Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta. / Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen. / BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. Resultat: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. Diskussion:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre. / Background: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.Purpose: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. Method: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.Result: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. Discussion: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design. Studien baseras på 15 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som eftersökts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Adherence vid diabetes mellitus typ 1 beror till stor del på hur ansvarsfördelningen mellan ungdomen och vårdnadshavare ser ut kring sjukdomen samt hur stödet från familjen och från vården upplevs. Kamraters stöd och deras attityd till sjukdomen påverkar adherence. Ungdomars egna känslomässiga förmågor såsom känslokontroll och motivation är också av betydelse. Konklusion: Flertalet faktorer påverkar ungdomars adherence vid diabetes mellitus typ 1. Det framkommer att stöd är viktigt för en människa och att en god egenvård kan hjälpa ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Ett gott stöd kan ge ungdomar med diabetes mellitus typ 1 möjlighet att hantera sin sjukdom och öka förmågan till adherence. / Background: Each year, about 700 children and adolescents debuts with diabetes mellitus type 1. The treatment is lifelong and requires knowledge and ability to control and adjust their blood sugar. For adolescents it can be difficult to manage their illness in everyday life as it can affect social and psychological factors. Objective: To describe factors that affect adherence in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature study with a systematic query and a descriptive design. The study is based on 15 articles with qualitative and quantitative approach that was sought after in CINAHL and PubMed databases. Results: Adherence in diabetes mellitus type 1 depends largely on how the responsibility is delegated between the adolescent and the guardians and how the support from the family and the caregivers is experienced. Friends' support and their attitude to the disease affects adherence. Adolescents own emotional abilities such as emotional control and motivation are also important. Conclusion: Several factors affect adolescents’ adherence in diabetes mellitus type 1. It appears that support is important for a human being and good self-care can help adolescents with diabetes mellitus type 1. A good support can provide adolescents with diabetes mellitus type 1 possibility to manage their illness and increase the capacity for adherence.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård. Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades. I huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med andra beskrivs hur människor i patientens omgivning upplevs som främjande respektive hindrande för egenvården. Huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med sig själv handlar om faktorer i relation till patienten själv och i det tredje huvudtemat, Främjande och hindrande faktorer i mötet med praktiska omständigheter, presenteras upplevelser av hur egenvården påverkas av praktiska faktorer. Diskussion: Resultatet visar sig gå i linje med tidigare forskning inom området. Centrala faktorer som visat sig påverka egenvården, såsom familj och vårdpersonal/vårdorganisation, diskuteras också utifrån hur de påverkar hälsan. I enlighet med andra studier visar resultatet även att vissa faktorer upplevs främjande/hindrande beroende på patienternas ursprung eller landet de bor i. / Background: The number of people living with diabetes type 2 increases. Perceptions of living with the disease differ; some sees it as a natural part of life whilst other sees it as pathological. Self-management and involvement in care are central for the patient’s opportunity adjusting to the new situation. Health care need knowledge about patients’ perceptions of self-management for being able to motivate them. Aim: The aim was to describe perceived facilitators and barriers to self-care by patients living with diabetes type 2. Method: A review was carried out, which included ten qualitative articles collected through the databases Cinahl and PubMed. The articles were analysed by identifying common denominators in the articles’ results. Themes were created. Results: Three head themes with associated subthemes were identified. Facilitators and barriers in the meeting with others focuses on how people in the patient’s environment are perceived as a facilitator and/or a barrier. Facilitators and barriers in the meeting with oneself, describes how the patient herself affects the self-management. In Facilitators and barriers in the meeting with practical circumstances, factors in relation to the patient’s practical environment are presented. Discussion: The result goes in line with previous research. Areas, which turned out to be central for the patients’ self-management, such as family and different aspects of health care, are also discussed in relation to health. Additionally, some perceived facilitators/barriers are in accordance to other studies shown to be more or less prominent depending on the patients’ origin or country they live in.

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården. Patienterna efterfrågar kunnig vårdpersonal, som lyssnar på dem, tar deras kunskap på allvar och ser dem som individer. Gruppundervisning önskas av patienter, som vill kunna samtala om sina livserfarenheter och om hur det är att leva med diabetes. Besvikelser handlar om att patienter tycker personalen ofta saknar empati och inte ger tillräcklig och relevant information, som skulle kunna hjälpa dem bättre att hantera sin sjukdom. Det framkom, att sjuksköterskor och patienter kan ha olika mål, vilket kan skapa motstånd hos patienterna, när det gäller att själv medverka till bättre hälsa. Slutsats: Sjuksköterskor bör lyssna på patientens berättelse och mål kring sin sjukdom och förklara för patienten om vikten av att ändra livsstil. / Background: Globaly diabetes type2 is increasing, mainly because lifestyle changes. In diabetes care nurses mainly teach diabetes patients self care management, which is important for the treatment of their illness. Method: A general literature review with 19 scientific articles as a basis of the result. Aim: To illuminate patients with diabetes type2 experience diabetes care. Result: Articles describe the importance of support and knowledge, the meeting with the nurse, disappointments, what patients inquire for and different goals in diabetes care. The patients require a competent medical staff  prepared to listen, to take patients’ knowledge seriously and see them as individuals. Group education is wanted by patients to enable them to share life experiences and knowledge about living with diabetes. Disappointments are about patients feeling lack of empathy from the medical staff, and not receiving enough information to help them handle their diabetes better. Nurses and patients can have different goals, which may lead to the patients resisting to participate and improve their health by self care. Conclusions: Nurses needs to listen to what the patients are telling, to their goals about their illness and, by explaining, try to make them understand the importance of changing lifestyle.

No description available.

Bakgrund: Många personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje år. Insjuknandet medför att flera livsstilsförändringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvårdnadsteorier om egenvård, egenvårdsbrist och om omvårdnadssystem tillämpades som teoretisk utgångspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analys resulterade i fyra huvudteman: Gemenskap, balans, motivation och förändring i grunden. Vissa patienter ville helst klara sig själv vid hantering av sjukdomen medan andra såg stödet utifrån som positivt för livsstilsförändringar. Rutiner och regler användes för att skapa balans och förenkla livet men kunde också brytas för att frambringa livskvalitet. Rädsla, kunskap och självkänsla var faktorer som påverkade livsstilsförändringar. Känslor som förknippades med livsstilsförändringar varierade mellan patienter men ofta upplevdes frustration. Slutsats: Upplevelser av livsstilsförändringar varierade mycket mellan patienter. Sjuksköterskor bör anpassa vård och hjälp till egenvård efter patienters unika situation eftersom upplevelser är olika. / Background: Many people in Sweden get type 2 diabetes each year. The disease requires several lifestyle changes and they should be made in order to avoid complications. Orems nursing theories of self-care, self-care deficit and nursingsystem was used as theoretical basis. Objective: The objective was to describe patients perceptions of lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The method consisted of a systematic literature review in a inductive approach. Result: The analysis resulted in four major themes: Community, balance, motivation and change of plea. Some patients would rather to take care of themselves in the handling of the disease while others found positive to look for support to get to make changes in their lifestyles. Procedures and rules used to create balance and simplify their lives could also be broken to increase life quality. Fear, knowledge and self esteem were factors that affected the lifestyle changes. Emotions associated with the lifestyle changes varied between patients but often it was perceived frustration. Conclusion: Experiences of lifestyle changes varied considerably between patients. Nurses should adjust care and assistance of self-care taking into consideration patients unique situation because the experiences are different.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. <strong>Syfte</strong>: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande <strong>Metod</strong>: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. <strong>Resultat</strong>: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. <strong>Diskussion</strong>:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre.</p> / <p><strong>Background</strong>: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.<strong>Purpose</strong>: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. <strong>Method</strong>: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.<strong>Result</strong>: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. <strong>Discussion</strong>: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt SweMed+ och 21 artiklar inkluderades. Dessa artiklar bedömdes, granskades och tematiserades. Resultatet analyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: Utifrån patientens perspektiv sågs tre teman: upplevelse av utförande av egenvård, hinder för utförande av egenvård samt interventioner för förbättring. Det framkom att patientens upplevelse av sjukdomen och utförande av egenvård kunde upplevas som betungande men engagemang i egenvården kunde också inge patienten trygghet, ökad självsäkerhet och självständighet. Hindren för utförande av egenvård var många. Dessa påverkades bl.a. av individens motivation, kunskap, socioekonomiska förutsättningar och vilket stöd sjukvården kunde ge. En rad interventioner sågs som kunde hjälpa och stödja patienten i utförandet av egenvård. Interventionerna syftade till att påverka patientens upplevda hinder genom att motivera, uppmuntra, undervisa och stödja patienten till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Hindren för att utföra egenvård kan vara många och upplevas som svåra. Interventioner för att stödja patienten i utförande av egenvård syftar till att hjälpa patienten att bekämpa hindren och genom livsstilsförändringar kan ökad livskvalitet uppnås. / Background: Diabetes Mellitus type 2 (DM2) is a chronic disease and a global public health problem. The disease involves physical and mental suffering and the individual gets a life-long task to manage his health to prevent serious complications. According to Orem self-care theory, the individual may change his life situation by taking responsibility for his own health. Aim: To study the experience of obstacles to perform self-care among patients with DM2 and to study interventions for improvement. Method: A systematic literature review was used. Articles were searched in PubMed, CINAHL and SweMed + and 21 articles were included. These articles were assessed, reviewed and thematised. The result was analyzed based on content analysis. Results: Based on the patient's perspective three themes were seen: experience of performing self-care, barriers to performing self-care and interventions for improvement. It was revealed that the patient's experience of illness and performing of self-care could be perceived as burdensome. However, engagement in self-care could also give the patient safety, increased self-confidence and independence. There were numerous obstacles to perform self-care. They were affected by individual motivation, knowledge, socio-economic status, support provided by health care professionals, etc. A number of interventions were detected to help and support the patient in the performance of self-care. The interventions aimed to influence the patient's perceived barriers by motivating, encouraging, teaching and supporting the patient to make lifestyle changes. Conclusion: Barriers to perform self-care can be many and experienced as difficult. An intervention to support the patient in performing self-care aims to help the patient fight the obstacles and through lifestyle changes can increase quality of life achieved.