Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en av de sjukdomar som växer snabbast i världen. Sjukdomen kännetecknas främst av förhöjda blodglukosnivåer, som ofta beror på övervikt och fysisk inaktivitet. Av den anledningen är fysisk aktivitet och kost två byggstenar i egenvården inom diabetesbehandlingen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att kunna stödja patienterna till livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera de valda studierna. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: Svårigheter i vardagen, Relationer till andra har betydelse samt Information och kunskap.  Konklusion: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 har olika erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost. Erfarenheterna var både positiva och negativa. Som sjuksköterska är det viktigt att veta vilka erfarenheter som personer har för att kunna hjälpa och stötta dem till livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, erfarenheter, fysisk aktivitet, kost / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the fastest growing diseases in the world. The disease is mainly characterized by elevated blood glucose levels, often due to obesity and physical inactivity. Therefore physical activity and diet are two key elements in diabetes self-management. As a nurse, it is therefore important to be able to support patients in making lifestyle changes.  Aim: The aim of the study was to describe person's experiences of self-management focusing on physical activity and diet in diabetes mellitus type 2. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. The database search was conducted in Cinahl and PubMed. Friberg's five-step model was used to analyze the selected studies. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were: Difficulties in everyday life, Relationships with others and Information and knowledge.  Conclusion: The results showed that person with type 2 diabetes mellitus have different experiences of self-management with a focus on physical activity and diet. The experiences were both positive and negative. As a nurse, it is important to know what experiences person have in order to help and support them to make lifestyle changes. Keywords: Diabetes mellitus type 2, self-management, experience, physical activity, diet

Bakgrund: Att vara född med blåsextrofi innebär upprepade kirurgiska ingrepp, med risk förurininkontinens och ett något annorlunda genitalt utseende. Personer som opererats förblåsextrofi har en del utmaningar i livet där bl.a. egenvård gällande urinvägar är viktigt ipatientens dagliga liv. Det vore därför intressant att beskriva hälsorelaterade livskvalitet,HRQoL, för patientgruppen.Syfte: Att redovisa hur personer som opererats för blåsextrofi beskriver sin HRQoL medavseende på fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Detta för att kunna belysa patientensomvårdnadsbehov utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes på 20 originalartiklar.Resultat: Fysiskt välbefinnande påverkades negativt av framförallt urininkontinens och genitalt utseende. Omvårdnadsbehov var att optimera miktionssituationen, hittacopingstrategier för att acceptera hur kroppen fungerade, samt oro för sexuell funktion.Psykiskt välbefinnande påverkades till viss del av negativ kroppsuppfattning.Omvårdnadsbehov var acceptans av kroppsligt utseende samt oro för att omgivningen skullefå reda på sjukdomstillståndet. Socialt välbefinnande visade att patientgruppen lyckades väl isociala sammanhang. Omvårdnadsbehov var att träffa andra som opererats för blåsextrofi,samt att känna trygghet i social kontext.Slutsats: Flera omvårdnadsbehov framkom i studien. Omvårdnadsåtgärder som hjälp fördetta är t.ex. kompetent rådgivning gällande miktionssituation, möjlighet att träffakontaktsjuksköterska med erfarenhet av patientgruppen, stöd från sjuksköterskan angåendeatt berätta för omgivningen om blåsextrofi på ett bra sätt, möjliggöra för patienter födda medblåsextrofi att få träffa varandra genom t.ex. temadagar samt att lyfta frågan om sexualitet vidbesök inom sjukvården.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen typ 2 diabetes är en sjukdom äldre och yngre insjuknar i och där allvarliga konsekvenser och höga kostnader för samhället medföljer. För att minska framtida komplikationer hjälper det att ta till sig egenvård och detta är möjligt med hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskans roll är viktig för att uppmuntra den enskilde individen till delaktighet i sin vård och viljan att främja hälsan.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av egenvården hos patienter med typ 2 diabetes.      Metod: Den valda metoden är litteraturöversikt som har utförts enligt Friberg. CINAHL Complete och PubMed är databaser som har använts i sökningen där tio vetenskapliga artiklar valdes för att användas till resultatet och identifikationen av teman.      Resultat: Tre huvudteman har identifierats i resultatet: Upplevelsen av kommunikation, Upplevelsen av kunskapens betydelse och Upplevelsen av kulturella utmaningar och andliga övertygelser.      Sammanfattning: Litteraturöversiktens resultat visade kommunikationen och kunskapens vikt men även de kulturella utmaningarna. Att kommunicera och utbilda är viktigt för att stödja egenvård och kunna utbilda. Vid kommunikations- och kunskapsbrist så upplevde sjuksköterskorna saknad av motivation och vilja att förstå bland patienter. Med de kulturella utmaningarna påvisade resultatet att religiösa och andliga övertygelse föredras i vissa kulturer. Men även att diabetes typ 2 är tabubelagd och stigmatiserad, vilket i sin tur påverkar patientens vilja att tillta kunskap och hjälp av sjuksköterskan. / Background: The chronic disease type 2 diabetes is a disease that affects older people and younger people, with serious consequences and high costs for society. To reduce future complications, it helps to adopt self-care which is possible with the help of a nurse. The nurse's role is important in encouraging the individual to participate in their care and the desire to promote health.      Aim: The purpose of this literature review is to describe the nurses’ experience of self-management in patients with type 2 diabetes.      Method: The chosen method is a literature review that has been carried out according to Friberg. CINAHL Complete and PubMed are databases that have been used in the search where ten scientific articles were selected for use in the results and the identification of themes.      Results: Three main themes have been identified in the results: The experience of the importance of communication, The experience of the importance of knowledge and The experience of cultural challenges and spiritual beliefs.      Summary: The results of the literature review showed the importance of communication and knowledge but also the cultural challenges. Communicating and educating is important to support self-care and be able to educate. In the event of a lack of communication and knowledge, the nurses experienced a lack of motivation and willingness to understand among patients. With the cultural challenges, the results showed that religious and spiritual beliefs are preferred in some cultures. But also that type 2 diabetes is taboo and stigmatized, which in turn affects the patient's willingness to gain knowledge and help from the nurse.

Bakgrund: Mer än en miljard människor har diagnosen hypertoni och sjukdomen är den främsta orsaken till kardiovaskulära sjukdomar. Förstahandsvalet vid behandling är åtgärder relaterade till levnadsvanor. Har inte åtgärderna tillräcklig effekt kan läkemedel vara nödvändigt. Ökad insikt i patientperspektivet kan ge bättre möjligheter att stödja patienter med hypertoni. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv studier med kvalitativ ansats och analyserades utifrån Fribergs modell. Analysen genererade två teman och sex subteman som speglade olika upplevelser av egenvård. Resultat: Resultatet speglade två olika sidor av egenvård. Barriärer påvisade utmaningar med egenvård där oro och bristande motivation uttrycktes. Även bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och implementerandet av egenvård i vardagen upplevdes utmanande. Möjligheter uttrycktes som upplevd kontroll och motivation till att förbättra hälsan med hjälp av egenvård. Slutsats: Upplevelserna skilde sig åt vilket speglar egenvårdens omfattning. Den enskilt viktigaste faktorn vid egenvård var graden av motivation där sjuksköterskans ansvar är att skapa eller stärka drivkraften. Individuella resurser påverkade patienternas förmåga till att leva hälsosamt och individanpassade råd gavpatienterna förutsättningar att bedriva en god egenvård. / Background: More than a billion people around the world have been diagnosed with hypertension and the disease is the primary cause of cardiovascular diseases. The primary choice of treatment are actions related to lifestyle. If the actions are insufficient, medication can be necessary. Increased insight into the patient´s perspective can give more possibilities to help patients with hypertension. Aim: The aim was to describe the patient´s experiences of self-care in hypertension. Method: The literature review included twelve studies with a qualitative method and the analysis model used was Friberg's model. The analysis generated two themes and six sub-themes which reflected different experiences of self-care. Results: The result reflected two different sides of self-care. Barriers expressed challenges with self-care were anxiety and lack of motivation were expressed, but also lack of support from health-care professionals and implementation of self-care in everyday life. Possibilities were expressed as experienced control and motivation to improve health with self-care. Conclusion: The experiences differed which reflected the extent of self-care. The most important factor in self-care proved to be the individuals degree of motivation where the nurse´s responsibility is to create or strengthen the motivation. Individual resources affected the patient´s capacity to a healthy living and individualized advice give conditions to manage self-care.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som växer globalt och den kännetecknas av ett högt blodsocker. Sjukdomen är komplex och egenvård är huvudnyckeln till att individen bibehåller en god hälsa. Ändamålet med egenvård är att inte drabbas av komplikationer.

Bakgrund Behandling med kvarliggande urinkateter är en vanlig behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerat vid olika former av blåsdysfunktion. Egenvård är ett sätt för patienten att kunna bibehålla en vardag och förebygga komplikationer. Bristfällig kunskap och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är dock förekommande och påverkar patienternas upplevelser av behandlingen. Att sjuksköterskor besitter rätt kompetens är därför viktigt för korrekt omhändertagande av patienter under behandling med kvarliggande urinkateter. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser vid behandling med kvarliggande urinkateter. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metodansats, som hittades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Valda artiklar kvalitetsgranskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och en integrerad dataanalys gjordes för att analysera och sammanställa resultatet med hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier som identifierades under studien. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två huvudkategorier; att leva med kvarliggande urinkateter och vårdrelationens betydelse. För att ingående kunna beskriva patienters upplevelse av behandling med kvarliggande urinkateter identifierades sju underkategorier; anpassning till behandlingen, underlättande aspekter, upplevda begräsningar i dagligt liv, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, upplevda komplikationer, agerande från hälso- och sjukvårdspersonal samt behov av individuellt anpassad information och utbildning. Slutsats Studien identifierade positiva och negativa upplevelser hos patienter med kvarliggande urinkateter samt samband mellan upplevelser och behandlingslängd. Vikten av välfungerande egenvård och personcentrerad omvårdad samt förståelse och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades som avgörande aspekter i studien. Studiens resultat kan bidra till förbättrad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal för att förbättra patientupplevelserna kring behandling med kvarliggande urinkateter. / Background Treatment with indwelling urinary catheter is a commonly used treatment method in health care that may be indicated for bladder dysfunction. Self-care is a way for patients to be able to maintain everyday life and prevent complications. However, inadequate knowledge and support from health care professionals is common and affects patients’ experiences. Proper skills from the nurses are important to enable correct care of patients with an indwelling urinary catheter. Aim The aim was to describe the experiences of adult patients during treatment with indwelling urinary catheters. Method This non-systematic literature review consisted of 16 original scientific articles, of both qualitative and quantitative method, which was found through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as manual searches. The selected articles were quality-reviewed in full text according to Sophiahemmet University's framework and an integrated data analysis was done to analyze and compile the results by two main- and seven subcategories that were identified through this study. Results Based on the integrated data analysis, two main categories were identified: living with an indwelling urinary catheter and the importance of the health care relationship. In order to be able to thoroughly describe patients' experiences of treatment with indwelling urinary catheters seven subcategories were identified; adaptation to the treatment, facilitating aspects, perceived limitations in daily life, sexuality, body image and self-image, perceived complications, actions of healthcare professionals and the need for individually adapted information and education. Conclusions Patients’ experiences, both positive and negative, were identified as well as the relationship between experiences and the treatment’s duration. The importance of a well-functioning self-care as well as the understanding and knowledge of the health care professionals was identified. The result of this study can contribute to improve understanding and knowledge among healthcare professionals to improve patients’ experiences of treatment with indwelling urinary catheters.

Bakgrund: Att patienter som ringt efter ambulans inte tas med till sjukhus utan blir hänvisade till en annan vårdnivå än ambulanssjukvård är idag vanligt förekommande. Det finns dock mycket lite forskning som belyser hur patienter upplever bemötandet i sådana situationer. Detta är viktigt att utforska då studier visar att patienters upplevelse av sin vård påverkas mycket av ambulanspersonalens bemötande. Med hjälp av ramverket Fundamentals of Care’s (FOC) andra dimension kan integreringen av patienters grundläggande vårdbehov i mötet med vårdpersonal beskrivas utifrån fysiska, psykosociala och relationella aspekter som är nödvändiga oberoende av sjukdomstillstånd. Syfte: Att utforska patienters upplevelse av bemötandet från ambulanspersonalen vid hänvisning till egenvård eller annan vårdnivå, utifrån fysiska, psykosociala och relationella behovsaspekter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Deltagare var fyra kvinnor och sex män i åldrarna 25–75 (44,8). Resultat: Fysiska behov tillgodosågs genom grundlig undersökning och av att göra en plan för fortsatt vård, vilket gav deltagare känsla av säkerhet. Psykosociala behov tillgodosågs genom information, värdighet samt inbjudande till delaktighet. Deltagare kände sig lugnade och bekräftade av att få tydlig, individanpassad information. Relationella behov tillgodosågs av ett professionellt och empatiskt förhållningssätt från ambulanspersonalen. Vårdrelationen och upplevelsen försämrades av dåligt individanpassat bemötande. Slutsats: Patienter upplever ett gott bemötande när de får fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda, i situationer där ambulanspersonal hänvisar dem till en annan vårdnivå. / Background: Patients assessed by ambulance staff are on a regular basis referred to a different level of care. However, there is little research that highlights how patients experience treatment in such situations. This is important to explore as studies show that patients' experience of their care is greatly affected by the response of ambulance staff. Using the second dimension of the Fundamentals of Care (FOC) framework, the integration of patients' basic health care needs can be described on the basis of physical, psychosocial and relational aspects that are necessary regardless of medical conditions. Objective: To explore patients' experience of the treatment from the ambulance staff when referring patients to other levels of care, based on physical, psychosocial and relational needs. Method: A qualitative interview study based on content analysis. Participants were four females and six males in ages 25–75 (44,8). Results: Physical needs were met by thorough examination and by making a plan for continued care, which gave participants a sense of security. Psychosocial needs were met through information, dignity and participation. Participants felt reassured and confirmed by receiving clear, personalized information. Relational needs were met by a professional and empathetic approach from the ambulance staff. The care relationship and experience was impaired by poorly personalized treatment. Conclusion: Patients experience a good treatment when they have their physical, psychosocial and relational needs met, in situations where ambulance staff refer them to a different level of care.

Bakgrund Årligen drabbas ett stort antal människor av stroke vilket kan innebära stora förändringar i det vardagliga livet. Egenvård är en viktig del i vården av patienter med stroke. För att undvika komplikationer och onödig ohälsa för patienten är det viktigt att sjuksköterskan besitter rätt kunskap samt kompetens för att lära ut och ge stöd i patientens egenvård. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård efter att ha drabbats av en stroke. Metod Metoden som används är en litteraturöversikt. Artiklarna har hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat Analysen resulterade i tre huvudteman: Det egna ansvaret för egenvården, Upplevda utmaningar och Strategier för egenvård. Resultatet visar patienters upplevelser av de svårigheter de konfronteras med samt strategier och resurser som främjat en gynnsam miljö med rum för återhämtning genom realisering av egenvård. Slutsats Resultatet uppmärksammade att faktorer som personcentrerad vård, att ta eget ansvar, hitta effektiva strategier, utbildning, information och vikten av stöd samt motivation främjade en god egenvård hos patienten. Dessa faktorer diskuteras utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans / Background Annually, a large number of people are affected by strokes, which can entail significant changes in everyday life. Self-care is a crucial aspect of caring for stroke patients. Self-care is a crucial aspect of stroke patient care. To avoid complications and unnecessary health issues for the patient, it is important that the nurse possess the right knowledge and competence to teach and provide support in the patient’s self-care. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of self-care after suffering a stroke. Method The method used is a literature review. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The results are based on the analysis of eight qualitative scientific articles. Results The analysis resulted in three main themes: Personal responsibility for self-care, Perceived challenges, and Strategies for self-care. The results demonstrate patients' experiences of the difficulties they face, as well as strategies and resources that have promoted a favorable environment with room for recovery through the realization of selfcare. Conclusion The results highlighted that factors such as person-centered care, taking personal responsibility, finding effective strategies, education and information, and the importance of support and motivation contributed to good self-care in patient. These factors are discussed based on Dorothea Orem’s theory of self-care balance.

Bakgrund: Diabetes typ 2, en globalt ökande folksjukdom, kräver aktiv egenvård och livsstilsförändringar för att minimera komplikationer. Egenvård blir därmed en central aspekt i behandlingen av denna sjukdom. Metod: En Litteraturöversikt av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har genomförts. Dataanalysen har skett i fem steg enligt Friberg. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patienter med diabetes typ 2 och egenvård. Resultat: Resultatet redogörs med två teman som är uppdelade i sex subteman: betydelsen av relationen till patienten (Kommunikation, Att skapa relation) samt sjuksköterskans roll i förändringsprocessen (Attityders betydelse, Att överbrygga hinder, Att utbilda patienter). Slutsats: Denna litteraturöversikt belyser viktiga aspekter av sjuksköterskors roll med patienter som har diabetes typ 2 och egenvård. Kommunikation, ehälsa och kontinuerlig kompetensutveckling är centrala faktorer. Utmaningar och hinder för patienters följsamhet, inklusive kulturella och ekonomiska faktorer identifieras. / Background: Type 2 diabetes, a globally increasing health challenge with a rising prevalence, requires active self-care and lifestyle changes to minimize complications. Self-care thus becomes a central aspect in the treatment of this disease. Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach analyzed using Friberg's five-step analysis method. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences with type 2 diabetes patients and self-care. Results: The result is presented with two themes divided into six subthemes: the significance of the relationship with the patient (Communication, establishing a relationship) and the nurse's role in the process of change (The importance of attitudes, Overcoming barriers, To educate patients). Conclusion: This literature review highlights important aspects of nurses' roles with patients with type 2 diabetes and self-care. Communication, eHealth, and continuous competence development are central factors. Challenges and barriers to patient adherence, including cultural and economic factors, are identified.

Bakgrund  Depression tillhör en av de stora folksjukdomarna och är ett globalt växande hälsoproblem. De vanligaste behandlingarna såsom antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi innebär ofta många biverkningar samt höga kostnader. Fysisk aktivitet har många hälsofördelar både på den psykiska samt fysiska hälsan och kan vara ett bra komplement till annan behandling för att uppnå en tillfredsställande effekt. En viktig aspekt i det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan utför är att göra patienten delaktig i sin vård i form av egenvård, för att stötta hen att uppnå hälsosamma levnadsvanor. Därmed är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vad fysisk aktivitet har för betydelse för individer som lider av depression.  Syfte  Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som egenvård för personer med depression.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt tillämpades, varav resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar från olika länder. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de vetenskapliga artiklarna. Urvalskriterierna bestod av vuxna i åldrarna 18–80 år, att artiklarna var peer-reviewed och publicerade på engelska mellan år 2012 och 2022. En integrerad dataanalys användes av insamlade data.  Resultat  Litteraturöversiktens resultat tyder på att fysisk aktivitet har en stor betydelse på individ- och samhällsnivå. Många människor upplever fysisk aktivitet som egenvård positivt utifrån dess effekter på den psykiska och fysiska hälsan. Även negativa upplevelser rapporterades i form av att människor beskrev den fysiska aktiviteten som icke tillfredställande och tråkig.  Slutsats  Samtliga resultatartiklar beskrev till viss del delade uppfattningar om effekt, effektivitet, intensitetsnivå samt deltagarnas upplevelser av fysisk aktivitet som egenvård. Däremot har fysisk aktivitet stor betydelse för personer med depression i form av en ökad livskvalitet och för minskning av depressiva symtom samt svårighetsgraden. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan kan tillämpa en personcentrerad omvårdnad, vara engagerad och samverka med andra professioner inom teamet. / Background  Depression is one of the major public diseases and is a growing global health problem. The most common treatments such as antidepressant drugs and therapy often involve many side effects as well as high costs. Physical activity has many health benefits for both mental and physical health and can be a good complement to other treatment to achieve a satisfactory effect. An important aspect of the health promotion work that the nurse performs, is to involve the patient in their care in the form of self-care, to support them in achieving healthy living habits. Thus, it is important that the nurse possesses knowledge of what physical activity means for individuals suffering from depression.  Aim  The purpose of this literature review was to highlight the significance of physical activity as self-care for people with depression  Method  A non-systematic literature review was applied, of which the result was based on 16 scientific articles from different countries. The CINAHL and PubMed databases were used to search for the scientific articles. The selection criteria consisted of adults aged 18–80 years, that the articles were peer-reviewed and published in English between the years 2012 and 2022. An integrated data analysis method was used on the collected data.  Results  The results of the literature review indicate that physical activity is of great significance at individual- and societal level. Many people experience physical activity as self-care positively based on its effects on mental and physical health. Negative experiences were also reported in the form of people describing the physical activity as unsatisfactory and boring.  Conclusions  All result articles described to some extent distinct perceptions of efficacy, effectiveness, intensity level and participants' experiences of physical activity as self-care. In conclusion, physical activity is of great significance for people with depression in the form of an increased quality of life and for the reduction of depressive symptoms as well as severity. A prerequisite for this is that the nurse can apply a person-centred care, show engagement, and cooperate with other professions within the team.