Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning omlågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker ochförtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan användaden kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp avGoodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed ochCINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarnaefter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, avvarierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användesPolit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänsterbeträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga ochobesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatetvisade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk förgraviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker isamband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig dålångtidsstudier av hög kvalitet saknas. / The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna. Dessa teman är: uppfattningar och kunskaper om diabetes typ 2; religion och tron; kosten och motionen; provtagning, medicinering och sjukvårdspersonal / Individuals attitudes towards health and disease determinate by their cultural background. There is a growing need for the individually adjusted care to each patient in a multicultural society. Perceptions about the type 2 diabetes mellitus are diverse between different cultures. On of the basis of this statement the purpose of the literature review was developed. This was to investigate differences and likenesses of disease perceptions and knowledge about self care. Following question of the review were formulated: Which perceptions and knowledge have patients with type 2 diabetes mellitus in different cultures? How do the patients manage their self -care in different cultures? Following the critical reading of nine scientific articles four themes that answer the review questions was emerged in the result: Perceptions and knowledge about type 2 diabetes; religion and faith; food and exercise; glucose monitoring, medication and healthcare personal.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och upplevel-ser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar. / More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of can-cer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their lifetime. Each year 20 000 people in Sweden die from cancer. The aim of this literature re-view was to examine factors that can affect patients’ experiences of chemotherapy and radio-therapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria’s. The result shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treat-ment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about self-care behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve these side-effects.

Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gällande patientundervisning till astmapatienter.Frågeställningarna: Vilken effekt har patientundervisning på astmapatienter samt vilka är patientens behov av patientundervisning? Metoden är en litteraturstudie, baserade på nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frågeformulären och där artiklar uppfyllde kraven på vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbättringen av kunskap och behandling bland astmapatienter. / The aim of this literature study is to research the scientific literature regarding patient education for asthma patient, with the research questions of: what kind of effect has patient education on the asthma patient and which is patient’s needs of patient education? The Method is based on literature research based on nine quantitative and three qualitative scientific articles. The result is based on 12 scientific articles which answer the questions which mentioned above. The result shows that patient education has an effective roll on areas such as improvement of asthma patient’s knowledge and treatment.

Chronic obstructive pulmonary disease can limit patients physical abilities and contribute to social isolation. The purpose of this literature study is to investigate men's and women's experiences of living with chronic obstructive pulmonary dis-ease, and the supporting and guiding role of the nurse to an increased quality of life. 13 critical reviewed articles were used to find the answers to our questions. Quality rating forms were used in order to guarantee a good scientific quality. The results show that, it is of great importance for the COPD-patients well-being to experience social support from those around them, and to have a close relation-ship with their families and friends, in order to experience quality of life. After the completion of a rehabilitation program, it was observed that the physical activ-ity decreased the perception of dyspnoea, despite that the lung function did not improve. By means of increased self-care knowledge, patients will attain balance and a positive attitude to changes in their life style. The supporting role of the nurse is of great importance for the patients when dealing with their disease. / Kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan begränsa patienternas fysiska förmågor och medföra social isolering. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, samt sjuksköterskans stödjande och vägledande roll till ökad livskvalitet. I 13 kritiskt granskade vetenskapliga artiklar sökte vi svar på våra frågeställningar. Kvalitets-bedömningsformulär användes för att garantera god vetenskaplig kvalitet.I resul-tatet framkom det hur viktigt det är för välbefinnandet hos KOL-patienter, att uppleva socialt stöd av sin omgivning och ha en nära relation med sina anhöriga, för att känna livskvalitet. Efter genomgånget rehabiliteringsprogram, visar det sig att den fysiska aktiviteten minskar förnimmelsen ut av dyspne, trots att lungfunktionen inte förbättrats. Genom ökad egenvårdskunskap får patienterna balans och en positiv attityd till livsstilsförändringar. Sjuksköterskans stödjande roll är av stor betydelse för patienterna i deras sjukdomshantering.

Bakgrund: Forskning idag visar på bristande egenvårdsförmåga vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Diabetesrelaterade fotsår ökar risken för infektioner och resulterar ofta i ökad sjukhusvård och dödlighet. Sjuksköterskor spelar en central roll i att säkerställa att patienter har förmåga att utföra god egenvård och på så sätt minska risken för utveckling av fotsår och dess komplikationer. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patienters egenvård vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats vilken baseras på tio artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och en med mixad metod. Artiklarnas resultat granskades och bearbetades till kategorierna: kunskapsbrist hos sjuksköterskor, kunskapsbrist hos patienter, psykiska, fysiska och sociala hinder för patienters egenvård, motivation och patientutbildning och kommunikation. Resultat: Resultatet i litteraturstudien identifierade faktorer som påverkade egenvården vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Bland dessa faktorer framkom en tydlig kunskapsbrist hos både sjuksköterskor och patienter när det gällde sårvård och diabetesrelaterade fotsår. Även vikten av motivation och god kommunikation mellan hälso- och sjukvården och patienter framkom. Konklusion: Genom att identifiera faktorer som påverkade patienters egenvårdsförmåga framkom det bland annat brister i patientutbildning. Praktisk vårdverksamhet behöver därför fokusera på att åtgärda utbildningsbrister för att främja god egenvård och hälsa. / Background: Research today shows a lack of self-care ability in foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Diabetes-related foot ulcers increase the risk of infections and often lead to increased hospital care and mortality. Nurses, therefore, play a central role in ensuring that patients have ability to carry out proper self-care and reduce the risk of develop foot ulcers and their complications. Aim: The aim was to identify factors influencing patients' self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach and is based on ten articles using qualitative methods, two articles using quantitative methods, and one using mixed methods. The results of the articles were reviewed and categorized into: lack of knowledge among nurses, lack of knowledge among patients, psychological, physical and social barriers to patient self-care, motivation and patient education and communication. Results: The results of the literature review identified factors influencing self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Among these factors, a clear lack of knowledge was evident among both nurses and patients concerning wound care and diabetes-related foot ulcers. The importance of motivation and effective communication between healthcare and patients also emerged. Conclusion: By identifying factors affecting patients' self-care ability, deficiencies in patient education, among other things, were identified. Practical healthcare practice should, therefore, focus on addressing educational gaps to promote proper self-care and health.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk folksjukdom världen över. Egenvård är en essentiell del av behandlingen vid diabetes typ 2, om den missköts riskerar patienten att drabbas av allvarliga komplikationer. Sjuksköterskan har ett ansvar att säkerställa att patienten har rätt kompetens för att uppnå en god och långsiktig följsamhet vid egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hinder och möjligheter till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades: kunskapens betydelse för egenvård, levnadsvanors påverkan på egenvård, social, kulturell och ekonomisk påverkan på egenvård samt motivationens betydelse för egenvård. Konklusion/implikation: Patienter upplever både hinder och möjligheter till egenvård vid diabetes typ 2. Kunskapsbrist, svårigheter att ändra etablerade levnadsvanor, dyr hälsosam mat, dyra sjukvårdsbesök och dyra diabetesläkemedel är hinder till egenvård. Familjens påverkan på egenvård kan vara både hindrande och främjande. Individuellt anpassad patientutbildning rekommenderas för att rusta patienter med den kunskap som krävs vid egenvård av diabetes typ 2. Utökad forskning gällande vuxna patienters upplevelse av egenvård inom Skandinavien rekommenderas. / Background: Type 2 Diabetes is a chronic public health disease worldwide. Self-management is an essential part of treatment. Patients with poor adherence to self-management are at risk of developing serious complications. Nurses have a responsibility to ensure that patients have proper competence to achieve good and long-term adherence to self-management. Aim: This study aimed to illustrate patients' experiences of barriers and facilitators to self-management in type 2 diabetes. Method: This study was a general literature review with an inductive approach. Results: Four categories were identified: the importance of knowledge for self-management, the influence of lifestyle on self-management, social, cultural and economic influence on self-management as well as the importance of motivation for self-management. Conclusion/Implication: There are both barriers and facilitators for patients with type 2 diabetes to engaging in self-management. Lack of knowledge, difficulties in changing established lifestyles as well as high cost of healthy food, healthcare visits and diabetes medications serve as barriers to self-management. Family influence on self-management can be both inhibiting and facilitating. Individually tailored patient education is recommended to equip patients with the knowledge required for self-management of type 2 diabetes. More research regarding adult patients’ experience of self-management within Scandinavia is recommended.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom, som kan förebyggas med hjälp av egenvård. Egenvård och livsstilsförändringar är delar i behandlingen. Stöd från vården samt närstående behövs för att behålla motivationen för de nya förändringarna som kom. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sin egenvård. Metod: Detta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades från Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Analysprocessen skedde med hjälp av Graneheim och Lundman (2004), som resulterade i tre huvudkategorier, med tillhörande underkategorier. Resultat: Att få DM2 kunde vara tufft. Socialt stöd och stöd från sjukvården var nödvändigt, för att behålla motivationen till sina nya livsstilsförändringar samt få känna omhändertagande, och mer säkerhet kring sin egenvård. Diskussion:. Egenvården var en svår uppgift att utföra utan några förkunskaper till den. Sjuksköterskan behövde motivera personen, samt ge information och kunskap, medan det sociala stödet var viktigt för att personerna skulle känna sig trygg, och inte tappa motivationen lika lätt. Slutsats: Blandade känslor kring sin egenvård kom fram. Stöd från närstående och vården krävdes för att bibehålla sin nya livsstilsförändring, och sin motivation till egenvården, trots att de kom svåra stunder i livet. Vidare forskning behövs inom området, för att se hur sjuksköterskor kan minska stigmatiseringen kring egenvården vid DM2, hur stigmatiseringen yttrar sig, samt hur den skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en folksjukdom och ett samlingsnamn för flera olika typer av diabetes. En vanlig komplikation vid långvarig diabetes är fotsår, men vid god egenvård kan dessa fotsår till stor del förebyggas. Syfte: Undersöka personer med diabetes erfarenheter av egenvård relaterat till fotsår. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Personer med diagnosen diabetes har i vissa fall bristande egenvård i relation till fotvård och fotsår. Analysen ledde fram till två huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var; Hinder till att utföra egenvård samt Vikten av god kommunikation med vårdpersonal för att främja egenvård.  Konklusion: Personer med diabetes har i många fall bristande kunskap om fotsår. Detta leder till att de i många fall har svårt att utföra en god egenvård. Personanpassad och återkommande information från sjukvården har i många fall stärkt egenvården. / Background: Diabetes Mellitus is a public disease and a collective name for several different types of diabetes. A common complication of long-term diabetes is foot ulcers, but with good self-care, these foot ulcers can largely be prevented.  Aim: Investigate people with diabetes experiences of self-care related to foot ulcers. Methods: The literature review was based on eight scientific articles with a qualitative design. The search was performed through the databases PubMed and Cinahl. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled. Results: People diagnosed with diabetes in some cases lack self-care in relation to foot care and foot ulcers. The analysis led to two main categories and six subcategories. The main categories were Obstacles to performing self-care and The importance of good communication with healthcare professionals to promote self-care. Conclusion: People with diabetes often lack knowledge about foot ulcers. In many cases this leads to them having difficulty in performing good self-care. Personalized and recurring information from healthcare has in many cases strengthened self-care.