No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande sjukdom utan botemedel. Det finns fleraegenvårdsåtgärder som gör att det går att utesluta mediciner längre fram och somdessutom förhindrar senkomplikationer. Omfattande kvantitativ forskning finnsinom området diabetes typ 2 och dess behandling. MEN det svårare att hittakvalitativ forskning som beskriver patienternas upplevelser kring egenvård. Syfte:Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga studier avkvalitativ ansats. Dessa har hämtats från PubMed och CINAHL för att analyserasoch besvara syftet. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Kost, Fysiskaktivitet, Blodsockerkontroll och Information Slutsats: Att få diagnosen diabetestyp 2 framkallar flera olika känslor. Sjukdomen innebär flera livsstilsförändringardär information är en av de avgörande faktorerna för att dessa förändringar skakunna ske. / Background: Diabetes type 2 is a growing disease that lacks a cure. Thera areseveral measures of selfmanagement that can lead to the exclusion ofpharmacological treatment and prevent later-on complications. Vast quantativeresearch exists within the field of type 2- diabetes and it´s treatment. However it´smore difficult to find qualitative research describing patients experiences ofselfmanagement regarding type 2-diabetes. Purpose: The purpose was toenlighten patients experiences about selfmanagement concering type 2-diabetes.Method: A study of litterature based upon ten scientific reports with a qualitativeapproach. Theses have been gathered from PUBMED and CINAHL to beanalyzed in regards to the purpose. Results: Four main categorys were identyfied.Diet, Physical activity, Bloodsugar control and Information. Conclusion:Recieving diagnosis of type2-diabetes induces several different emotions. Thedisease requires several changes of life-style whereas information is one oft thekeyfactors leading to that theses changes really occur.

Bakgrund - Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar kraftig globalt. Orsaken till diabetes typ 2 kan vara osund livsstil, ärftlighet och åldrande. Patienter som drabbas av sjukdomen har en stor risk att utveckla olika komplikationer vilket kan reducera livslängd. För att förebygga dessa problem behöver patienter med diabetes typ 2 kunskap om sjukdomen som kan leda till en hälsosammare livsstil. Syfte – Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod – Studien genomfördes som en litteraturöversikt grundad på nio insamlade vetenskapliga artiklar med en kvalitativ utgångspunkt. Databaserna CINAHAL och MEDLINE användes för att hämta de vetenskapliga artiklarna. Resultat- resultatet presenteras i fyra teman: Vardagliga utmaningar som orsakades av diabetes typ 2, Vikten av kunskap, Vikten av livsstilsförändringar, Behov av andras stöd. konklusion - Sjuksköterskor och-övriga inom sjukvården kan uppfatta patienters behov genom att ha förståelse för patienters upplevelser med att leva med diabetes typ 2. Detta kan hjälpa dem att erbjuda patienter en individanpassad och personcentrerad vård. Att ha nya rutiner i vardagen kan stödja patienter med diabetes typ 2 att kunna hantera sjukdomen samt anpassa sig till de nya levnadsvanorna. / Background- Type 2 diabetes is a common disease that is increasing drastic globally. The cause of type 2 diabetes can be unhealthy lifestyle, heredity and aging. Patients who suffer from the disease have a high risk of developing various complications which can reduce life expectancy. To prevent these problems, patients with type 2 diabetes need knowledge about the disease that can lead to a healthier lifestyle. Aim- The aim of the study is to illustrate adult patients’ experiences of living with type 2 diabetes. Method- The study was conducted as a literature review based on nine collected scientific articles with a qualitative starting point. The CINAHAL and MEDLINE databases were used to retrieve the scientific articles. Results- The results presents in four themes: Everyday challenges caused by type 2 diabetes, The importance of knowledge, The importance of lifestyle changes, Need for support from others. Conclusion- Nurses and others in healthcare can understand patients’ needs by having an understanding of patients’ experiences of living with type 2 diabetes. This can help them offer patients a personalized and person-centered care. Having new routines in everyday life can support patients with type 2 diabetes to be able to manage the disease adapt to the new lifestyles.

Bakgrund Ohälsosam stress och utmattningssyndrom ökar i samhället idag och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär hos människor. Det höga antalet sjukskrivningsdagar som ohälsosam stress leder till ger stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det är vetenskapligt bevisat att avslappningsövningar såsom meditation, mindfulness och yoga kan få kroppen att slappna av. Det identifieras däremot en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i omvårdnaden av patienter med symptom på ohälsosam stress. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress. Metod Icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod för att sammanfatta tidigare gjord forskning. Sökningar i databaserna PubMed och CINAHL har gjorts och det har gett 16 vetenskapliga artiklar som har svarar mot syftet. Integrerad dataanalys användes för att få en bra bild över resultaten. Resultat I resultatet av litteratursökningen identifierades två huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Den första huvudkategorin var “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” med underkategorierna: “Påverkan på ohälsosam stress”, “Mätbar minskning av stressnivåer”, “Påverkan på utbrändhetsvariabler” och “Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Huvudkategori två var “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar” med underkategorierna: “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”. Slutsats Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd visade sig minska människors stressymptom och främja den psykiska hälsan. Stressreduceringen orsakade även positiva fysiologiska effekter i kroppen. Att utföra avslappningsövningar som egenvård var dock komplicerat för en del stressade deltagare i de undersökta studierna. Denna litteraturöversikts resultat kan vara till hjälp för vårdpersonal som vårdar människor som upplever stressrelaterade besvär. Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd kan ha en betydande roll i omvårdnaden av dessa patienter och de är även till hjälp för stressade yrkesgrupper i samhället såsom till exempel vårdpersonal. / Background Unhealthy stress problems and burnout are increasing in society today and the high number of sick leave days that unhealthy stress entails leads to high costs for society. It is scientifically proven that relaxation methods such as mindfulness, meditation and yoga help people relax and calm down. In healthcare, stressed patients can be helped to perform relaxation exercises, but there is a knowledge gap in how the exercises should be taught as a self-care method to the patients. Aim The purpose was to describe experiences of relaxation therapy as a self-care method for people who experience unhealthy stress problems. Method A non-systematic literature review has been used as a method to summarize previously done research. Searches in the databases PubMed and CINAHL have been done and it has yielded 16 scientific articles that have answered the purpose of the study. Integrated data analysis was used to get a good picture of the results. Results In the result of the literature search, two main categories were identified with a total of six subcategories. The first main category was "Impact of relaxation exercises on unhealthy stress and burnout variables" with the subcategories: "Impact on stress", "Measurable reduction of stress levels", "Impact on burnout variables" and "Long-term impact on stress and burnout variables". The main category two was "Obstructive and enabling factors for performing relaxation exercises" with the subcategories: "Obstructive factors" and "Enabling factors". Conclusions Relaxation exercises were shown to reduce people's stress symptoms and promote mental health. The stress reduction also showed positive physiological effects on the body. But performing relaxation exercises as a self-care method was complicated for some stressed participants in the studies. The results of this study can be helpful for healthcare professionals who take care of people who experience stress-related problems. Relaxation exercises as a self-care measure can play a significant role in the care of these patients and it is also helpful for stressed professional groups in the society, such as caregivers.

Bakgrund  Hjärtsvikt är för närvarande ett av de största folkhälsoproblemen i många länder. Enligt WHO lider 17,9 miljoner människor av någon form av hjärtsjukdom, vilket är den vanligaste dödsorsaken globalt och antalet dödsfall på grund av hjärtsjukdomar ökar gradvis. I Sverige förekommer hjärtsvikt hos cirka 2% av den svenska befolkningen och 10% av dessa personer är över 80 år. Diagnosen hjärtsvikt kräver att patienten utför egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna stödja och motivera patienten till att utföra egenvård behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienten upplever situationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats. För resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg.                        Resultat: Under analysen identifierades två teman och fyra subteman som beskriver hur patienter med hjärtsvikt upplever sin egenvård. Temana var En utmanande uppgift med subtemana Väcker känslor och Att hantera symtom samt temat Behov av stöd med subtemana Egenvårdsstödjande verktyg samt Information och utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort inflytande i patienters egenvård, därför är kunskap och samarbete med patienterna oerhört viktig. Denna litteraturöversikt kan vara ett stöd för sjuksköterskan i mötet med patienter som har hjärtsvikt eftersom hjärtsvikt kräver att patienterna deltar i sin egenvård. Det ger också en ökad insikt om vad sjuksköterskan kan bidra med genom sin kunskap för att patienten ska vara motiverad till att utföra sin egenvård. Eftersom alla patienter har egna och individuella behov samt kapacitet bör egenvården vara anpassad efter individen. / Background: Heart failure is currently one of the biggest public health problems in many countries. According to the WHO, 17.9 million people suffer from some form of heart disease, which is the most common cause of death globally and the number of deaths due to heart disease is gradually increasing. In Sweden, heart failure occurs in about 2% of the Swedish population and 10% of these people are over 80 years old. The diagnosis of heart failure requires the patient to perform self-care. In order for the nurse to be able to support and motivate the patient to perform self-care, the nurse needs knowledge of how the patient experiences the situation.   Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure.   Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles have been reviewed. For the result, 10 scientific articles were used that were analyzed according to Friberg's description of qualitative analysis in five steps.  Results: During the analysis, two themes and four subthemes were identified that describe how patients with heart failure experience their self-care. The themes were A challenging task with the sub-themes Awaken emotions and To manage symptoms as well as the theme Need for support with the sub-themes Self-care support tools and Information and education.  Conclusion: The nurse has a great influence in patients' self-care, therefore knowledge and cooperation with patients is extremely important. This literature review can be a support for the nurse when meeting patients who have heart failure because heart failure requires patients to participate in their own care. It also provides an increased insight into what the nurse can contribute through her knowledge so that the patient is motivated to perform their own care. Since all patients have their own and individual needs and capacity, self-care should be adapted to the individual.

Diabetes Mellitus typ 2 är ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem på global nivå. Sjukdomen uppkommer ofta till följd av ohälsosamma levnadsval som fysisk inaktivitet och osund kosthållning. Egenvård i syfte att stärka individers självkontroll och förändring av ohälsosamma levnadsvanor är därför en central del av diabetesvården. E-hälsa är ett tidsaktuellt hjälpmedel som kan användas för att identifiera hälsorelaterade behov och därmed stärka egenvården. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om hur individer med Diabetes Mellitus typ 2 upplever användandet av e-hälsa som stöd för egenvård i det vardagliga livet. Metoden är en systematisk litteraturöversikt baserad på 11 artiklar varav nio med kvalitativ design och två med mixad design. I resultatet framkom det att e-hälsa kan stödja individers egenvård på flera sätt; för att uppnå medvetenhet och acceptans i sjukdomen, för motivation till livsstilsförändring, för att involvera personer i omgivningen och för att kommunicera med hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna beskrev positiva upplevelser av e-hälsa. E-hälsa är ett bra stöd för egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 och ett komplement till den redan befintliga diabetesvården. Förslag till framtida arbete är vidare utbildning inom e-hälsa till såväl vårdpersonal som individer. / Type 2 Diabetes Mellitus is a worldwide common and serious public health problem. The disease often arises as a result of unhealthy lifestyle choices such as physical inactivity and unhealthy diet. Self-care is therefore a central part of diabetes care in order to strengthen individuals self-control and to change unhealthy lifestyles. E-health is a modern tool that can help identify health related needs and thereby support selfcare. The aim of the literature review was to compile current research on how individuals with Type 2 Diabetes Mellitus experience the use of e-health as support to self-care in everyday life. The chosen method is a literature review based on 11 articles, of which nine has a qualitative design and two has a mixed design. The results showed that e-health can support everyone’s self-care in several ways; to achieve disease related awareness and acceptance, motivation in lifestyle change, involving people in the environment and to communicate with health care providers. The participants described positive experiences of e-health. E-health is a relevant support for self-care management in Type 2 Diabetes Mellitus and a complement to the existing diabetes care. A proposal for future work is further education in e-health for both health care providers and individuals.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom världen över. Sjukdomen kan leda till olika komplikationer och för tidig död. För att förebygga detta krävs det att patienter utför egenvård i form av livsstilsförändringar, som till exempel fysisk aktivitet och hälsosam kost. För att göra patienter delaktiga krävs det att sjuksköterskor informerar, motiverar och stärker dem i sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av faktorer som påverkar delaktighet i sin egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplever att kunskap och utbildning, aktiviteter i grupp, relationen mellan patienter och sjuksköterskor, stödjande nätverk samt livssituationen påverkar delaktighet i sin egenvård vid diabetes typ 2. Kunskap och utbildning ökar patienters förståelse och ökar självförtroende att utföra egenvård. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor bidrar till patienters egenvårdshantering. Stödet från sjuksköterskor, familj och e-hälsa upplevs vara motiverande till patienters egenvård. Livssituationen påverkar patienters egenvårdsbehov samt motivation, vilket är varierande under livets olika faser. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 upplever att fysiska möten med sjuksköterskor är viktiga för att ge en motiverande effekt på egenvård. För att öka delaktighet behöver sjuksköterskor se till patienters livsvärld och anpassa vården utefter patienters individuella behov. / Background: Type 2 diabetes is a growing public disease worldwide. The disease can lead to various complications and premature death. To prevent this, patients are required to perform self-care in the form of lifestyle changes, such as physical activity and a healthy diet. In order to involve patients, nurses need to inform, motivate and strengthen them in their self-care. Aim: The purpose was to shed light on patients' experiences of factors that affect participation in their self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles. Findings: Patients experience that knowledge and education, group activities, the relationship between patients and nurses, support networks and life situation affect participation in their self-care in type 2 diabetes. Knowledge and education increase patients' understanding and increase self-confidence to perform self-care. A good relationship between patients and nurses contributes to patients' self-care management. The support from nurses, family and e-health is perceived as motivating patients' self-care. The life situation affects patients' self-care needs and motivation, which varies during different phases of life. Conclusion: Patients with type 2 diabetes experience that physical meetings with nurses are important in order to have a motivating effect on self-care. To increase participation, nurses need to look at patients 'worlds of life and adapt care according to patients' individual needs.

Bakgrund:Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en folksjukdom som innebär ett tillstånd av kronisk hyperglykemi. Sjukdomen har ökat och uppskattas fortsätta öka globalt. Samhälleliga insatser är väsentliga för att bevara människors hälsa och sätta stopp på den snabba ökningen. Kost, fysisk aktivitet, glukosmätning samt medicinering är alla en del av den egenvård som DM2 kräver. DM2 klassas som en kronisk sjukdom, en sådan sjukdom som kan påverka de drabbade individerna både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter med DM2 för att utbilda, informera, vårda och stötta dem. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL complete och Pubmed. Dessa analyserades genom Fribergs beskrivning.  Resultat: Sex huvudteman identifierades. “Källor till stöd vid diabetes”, “Att vara i kontroll över sin sjukdom”, “Känslor, attityder och förhållningssätt till egenvård”, “Kost och fysisk aktivitet”, “Ekonomiska aspekter”, “Hälso- och sjukvårdspersonalens roll vid egenvården av diabetes”. Sammanfattning: Stöd från närstående vid egenvård samt kunskap och utbildning kring DM2 var centrala faktorer för deltagarna i studierna. Vid bristande kunskap var egenvård svårt att uppnå men vid god kunskap upplevdes en känsla av kontroll över sjukdomen. De mest förekommande hindren för egenvård var relaterade till kost, ekonomi och sociala sammanhang. Vårdpersonalen behöver förbättra den information och utbildning som är nödvändig för patienter med DM2 för att de ska kunna uppnå god egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is a public health disease that implies a state of chronic hyperglycemia. The disease has increased and is estimated to globally continue to increase significantly. Societal inputs are essential to preserve people's health and to stop the large increase. Diet, physical activity, glucose monitoring and medication are all a part of the self-care that DM2 requires. DM2 is classified as a chronic illness, a kind of illness that can impact the affected individuals both physically and mentally. Nurses have a central role in the care of patients with DM2 to educate, inform, care and support them. Aim: The aim was to explore patients experience of self-care in diabetes type 2. Method: A literature review with 10 scientific articles, chosen from the databases CINAHL complete and Pubmed. These were analyzed through Fribergs description. Results: Six main themes were identified. “Souces of support within diabetes”, “To be in control of the disease”, “Feelings, attitudes and approach in self-care", “Diet and physical activity”, “Economic aspects”, “Healthcare professionals roll within the self-care of diabetes”. Conclusion: Support from loved ones with self-care and knowledge and education about DM2 were key factors for the participants. In lack of knowledge was self-care difficult to achieve but with good knowledge, was a feeling of control over the illness experienced. The most occurring obstacles for self-care was related to diet, economy, and social settings were among other things. Healthcare providers need to improve the information and education that is necessary for patients with DM2 so that they can achieve good self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folksjukdom som obehandlat eller felbehandlat kan resultera i komplikationer och följdsjukdomar. Det ställer höga krav på individens följsamhet med att sköta sin egenvård. Sjuksköterskan har ett väsentligt ansvar för omvårdnadsarbetet och påverkan på följsamheten för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka patienters upplevda barriärer till självadministrering av insulin vid diabetes typ 2, för att öka kvalitén i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän systematisk litteraturöversikt över kvalitativa artiklar med tematisk analysmetod Resultat: Två huvudteman kunde identifieras Komplexitet och Rädsla, samt 5 subteman, Införliva, Kostnad, Nålrädsla, Riskfyllt och Sociala värderingar. Resultatet visade att Införliva och Riskfyllt som subteman var de barriärer som uppkom flest gånger. Slutsats: Flertalet barriärer finns som sjuksköterskan kan rikta omvårdnadsarbetet mot för att stärka patienten i sin egenvård. Framtida forskning behöver särskilja perorala läkemedel och insulin inom följsamheten för tydligare resultat. / Background: Type 2 diabetes is a growing public disease that, if left untreated or mistreated, can result in complications and further diseases. It places high demands on the individual with their self-care. The nurse has an essential responsibility for the nursing care and can have an impact on the patient's compliance. Aim: The aim of this literature review is to explore patients' perceived barriers to self-administration of insulin in type 2 diabetes, in order to increase the quality of nursing care. Method: A general systematic literature review of qualitative articles with a thematic analysis method. Results: Two main themes were identified: Complexity and Fear, and five sub-themes, Incorporating, Cost, NeedlefearPerilous and Social values. The results showed that Incorporating and Perilous as a subtheme were the most mentioned barriers. Conclusions: There are several barriers that the nurse can direct the nursing care towards in order to strengthen the patient in their self-care. Future research needs to differentiate oral drugs and insulin within compliance for better results.

Bakgrund: Folkhälsa innebär en god hälsa som ska vara jämnt fördelad bland de olika samhällsgrupperna. Folksjukdomar förekommer i en utsträckning som har stor inverkan på folkhälsan. De påverkar samhällets funktioner och ekonomi på grund av många individers nedsatta arbetsförmåga och stora insatser från hälso- och sjukvården. Primärvården och distriktssköterskan spelar här en viktig roll genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, och i detta har egenvård en central funktion. Behov finns att hitta hållbara, lättillgängliga och kostnadseffektiva sätt för att öka välmående och aktivering. Syfte: Syftet är att undersöka vilka hälsorelaterade effekter skogsbad kan bidra till, och utifrån resultatet reflektera kring distriktssköterskans möjlighet att ge egenvårdsråd. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Positiva resultat som direkt kan kopplas till folkhälsa och folksjukdomar lyftes fram, bland annat en ökad återhämtning, avslappning och kraftkänsla samt minskade tendenser till trötthet, ångest och depressivitet. Fysiologiska faktorer som lägre blodtryck och puls, förbättrad lungfunktion och stelhet i artärer samt en ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet respektive lägre aktivitet i sympatiska nervsystemet sågs. Slutsats: De positiva effekterna på såväl den fysiska som psykiska hälsan indikerar att skogsbad kan vara en effektiv intervention att införa i distriktssköterskans arbete i primärvården, som enskild åtgärd eller tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder. / Background: Public health means good health that should be evenly distributed among society's various groups. Public diseases occur to an extent that has a major impact on public health. They affect the functions and finances of society due to affected individuals' reduced ability to work and the major efforts required from health care. Primary care and district nurses have an important role in efforts concerning prevention measures and promotion of healthy behavior, and in this context, self-care is a fundamental aspect. There is a need to find sustainable, accessible and cost-effective ways to increase well-being and physical activity.  Aim: The aim is to investigate which health-related effects forest bathing can entail, and based on the result reflect on the district nurse's ability to provide self-care advice. Method: A systematic literature study was conducted, in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Positive results that are directly linked to public health and diseases were highlighted such as an increased feeling of recovery, relaxation and vigor, as well as reduced tendencies towards fatigue, anxiety and depression. Physiological factors included lowered blood pressure and heart rate, improved lung function, stiffness of the arteries as well as an increased activity of the parasympathetic nervous system and decreased activity in the sympathetic nervous system. Conclusion: The positive effects on both physical and mental health implies that forest bathing could be an effective intervention to be introduced into the district nurse's work in primary care, either as an isolated measure or as an addition to other health promotion measures.