Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2. / Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.

Bakgrund: Antalet individer med diabetes mellitus typ 2 ökar i världen. Diabetes ökar risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, njurpåverkan och synbortfall. Komplikationer relaterat till diabetes bidrar till ökade kostnader för samhället samt ett onödigt lidande för den drabbade individen. Uppkomsten av typ 2 diabetes kan dock förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom att ge information angående sjukdomen och hur sjukdomen kan förebyggas. Sjuksköterskor upplever dock att de har begränsade kunskaper om egenvårdsrådgivning. Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt grundad på artiklar med kvantitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Artiklar insamlades in i databaserna Medline och Cinahl. Resultat: Resultatet för litteraturöversikten påvisade 28 faktorer som kan påverka följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Faktorer som förekom mest gånger var ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, kön, biokemiska markörer, vårdpersonalens kompetens, komplikationer, undervisning samt self-efficacy. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård och anpassar omvårdnaden efter varje enskild individs behov. En fortsatt forskning kan vara att belysa hur en hög nivå av self-efficacy påverkar egenvårdskapaciteten. / Background: The number of individuals with type 2 diabetes mellitus increases in the world. Diabetes increases the risk of complications such as cardiovascular diseases, kidney effects and loss of vision. Complications related to diabetes contribute to increased costs for society and an unnecessary suffering for the affected individual. The emergence of type 2 diabetes can be prevented with healthy living habits. Nurses feel that they have limited knowledge of self-care counseling. Aim: To examine factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on articles with quantitative approach. The data analysis was performed using Friberg's three-step model. Articles were collected from Medline and Cinahl. Result:The result of the literature review showed 28 factors that affects adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Factors that occurred most often were age, educational level, work situation, sex, biochemical markers, caregiver’s competence, complications, teaching and self-efficacy. Conclusion: There are several factors that can affect the patient's adherence to self-care. It is important that the nurse identifies factors that can affect adherence to self-care and adjusts the care to each individual. Future research can be to examine how a high level of self-efficacy affects self-care agency.

Bakgrund: En person som lever med den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 har ansvaret att kontrollera plasmaglukosnivån och administrera insulininjektioner dagligen. Är en person med diabetes typ 1 fysiskt aktiv krävs justeringar av insulin samt anpassning av kolhydrater. Sjuksköterskan är ett stöd för att personen med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet som egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen vid fysisk aktivitet hos vuxna med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats som utgick från Orem´s egenvårdsteori. Analysen utgick från fyra bloggar och analyserades med Elo och Kyngäs analysmodell. Resultat: Motivation och planering krävs för att en person med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet. När planeringen inte fungerar upplever personerna med diabetes typ 1 en frustration över att deras kunskap inte räcker till. För att kunna utföra fysisk aktivitet upplevs behov av stöd genom egenvårdsråd från sjuksköterskan. Slutsats: När sjuksköterskor får kunskap och förståelse för hur personer med diabetes typ 1 upplever fysisk aktivitet, kan de individanpassa stödet i omvårdnaden. Genom individanpassade egenvårdsråd kan sjuksköterskan, med förståelse från tidigare erfarenheter, bemöta personen med kunskap och förståelse. / Background: A person living with the autoimmune disease type 1 diabetes is responsible for controlling the plasma glucose level and administering insulin injections daily. If a person with diabetes type 1 is physically active, adjustments of insulin and adaptation of carbohydrates are required. The nurse is a support for the person with diabetes type 1 being able to perform physical activity as self-care. Aim: The purpose was to describe the experience of physical activity in adults with type 1 diabetes. Method: The study was conducted with a qualitative content analysis with a deductive approach based on Orem's self-care theory. The analysis was based on four blogs and was analyzed with Elo and Kyngäs method for analysis. Results: Motivation and planning is required for a person with diabetes type 1 to be able to perform physical activity. When planning does not work, people with type 1 diabetes experience a frustration that their knowledge is not enough. In order to be able to perform physical activity, the need for support is experienced through self-care counseling from the nurse. Conclusion: When nurses get knowledge and understanding of how people with type 1 diabetes experience physical activity, they can customize the support in the nursing care. Through personalized self-care councils, the nurse, with understanding from previous experiences, can respond to the person with knowledge and understanding.

Bakgrund: Fotkomplikationer relaterat till diabetes är den vanligaste komplikationen och kan orsaka mycket lidande. Det är viktigt med stöd, råd och utbildning till personen med diabetes för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård har en viktig roll i att stödja patienter i sin sjukdom och få dem delaktiga i sin vård för att kunna hantera sin egenvård på ett adekvat sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter med diabetesrelaterade fotkomplikationer i kommunal hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudiestudie där sex sjuksköterskor från tre olika kommuner deltog. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den ena huvudkategorin: Patientens medverkan och dess betydelse för sjuksköterskan att stödja framkom det att i kommunal hemsjukvård är patienterna ofta i behov av stöd från sjuksköterskan gällande egenvård vid diabetesrelaterade fotkomplikationer. Det är viktigt med en delaktig patient och stödet till patienten baseras på vilket behov av stöd som finns. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vägleda och råda patienterna kring egenvård. I den andra huvudkategorin: Organisationens betydelse för sjuksköterskan att stödja patienten framkom det brister gällande fortbildning men även varierande kompetens inom den egna organisationen. Informationsöverföring från andra vårdgivare fungerade inte helt optimalt, ofta fick sjuksköterskorna ingen information om patientens besök hos exempelvis diabetessjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskorna har en viktig roll i att stödja patienterna genom att förklara och anpassa information till varje enskild patient kring egenvård för att förhindra fotkomplikationer, både muntligt och skriftligt. Det finns ett behov av utbildning och kompetensutveckling för både sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal i kommunerna. Utebliven information mellan vårdgivare är en riskfaktor som äventyrar patientsäkerheten. / Background: Foot complications related to diabetes is the most common complication and can cause a lot of suffering. It is important with support, counseling and education for the person with diabetes to avoid foot complications. The nurse has an important role in supporting patients in their illness and involving them in their care in order to adequately manage their self-care. Purpose: To describe the nurse's experience of supporting patients with diabetes-related foot complications in municipal home care. Method: A qualitative interview study in which six nurses from three different municipalities participated. The interviews were analyzed on the basis of qualitative content analysis. Results: In the result two main categories emerged. The first main category: The participation of the patient and its significance for the nurse to support: showed that in municipal home care, the patients are often in need of support from the nurse regarding self-care in diabetes-related foot complications. It is important with a participant patient and the support for the patient is based on the needs of the patient. The nurse has a responsibility to guide and advise the patients regarding self-care. The second main category: The significance of the organisation for the nurse to support the patient showed deficiencies regarding continuous education but also varying competence within the own organization. Information transfer from other healthcare providers did not work optimally, often the nurses received no information about the patient's visit to, for example, the diabetes nurse. Conclusion: The nurses have an important role in supporting the patients by explaining and adapting information to each patient about self-care to prevent foot complications, both verbally and in writing. There is a need for education and competence development for both nurses and nursing staff in the municipalities. Failure to provide information between healthcare providers is a risk factor that can jeopardize patient safety.

No description available.

No description available.

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

<p>Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge.</p> / <p>Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.</p>

<p>Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.</p> / <p>Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.</p>

Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge. / Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.