Bakgrund: Diabetes typ 2 är idag en folksjukdom i Sverige och runtom i världen där antalet drabbade förväntas öka till 643 miljoner år 2030. Om sjukdomen inte behandlas i ett tidigt skede med adekvat egenvård kan sjukdomen ge upphov till en rad komplikationer samt orsaka ett enormt lidande på flera plan. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs modell med 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: Egenvård och livsstilsförändringar samt Stöd. Under första huvudtemat framkom tre underteman: Kosthållning, Att utföra fysisk aktivitet samt Att övervaka blodsockret. Under andra huvudtemat framkom två underteman: Stöd från närstående samt Det professionella stödet. Sammanfattning: Litteraturöversikten uppmärksammade vikten av stöd från                vårdpersonal och närstående. Vårdpersonal och närstående hade en betydelsefull roll och kunde påverka hur väl egenvården följdes upp. Hinder och utmaningar gällande kost, fysisk aktivitet samt blodsockermätning uppmärksammades även. / Background: Diabetes type 2 is today a public disease in Sweden and around the world, where the number of sufferers is expected to increase to 643 million in 2030. If the disease is not treated at an early stage with adequate self-care, the disease can give rise to a series of complications and cause enormous suffering on several levels. Aim: The aim was to describe patients' experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature review according to Friberg's model with 10 scientific articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles selected were of qualitative design. Results: The results revealed two main themes: Self-care and lifestyle changes and Support. Under the first main theme, three sub-themes emerged: Diet, Carrying out physical activity and Monitoring blood sugar. Under the second main theme, two subthemes emerged: Support from relatives and Professional support. Summary: The literature review drew attention to the importance of support from          healthcare professionals and relatives. Healthcare professionals and relatives had an important role and could influence how well self-care was followed up. Obstacles and challenges regarding diet, physical activity and blood sugar measurement were also noted.​

Introduktion: Med en stigande ålder på befolkningen förväntas andelen människor med njursvikt öka världen över och därmed kommer flertalet att behöva dialys för att ersätta njurarnas funktion. I och med detta kan fler komma att behöva utföra dialys i hemmet. Tidigare forskning säger att dialys i hemmet är en outnyttjad tillgång i världen och dessutom billigare än dialys i center, samtidigt som dialys i hemmet tillåter patienten att utföra mer egenvård. Som teoretisk referensram används Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvård.  Syfte: Detta arbete har som mål att undersöka patienternas erfarenheter av egenvård och dialysbehandling i hemmet.  Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från hela världen.  Resultat: Resultatet visade att ett genomgripande tema framkom: “Patienterna upplevde egenvården i samband med dialys i hemmet som något positivt vilket gav dem mer självständighet, ökad flexibilitet och ökad kontroll. Stöttningen ansågs också viktig för patienten”. Stöd, både från anhöriga och sjukvårdspersonal, kunde vara positivt genom att patienterna fick ökad förståelse för sin sjukdom, ökad självsäkerhet och självförtroende samt skapade trygghet. Stödet kunde också vara negativt då det kunde få patienterna att uppleva erfarenheter som rädsla, frustration och minskad självständighet. Välbefinnande kan öka vid behandling i hemmet, genom bland annat ökad frihet och ökad energi. Känslan av kontroll ökar vid egenvård och behandling i hemmet då behandlingen ofta blir till en rutin för patienten. Modifiering av egenvård är möjlig och görs ofta genom att experimentera och ändra restriktioner och egenvårdstips för att kunna leva ett normalt liv. Slutsats: Studien visar på att egenvård och dialysbehandling i hemmet ofta är positivt för patienterna, men det finns negativa aspekter som patienterna upplever. / Introduction: With an aging population, the amount of people with chronic kidney disease will increase in the world and so will the amount who will need dialysis to replace their kidney function. Consequently, more people will need access to dialysis from home. Studies show that home-dialysis is an untapped resource worldwide and provides patients with a cost effective solution. As a theoretical framework, Dorothea Orems theory of self-care will be used. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care and dialysis at home. Method: To answer the study's aim, a descriptive review was done by consulting academic research or articles from different areas of the world. Results: The results showed a main theme: “Patients experienced that the self-care in correlation with home-dialysis was seen as positive and gave them independence, flexibility and control. Support was also considered important”. Support with self-care had a big presence, both from healthcare and relatives. Support could be both positive and negative, while providing the patient with a better understanding of their disease, self-assurance, and safety, it was also the root of frustration and a reduction in independence. Wellbeing could improve through home-dialysis through increased freedom and energy. The feeling of control also increased through self-care and dialysis-treatment and both often became a routine. Modifications in self-care are often made through experimenting and patients' own changes of restrictions and self-care tips, made to live a normal life. Conclusion: The study shows that self-care and dialysis-treatment at home was often seen as positive by the patient, but there are negative aspects that patients also experience.

Bakgrund: God munhälsa har betydelse för hälsa och livskvalitet. För patienter som drabbats av stroke kan nedsatt egenvårdsförmåga orsaka svårigheter att upprätthålla en god munhälsa på egen hand. Munhälsovård ingår i sjuksköterskans omvårdnad som ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans utförande av munhälsovård hos patienter som drabbats av stroke.Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Åtta artiklar valdes ut till resultatet och data bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Munhälsovård tillhandahölls inte effektivt på grund av avsaknad av kompetens och utbildning bland sjuksköterskor samt prioritering av andra medicinska uppgifter. Tidsbrist och bristande resurser utgjorde hinder för en adekvat munhälsovård. Hälsotillstånd och ovilja gentemot omvårdnadsområdet hos de som drabbats av stroke påverkade utförandet av munhälsovård. Konklusion: Kunskap bland sjuksköterskor och patienter var bristfälligt och arbetsmiljöfaktorer som arbetsbelastning och tidsbrist har resulterat i låg prioritering av omvårdnadsområdet. Tydligare riktlinjer, rutiner och utbildning kan förbättra munhälsovården hos patienter som drabbats av stroke. / Background: Good oral health is important for health and quality of life. For patients who suffered a stroke, impaired self-care can cause difficulties in maintaining good oral health on their own. Oral health care is part of the nurse’s care, which is to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. Aim: The aim was to highlight factors affecting the nurse’s execution of oral health care in patients who had suffered a stroke. Method: The study was a general litterature study with an inductive approach. Eight articles were selected for the result and data were processed with content analysis. Results: Oral health care was not provided effectively due to lack of skills and training among nurses and prioritization of other medical tasks. Lack of time and resources were obstacles for an adequate oral health care. Patients who suffered a stroke’s health status and reluctance towards the nursing field influenced the performance of oral health care. Conclusions: Knowledge among nurses and patients were deficient and work environment factors such as workload and lack of time have resulted in low prioritization of the nursing area. Clearer guidelines, routines and training can improve oral health care in patients who suffered a stroke.

Bakgrund: Antalet personer drabbade av glaukom ökar och därför är kunskap om hur det är att leva med en kronisk progressiv ögonsjukdom, såsom glaukom, av stor betydelse för att stödja individen på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med glaukom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes med analys av vetenskapliga studier varav elva vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av artikresultatetlarna utmynnade i tre huvudkategorier; Begränsningar i vardagen, Känslomässiga upplevelser och Behandlingsrelaterade upplevelser. Slutsats: Personer med glaukom upplevde flera utmaningar med sin glaukomsjukdom. Några av de mer utmanande begränsningarna var att inte längre kunna köra bil, läsa eller röra sig ute i samhället som tidigare. Detta bidrog till upplevelsen av förlorad självständighet, vilket ledde till ett beroende av närstående. Ovissheten och oron över att bli blind samt försämring av sitt tillstånd var överhängande och kunde ge psykiska konsekvenser såsom depression och social isolering. Dessa upplevelser är av vikt för ögonsjuksköterskans att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder till personer som har sjukdomen glaukom. / Background: Glaucoma is a chronic illness, which progressively causes loss of vision. As the prevalence of glaucoma is increasing, there is a need to better understand people’s experiences living with this disease. Aim: The aim of this study was to describe people’s experiences living with glaucoma. Method: A systematic literature review of qualitative research was performed where eleven scientific articles were included in the study. Results: Analyses of the included articles resulted in three major head themes: Limitations in everyday life, Emotion-related experiences, and Treatment-related experiences. Conclusions: People living with glaucoma experience several challenges because of their disease. Some of the more challenging limits were not being able to drive, read or move freely in society. Therefore, they experienced a loss of independence and became more dependent on relatives. In addition, anxiety to become blind could generate psychological consequences, such as depression and social isolation. These experiences are central for the ophthalmic nurse to have the knowledge to be able to provide the best nursing care for people with glaucoma.

Sjuksköterskor i ambulanssjukvård har i allmänhet möjlighet att hänvisa patienter till egenvård om de saknar ett behov av akutsjukvård eller primärvård. Egenvård innebär att hälso- och sjukvårdsåtgärder utförs av patienten själv eller närstående. Det åligger sjuksköterskan att bedöma och medverka till att patienten omhändertas på rätt vårdnivå med bibehållen patientsäkerhet och delaktighet. Idag söker sig fler patienter direkt till akutsjukvården än tidigare. Tidigare forskning visar att hänvisning till annan vårdnivå kan vara komplext, krävande och medföra ett omfattande ansvarstagande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att prehospitalt hänvisa patienter till egenvård. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor som rekryterades från ambulanskliniken i Region Jönköpings län. Materialet har analyserats med induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs modell. Studiens resultat indikerar en varierad upplevelse av hänvisning till egenvård. Samtliga sjuksköterskor strävar efter att göra ett bra jobb och hänvisa patienterna till optimal vårdnivå. Strävan efter att alla parter känner sig trygga tycks vara central. Flera försvårande omständigheter vid hänvisning till egenvård identifieras som äldre patienter, språkförbistringar och överflöd av information. Det råder delad mening bland informanterna kring vilket stöd som upplevs av riktlinjer och ledning. Slutsats: Vissa sjuksköterskor är trygga i sina beslut, medan andra kan vara mer osäkra och reflekterar över sina egna begränsningar. Vi efterlyser utveckling och vidare forskning kring hänvisning till egenvård samt mer utbildning för ambulanssjuksköterskor inom ämnet. / In general, nurses in ambulance care can decide which patients who can be referred to self-care if there is a lack of need for emergency or primary care. Self-care is defined as healthcare measures performed by the patient or their relatives. It's the nurse's responsibility to assess the patient and refer the patient to the optimal level of care with respect to patient safety and patient involvement. Statistics show that the number of patients seeking emergency medical attention has increased in the last few years. Previous research indicates that non-conveyance is a demanding and complex task that is associated with extensive responsibility. Aim: The aim of this study is to examine the RN‘s experience when referring patients to self-care in the prehospital setting. Method: A total of ten RN ‘s participated in qualitative semi-structured interviews. The participants were recruited from Region Jönköpings läns ambulance service. The material was analyzed with inductive content analysis as suggested by Elo and Kynges. The results shows a variation regarding the experience of referring patients to self-care. All the RN’s strive to do a good job and to refer patients to an adequate level of care. The quest for all parties to feel safe seems to be central. Several aggravating factors are identified; older patients, language impairment, too much information etc. There are divided opinions about what support is experienced by management and guidelines. Conclusion: Some RN‘s are confident in their decisions, while others may be more insecure and reflect on their own limitations. We call for the development of guidelines, further research and extended education about non-conveyance.

Bakgrund: Inflyttningen till Sverige ökar. Globalt sett är diabetes vårt störstafolkhälsoproblem. Medellivslängden ökar, därmed även gruppen immigreradepatienter med diabetes. Egenvården vid diabetes är avgörande för patientensfortsatta sjukdomsutveckling och hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva immigrerade patienters upplevelser och erfarenheter av stöd för egenvårdvid diabetes. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elvavetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Studien visade att stödet vid egenvårdhos immigrerade patienter var otillräckligt. Följande kategorier analyserades fram;Barriärer till egenvård, Familjens betydelse och Erfarenhet av mötet medsjuksköterskan. Konklusion: Brist på patientutbildning var ett återkommandeproblem, både patienterna och dess anhöriga önskar mer utbildning för att kunnakänna stöd för att hantera sin egenvård. Patienterna saknade en merpersoncentrerad omvårdnad där sjuksköterskan hade tagit hänsyn till denimmigrerade patientens situation och integrerat dem mer i beslutsfattandeangående egenvården. / Background: The immigration to Sweden is increasing. Diabetes is globally thebiggest public health problem. Life expectancy increases, thus also within thegroup of immigrated patients with diabetes. The support and self-managementwhen having diabetes is crucial for the patient's continued disease developmentand health. Purpose: The purpose of this literature study was to describe theimmigrated patient’s experiences and perception of the support on selfmanagementwhen having diabetes. Method: A literature study with a qualitativeapproach based on the results of eleven scientific articles. Results: The studyshowed that the support for self-management in immigrant patients wasinsufficient. The following categories were analyzed; The barriers to selfmanagement,The importance of the family and The experience of the meetingwith the nurse. Conclusion: Education for both the patient and the patient's familyhas emerged as a basic prerequisite for self-care support. The result also showedthat patients lacked a more person-centered care where the nurse made them moreinvolved in their own care.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids. För god vård krävs både kunskap och förståelse för hur dessa individer upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten. / The purpose of this study was to get a deeper knowledge as to how adults with HIV/AIDS express their own experiences of quality of life. The method was a literature study, according to Polit et al (2001) which was based upon scientific articles. Ten articles were included in the study. Results of the study showed that physical factors were those who were most emphasized although the emotional factors did have more impact on the individual concerning their experience of quality of life. Factors such as marriage, level of sickness, income, work and education are other factors which affect the quality of life of people with HIV/AIDS. The aim of the study was to convey knowledge so that people with HIV/AIDS can receive high-quality health care. It takes knowledge and understanding how these individuals experience their quality of life to achieve a high quality health care for them, and also knowledge about what factors affect their life quality.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt framkallar en känsla av hopplöshet och tumult hos den enskilda individen. Det är sjukvårdens ansvar att fånga upp individen samt ge hen en känsla av hopp och motivation till egenvård av hjärtsvikt och till hälsa. Egenvård av hjärtsvikt har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet och påverkan på livskvalitet hos individer. Men enligt studier framkommer det att individers upplevelse av egenvården är viktigt att belysa för att kunna nå ut med lämpliga omvårdnadsåtgärder och omvårdnadskunskap till individen. Syfte: Att belysa hur individer upplever egenvården vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades enligt en modifierad modell av SBU:s granskningsmall. Forskningsdatan sammanställdes enligt innehållsanalysen som redovisades av Forsberg och Wengström. Resultat: Det framkom i studierna att individer upplevde sig ha bristande kunskaper om innebörden av egenvård. Individerna upplevde att rädslan för diagnosen hjärtsvikt inte diskuterades av sjukvårdspersonalen och gav därmed en påverkan på följsamheten av egenvården. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien kom fram till att bristande kunskaper gällande att arbeta personcentrerat inom hälso-och sjukvården existerade och har därmed en negativ konsekvens för individens omvårdnadsbehov. Genom att arbeta mer personcentrerat kan sjuksköterskor hjälpa individer med hjärtsvikt till att uppnå förståelse, kunskap, livskvalitet och motivation i egenvårdsarbetet. / Background: Receiving the diagnosis of heart failure causes a sense of hopelessness and tumultuousness in the individual. It is the responsibility of healthcare workers to seize the individual and give them a sense of hope and motivation for self- care of heart failure and health. Self-care of heart failure has a significant role in the care and influence on the quality of life of the individuals. Recent studies show that the individuals’ experiences of self-care is important to enlighten to be able to reach appropriate care actions and knowledge. Aim: To illustrate how individuals experience self-management of heart failure. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Database search was carried out in PubMed and CINAHL. The scientific articles were quality-reviewed according to a modified model of the SBU:S review template. Research data was compiled according to the content analysis as reported by Forsberg and Wengström. Results: It was found in the scientific studies that patients experience insufficient knowledge of the meaning of self-care. Individuals perceive that their anxiety for the diagnosis of heart failure is not taken into account by the medical care thus affect the compliance of self-care. Conclusion: The study showed that lack of knowledge about working personcentered in health- care exists and thus has a negative impact on the individuals nursing needs. By working more person-centered nurses can help individuals with heart failure to achieve understanding, knowledge, quality of life, as well as motivation in self-management of heart failure.

Användandet av naturläkemedel är den äldsta formen av egenvård och den används än idag. Detta märks genom att försäljningen av naturläkemedel stadigt ökar allmänt i hela världen, men i synnerhet i det svenska samhället. När patienter använder naturläkemedel i samband med konventionell läkemedelsbehandling kan det innebära en risk för interaktioner eller uteblivet behandlingsresultat. Studien var en tvärsnittstudie som utfördes på en uppföljningsmottagning för hjärtpatien-ter. Studien genomfördes i form av en enkät där 50 informanter deltog. Syftet med studien var bland annat att studera vilka uppfattningar om naturläkemedel som fanns samt att kartlägga dess användning. Resultatet visade att patienter hade relativt lite kunskap om naturläkemedel och dess effekter på övrig medicinering. Det fanns ett behov av att få råd av en sjuksköterska om naturläkemedels-användning. Studien visade att 50 % av patienterna inte talade om för vård-personal ifall de använde naturläkemedel, en anledning till detta var bland annat att vårdpersonalen inte frågade och därmed blev det inte heller inskrivet i patient-journalen. Sammanfattningsvis så har dagens sjuksköterskor inte den kunskap som krävs för att kunna ge egenvårdsråd med naturläkemedel. Sjuksköterskor be-höver ha denna kunskap för att kunna utföra en patientcentrerad och holistisk vård samt bemöta patienternas behov. / The use of herbal medicine is the oldest form of self care which is still used today. This is noticeable through the increasing sales figures of herbal medicine through-out the world, and in particular in the Swedish society. When patients use herbal medicine in connection with conventional medicine there’s a risk for interactions or failure in the result of treatment. The study is a cross sectional study which was conducted on a follow up visit for heart patients. The study was performed by the use of a questionnaire with 50 informants. The aim of the study was amongst other things to study which perceptions of herbal medicine that existed and map-ping it’s use. The result showed that patients in common had a shortage in knowl-edge about herbal medicine and its effect on other medications. There was a need for advice in the use of herbal medicine by a nurse. The study showed that 50% of the patients didn’t tell the healthcare personal about their possible use of herbal medicine. One of the reasons for this was that healthcare personnel didn’t ask and therefore it wasn’t documented in the patients’ medical record. As a conclusion the nurse of today doesn’t posses the knowledge that is required to be able to give self care advice with herbal medicine. Nurses need this knowledge to be able to carry out a patient centred and holistic care and to respond to the patients needs.