och negativa känslor upplevdes som hinder för fysisk aktivitet.    Slutsats Resultatet visade att fysisk aktivitet upplevs ha flera fysiska, psykiska och sociala fördelar. Sjuksköterskan bör informera samtliga patienter som genomgår onkologisk behandling om fördelarna. Fysisk aktivitet bör ses som egenvård att stötta patienten till. Det anses vara av vikt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. / Background Worldwide the incidence of cancer increases and is a liability on individuals, families, societies and health systems. The side effects of oncological treatments, together with cancer symptoms, affect physical and psychological health. According to science, physical activity has a positive impact on side effects and symptoms and is recommended during oncological treatment.    Aim The aim is to compile literature that describes patients experiences of physical activity during oncological treatment.    Method This master's thesis is a literature study based on 19 qualitative studies which were systematically reviewed. Their results were analyzed and compiled into main- and subcategories.    Results Identified experiences were compiled into four main categories: Facilitates support and structure, Psychosocial aspects, Health promoting effects and Barriers to physical activity, with ten subcategories. Physical activity, with help from professionals and tools, contributed to creating an everyday life with routines. To practice physical activity brought social community, worked as a sanctuary from cancer and was something to do for yourself during the treatment period. Physical activity alleviated side effects, had positive impact on the body and was perceived to cause physical effects that affected psychological health. Side effects and negative feelings were obstacles to physical activity.   Conclusion  The results showed that physical activity is experienced to have several physical, psychological and social benefits. Nurses should inform all patients undergoing oncological treatment about those benefits. Physical activity should be seen as self care and nurses should support patients to it. It is seen as important from a national economic point of view and based on the law.

Sammanfattning   Bakgrund: Diabetes mellitus är folksjukdom med hög incidens både globalt och i Sverige. Egenvård är viktigt behandlingskomplement i diabetesbehandlingen, vilket patienter behöver utföra själva med syfte att undvika sjukdomskomplikationer och att leva ett hälsosamt liv trots sjukdomen. Egenvård vid diabetes omfattar blodglukoskontroll, läkemedels- och kosthantering samt fysisk aktivitet. När patienterna brister i sin egenvård behöver de hjälp och stöd från hälso- och sjukvården samt sin omgivning. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ1 och Typ2.  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Innehållsanalys gjordes i fem steg.  Resultat: Presenteras i 3 huvudkategorier och 8 subkategorier.  Psykologiska påfrestningar vid egenvård:  Att känna utmattning och Att känna skam och skuld.  Egenvården påverkar vardagen: Att uppleva utmaningar kring kosten, Att uppleva hinder för fysisk aktivitet, Att uppleva svårigheter kring blodglukosmätningar och läkemedelshantering.  Motivation och stöd till egenvård: Att hitta motivation till egenvård, Att ha stöd från omgivningen, Att ha stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen.  Slutsats: Egenvård vid diabetes upplevs som utmaning för patienter, vilket är fysisk och psykisk påfrestande och kräver stöd och uppmuntran från sjukvårdspersonal och närstående. Kunskap och information anpassad efter patienten bidrar till en god egenvårdshantering. / Summary Main title: Adult diabetes patients' experiences of self-care Subtitle: A literature review Background: Diabetes mellitus is common disease with high incidence both globally and in Sweden. Self-care is important treatment complement in diabetes treatment, which patients need to perform themselves with the aim of avoiding disease complications and being able to live a healthy life despite their illness. Self-care for diabetes includes blood glucose control, drug- and diet management as well as physical activity. When patients lack self-care, they need help and support from healthcare personnel and their environment.   Aim: To describe adult patients' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type1 and Type2.  Method: Literature review with qualitative design and inductive approach. Content analysis was done in five steps.  Results: Presented in 3 main categories and 8 subcategories.  Psychological stress in self-care: To feel exhaustion and To feel shame and guilt.  Self-care affects everyday life: To experience diet management as a challenge, To experience hindrance to physical activity, To experience difficulties with blood glucose measurements and drug management.  Motivation and support for self-care: To find motivation for self-care, To have support from the environment, To have support from the health and medical staff. Conclusion: Self-care for diabetes perceived as a challenge for patients, which is very stressful and requires support and encouragement from healthcare personnel and relatives. Knowledge and information adapted to the patient contribute to good management of self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk folksjukdom som globalt drabbar cirka 26 miljoner årligen med stigande incidens. Sjukdomens symptom påverkar patientens förmåga till att upprätthålla sin egenvård som resulterar i försämrad livskvalitet. Egenvård är en stor och viktig del av patientens behandling och vardag. Sjuksköterskans uppgift är att informera och stötta för att främja patientens egenvård. Därför är det relevant att sjuksköterskan har kunskap om patientens upplevelse av främjande egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelser av vad som främjar egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med Fribergs fem steg. Resultat: Fem subteman formade två teman. Att ha socialt nätverk och att hitta motivation formade stöd och motivation. Att känna engagemang till behandling, att ha tillräckligt med information och att ha tillgång till hjälpmedel formade sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet visade att det fanns främjande upplevelser av egenvård hos patienter. Stöd och motivation var centrala komponenter för att underhålla egenvård. För att främja egenvård framkom det också att sjukdomsinsikt hade en betydande roll. Engagemang till behandling, information och symtomövervakning med diverse hjälpmedel bidrog till ökad sjukdomsinsikt och goda upplevelser av egenvård. / Background: Heart failure is a chronic disease that globally affecting approximately 26 million yearly with increasing incidence. The symptoms of the disease affects the patient's ability to maintain their self-care, resulting in a reduced life quality. Self-care is a large and important part of the patient’s treatment and everyday life. The nurse’s job is to inform and support the patient to promote self-care. Therefore, it is relevant that the nurse has knowledge about the patient’s experience of self-care. Aim: The aim was to describe heart failure patients' experiences of what promotes self-care. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach was conducted. Twelve scientific articles were analyzed with Friberg’s five-step. Results: Five subthemes formed two themes. To have social network and to find motivation, formed support and motivation. To feel committed to treatment, to have enough information and to have access to devices, formed disease awareness. Conclusion: The results showed that there were promoting experiences of self-care in patients. Support and motivation were central components for maintaining self-care. To promote self-care, it were also found that disease awareness played an important role. Commitment to treatment, information and monitoring of symptoms with different devices contributed to increased disease awareness and good experiences of self-care.