Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte. / Background: Type 2 diabetes increases globally, mainly due to an unhealthy lifestyle. Through health promotion interventions type 2 diabetes can be prevented and avoided.Aim: The aim of this study was to describe the experiences of persons with type 2 diabetes with respect to health promotion.Method: This study was a literature review based on 15 scientific articles within current subjects. Selected articles were reviewed and summarized in the categories Experiences about health promotion and Experiences regarding advice about health promotion.Result: Persons with type 2 diabetes experienced difficulties in changing their dietary habits and phyiscal activity habits. Knowledge of health promotion measures existed, however, they lacked the motivation and knowledge about how to achieve them. Advice and support from healthcare professionals, related parties and group education was an important factor in the implementation of health promotion measures.Conclusion: Persons with type 2 diabetes need support from different parties in order to implement health promotion measures. Changing their dietary and physical activity habits has sometimes been perceived as difficult. With support from health care, close relatives and group training, strategies for health-enhancing changes can be created. By meeting people in the same situation, people with type 2 diabetes can get a positive exchange of knowledge.

Bakgrund: Personer med diabetes typ ett och typ två utsätts för stor psykologisk och känslomässig påfrestning som påverkar hanteringen av att leva med sjukdomen. Vården lägger stora resurser på den medicinska specialiteten vilket gör att psykologiska och känslomässiga faktorer inte värdesätts i samma utsträckning. Som följd av detta kan personer med diabetes uppleva sämre hälsa. Syfte: Att beskriva forskningsbaserad kunskap om hur hälsa hos personer med diabetes påverkas av psykologiska och känslomässiga faktorer. Metod: Litteraturöversikt med sju kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultat: Erfarenheten av att leva med diabetes är individuell. Vissa psykologiska och känslomässiga faktorer var mer framträdande och resulterade i kategorierna: hur personer med diabetes hälsa påverkas, acceptansens betydelse, sociala relationer och stigmas inverkan på hälsa, riskfaktorer för psykologiskt välbefinnande och hälsa, rädsla och oro, frustration och ilska, känslomässig stress kopplat till HbA1c- och glukosvärden samt egenvård för god hälsa. Slutsats: Psykologiska och känslomässiga faktorer har i olika utsträckning en inverkan på personer med diabetes hälsa. Dessa faktorer bidrar till förändrade beteenden som kan ge hinder för en god egenvård som sedan är en grundpelare för en god hälsa. Att leva med diabetes är en komplex situation som påverkar personen på många plan. Sjuksköterskan bör utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ta hänsyn till personen som en helhet i vård och behandling. / Background: People with diabetes type one and type two are exposed to severe psychological and emotional burdens that affect the management of living with the disease. Health care adds great resources on the medical specialty, instead of meeting the psychological and emotional factors. This could lead to a lower experience of health for people with diabetes. Aim: Describe research-based knowledge about how psychological and emotional factors affects health of people with diabetes. Methods: A literature review with seven qualitative and eight quantitative studies. Results: The experience of living with diabetes is individual. Certain psychological and emotional factors were prominent and resulted in categories: how persons with diabetes health are affected, the importance of acceptance, social relationships and stigma's impact on health, risk factors for psychological wellbeing and health, fear and concern, frustration and anger, emotional stress associated with HbA1c- and glucose values and self-care for good health. Conclusion: Psychological and emotional factors have a varying impact on people with diabetes. These factors contribute to changing behaviors that may prevent good self-care, which is important for good health. Living with diabetes is a complex situation that affects the person on many levels. The nurse should look at the whole person when caring, based on a person-centered approach.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en folksjukdom som är utspridd över hela världen och förutses bli allt mer förkommande. Sjukdomen och dess komplikationer innebär en livsstilsförändring för de som drabbas men även en stor kostnad för samhället. Egenvård är en stor del i behandlingen av typ 2-diabetes och sjukvården har en viktig roll i att genom patientutbildning, råd och stöd motivera patienter till att genomföra egenvården.                                                                       Syfte: Syftet var att beskriva typ 2-diabetespatienters upplevelser av egenvård.                         Metod: Litteraturstudie som baserades på 12 artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO.                                                   Resultat: Resultatet visade att god kontakt med kunnig vårdpersonal och tillgång till patientutbildningar som bidrar till kunskap hos patienterna främjar egenvården vid typ 2-diabetes. Även stöd och motivation från familj och andra personer i sin närhet ökar patienternas motivation till att utföra egenvård. Faktorer som hindrar eller gör det svårare för patienter att utföra egenvård är bland annat brist på stöd från vårdpersonal, familj och vänner. Egenvårdsbrist är också en konsekvens av vilken kultur patienten tillhör samt vilken socioekonomisk status patienten har.                                                                            Slutsats: Grundläggande för god egenvård är en individanpassad vård där både vårdpersonalens och patientens kunskap om typ 2-diabetes och dess behandling ska vara hög. / Background: Type 2 diabetes is a widespread disease and is expected to become increasingly prevalent. The disease and its complications mean a lifestyle change for the people that are afflicted but it also implies to a great cost on society. Self care is a major part in diabetes treatment and healthcare plays an important role in motivating patients to carry out self-care through patient education, counseling and support.                                                                     Aim: The aim of this study was to describe the experiences of self-care by type 2 diabetes patients.                                                                                                                                  Method: Literature study based on 12 articles with qualitative method. Article search was made in the databases PubMed, CINAHL, SveMed + and PsycINFO.                                             Results: The result showed that good contact with skilled healthcare professionals and access to patient education that contributes to knowledge promotes self-care in type 2 diabetes. Also support and motivation from family and other people in their vicinity increases the patient's motivation to perform self-care. Factors that prevent or make it more difficult for patients to perform self-care are lack of support from healthcare professionals, family and friends. Self-deficiency is also a consequence of the culture and the socio-economic status of the patient.                                                                        Conclusion: The foundation for good self-care is individualized care where both the healthcare professional's and the patient's knowledge about type 2 diabetes and its treatments is high.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett ökande problem i världen. Patienter har svårt att upprätthålla samma nivå av fysisk aktivitet i vardagen som innan sjukdomen, vilket medför en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge det stöd patienten är i behov av för att patienten genom egenvård och följsamhet i behandlingen ska kunna uppleva en god hälsa med en hög livskvalitet. Syftet är att beskriva hur fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos vuxna patienter med hjärtsvikt. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Resultat: Den fysiska aktiviteten har en positiv inverkan på livskvalitén, där både det fysiska och det psykiska välbefinnandet förbättras. Patienters acceptans för att kroppens förutsättningar förändras i samband med sjukdomen medför att det sätts rimliga krav på sin egen förmåga, vilket ger en möjlighet för patienterna att uppnå mål och förstärka sin livskvalitet. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på livskvalitén. Sjuksköterskan bör därför informera patienten om vikten av följsamhet med fysisk aktivitet som en del av rehabiliteringen. / Background: Heart failure is an increasing problem worldwide. Patients are experiencing difficulties of maintaining the same level of physical activity in their daily life as before being diagnosed. This results in a decreasing quality of life. Nurses are required to give the support needed to the patients so that they, through self- care and adherence in their treatment and rehabilitation, are able to experience a high level of health and quality of life. Aim: The aim is to describe how physical activity influence the quality of life among adult patients with heart failure. Method: The method used in this essay is a literature review. Results: Physical activity has a positive effect on patient’s quality of life, where both the physical and the mental health is shown to improve. Patient’s acceptance of the body’s changed conditions follows an increasing quality of life because patients then have reasonable demands and expectations on themselves and their ability. Conclusion: Physical activity has a positive effect on patient’s quality of life. Nurses should provide information to the patients about the importance of adherence to the physical activity as a part of their rehabilitation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i samhället och bland de äldre. Många av dessa har ett behov av omvårdnadsinsatser i form av hemsjukvård. Hemsjukvården är en vårdform som ökar i takt med att sjukhusen får ett minskat antal vårdplatser. Detta innebär ett ökat krav på hemsjukvården och dess resurser. Egenvård är en central del inom diabetesvården och när den fungerar väl kan den minska risken för diabetesrelaterade komplikationer. Dock har äldre svårare att upprätthålla en god egenvårdsförmåga relaterat till det naturliga åldrandet och andra eventuella sjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att främja egenvårdsförmågan hos äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården.Metod: Data analyserades med en induktiv ansats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård.Resultat: Ur analysen framträdde temat Betydelsen av att möjliggöra för små diabetesrelaterade livsstilsförändringar, samt tre kategorier; Den äldres begränsningar för egenvård, Individanpassad egenvårdsrådgivning och Samverkan mellan olika yrkesgrupper med sju underkategorier.Konklusion: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att främja patienternas egenvårdsförmåga. De tar hjälp av andra professioner för att förse patienterna med de verktyg och insatser som behövs för att på bästa sätt främja deras självständighet och möjlighet att utföra egenvård. / Background: Diabetes type 2 is a disease which is growing in the society and among elders. Many of these need care in the form of home healthcare. Home healthcare is a care form which is increasing as the hospitals have lesser hospital beds. This increases the demands of home healthcare and its resources. Self-care is a central part within the diabetes-care and when well-functioning it can reduce the risk of diabetes-related complications. Elderly though, have a more difficult time to maintain good self-care abilities due to the natural ageing and other possible diseases.Aim: The aim of this study was to illustrate district-nurses experiences of promoting self-care abilities among elderly patients with diabetes type 2 in home health-care settings. Method: Data were analyzed with an inductive approach by a qualitative content analysis. The data collection was made through interviews with ten district-nurses active in home health-careResults: From the analysis appeared a theme; the importance of enabling small diabetes-related lifestyle changes, and three categories; The elderlies limitations to self-care, Individualized self-care-guidance and Cooperation between different professions with seven subcategories.Conclusion: The study shows that the district-nurses have a supportive role in promoting patients self-care abilities. They cooperate with other professions to provide tools and measures needed for promoting their independency and opportunities for self-care.

Introduktion: Diabetes är en sjukdom som drabbar fyra till sex procent av Sveriges befolkning, 80 procent av dem har diabetes mellitus typ 2. Symtom för diabetes är ökad törst, ökad urinmängd samt trötthet. Diabetes behandlas med livsstilsförändringar samt medicinering. Det är hälso- och sjukvårdens uppgift att påverka patientens levnadsvanor och motivera till en livsstilsförändring. En distriktssköterska ska arbeta hälsofrämjande för att förebygga sjukdom.  Syftet: Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsråd hos personer med diabetes mellitus typ 2 inom primärvården. Metod: Enligt metod beskriven av Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] har en systematisk litteraturstudie genomförts. Studier till litteraturstudien söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Elva artiklar utgör resultatet i litteraturstudien.  Resultat: I studiens resultat framkom tre teman med kategorier. Det som framkom som påverkade följsamheten till livsstilsråd hos personer med diabetes mellitus typ 2 var temat personliga faktorer med kategorierna: motivation, fysisk och kognitiv förmåga, kunskap och utveckling. Temat sociala faktorer med kategorierna: relationer med närstående, relationer med vårdpersonal och språkbarriärer. Temat omgivningsfaktorer med kategorierna: ekonomiska förutsättningar, kultur och religion samt klimat. Slutsats: Det fanns flera faktorer som påverkade följsamheten till livsstilsråd, både positivt och negativt. För personer med diabetes mellitus typ 2 var stöd av vårdpersonal viktigt för följsamheten. Vårdpersonal skall identifiera personens motivation till livsstilsförändringar. Studien ger ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten och kan hjälpa distriktssköterskor i sitt hälsofrämjande arbete med personer med diabetes mellitus typ 2. / Introduction: Diabetes affects four to six percent of Sweden's population, 80% of them have type 2 diabetes mellitus. Symptoms of diabetes are increased thirst, increased amount of urine and fatigue. The treatment for diabetes is lifestyle changes as well as medication. It is the responsibility of healthcare personnel to influence the patient's living habits and motivate a lifestyle change. Health promotion constitutes one area of the district nurses work. Aim: The aim of the study was to examine factors affecting adherence to lifestyle advice among persons with diabetes mellitus type 2 in primary care. Method: According to method described by Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of [SBU], a systematic literature review was used. Studies in the literature study were searched in the databases Cinahl and PubMed. Eleven studies formed the basis for the study results. Result: In the study result, three themes with categories are described. What was identified as affecting the adherence with lifestyle advice among people with diabetes were personal factors with the categories: motivation, physical and cognitive ability, knowledge and development. The topic of social factors with the categories: relationships with related people, relationships with healthcare professionals and language barriers. The theme of environmental factors included the categories: economic conditions, culture and religion and climate. Conclusion:  There were several factors that influenced adherence with lifestyle advice, both positively and negatively. For people with type 2 diabetes mellitus, support from healthcare professionals was important for adherence. Healthcare professionals should identify the person's motivation for lifestyle changes. The study provides increased knowledge of the factors that affect adherence and can assist district nurses in health promotion with persons with type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund: Basal Kroppskännedom (BK) är en rörelsebaserad behandlingsmetod som praktiseras av specialiserade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Metoden har visat sig vara verksam på ett flertal patientgrupper, men metoden har till största delen använts och forskats på inom psykiatrin. Det har däremot inte studerats hur erfarenheten ser ut för fysioterapeuter i olika verksamheter och som arbetar med olika patientgrupper gällande hur BK kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av hur behandling med Basal Kroppskännedom kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Metod: Studien är en kvalitativ explorativstudie. Sex informanter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen gjordes med induktiv ansats och manifest fokus. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier och 22 underkategorier. De 7 kategorierna benämndes: ökad självkännedom, självkänsla, kommunikation, makt över sitt liv, hälsorelaterade beteendeförändringar, kroppsligt och bättre förutsättningar i livet. Slutsats: Studien visar att de intervjuade fysioterapeuternas erfarenhet är att behandling med Basal Kroppskännedom, oavsett patientgrupp eller verksamhet, på många sätt har en positiv inverkan på patienterna i deras vardagliga liv. Informanternas erfarenhet var att patienterna ändrade såväl inre som yttre beteenden. Till dessa räknas tankar, känslor och fysiologiska reaktioner respektive aktivitet, levnadsvanor, rörelsemönster och social interaktion. Sju kategorier och tjugotvå underkategorier identifierades vilka täcker in ovan nämnda beteenden. Författarnas uppfattning är att det verkar finnas en bred tillämpbarhet av BK inom fysioterapin. / Background: Basic Body Awareness Therapy (BBAT) is a movement-based treatment method practised by specialized physiotherapists. The method has proven to be efficient on multiple patient groups, but the method has mostly been used and researched on within the psychiatric area. However, the experiences of physiotherapists in different areas and who work with different patient groups regarding how BBAT may affect patients in their everyday life, have not been studied. Aim: To examine physiotherapists’ experiences of how treatment with basic body awareness therapy can impact patients in their everyday life. Method: The study is a qualitative explorative study. Six informants were interviewed based on a semistructured interview guide. Analysis of data was made with inductive approach and manifest focus. Result: The analysis of data resulted in 7 categories and 22 subcategories. The 7 categories were named: increased self-awareness, self-esteem, communication, power over one’s life, health related behavioral changes, bodily and better conditions in life. Conclusion: This study shows that the experiences of the physiotherapists who were interviewed are that treatment with Basic Body Awareness Therapy, regardless of patient group or area of treatment, in many ways has a positive impact on the patients in their everyday life. The experiences of the informants were that the patients changed covert as well as overt behaviors. These include thoughts, emotions, and physiological reactions respectively activities, living habits, patterns of movement and social interaction. Seven categories and twenty-two subcategories were identified which covers the mentioned behaviors. The authors view is that BBAT within physiotherapy seems to be broadly applicable.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en hormonell sjukdom som orsakar insulinbrist som kännetecknas av kronisk hyperglykemi. Diabetes mellitus typ 1 kräver en livslång behandling av insulin där egenvården är en central del för att kunna förebygga senkomplikationer av diabetes mellitus. Sjuksköterskan har en viktig roll att hjälpa patienter till god egenvård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva upplevelser av egenvård hos vuxna personer med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ metod som har en induktiv design. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Livet med diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en ständig förändring av strategier med förhandling med sig själv där fördelar och nackdelar tas upp vid varje ny livsomvälvande händelse. Upplevelsen var också att hälso-och sjukvården och närstående har en påverkan på patientens egenvård och kan främja till god egenvård eller också leda till försämrad egenvård. Slutsats: De kvalitativa artiklarna gav ett beskrivande resultat om hur personer med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård. Resultatet kan ge hälso- och sjukvårdpersonal en bättre förståelse och kunskap för hur deras stöttning är av stor betydelse i att främja god egenvård hos patienter. / Background: Diabetes mellitus is a hormonal disorder that causes insulin deficiency characterized by chronic hyperglycemia. Type 1 diabetes mellitus requires a lifelong treatment of insulin, where self-care is a key part of preventing late-onset diabetes mellitus complications. The nurse has an important role to help patients achieve good self-care. Aim: The purpose of the literature review was to describe adult patients' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus. Method: Literature review with a qualitative method that has an inductive design. The results are based on fifteen different scientific articles. Result: Life with diabetes mellitus type 1 was experienced as an ongoing change of strategies and self-negotiation between the advantages and disadvantages in every life-changing event. The experience was also that the healthcare system and family have an impact on the patient’s self-care regime and can either lead to an improved or also impaired self-care. Conclusion: The qualitative articles gave a descriptive result about how people with diabetes mellitus type 1 experience their self-care. The result can give healthcare professionals a better understanding and knowledge of how their support is of great importance in promoting self-care in patients.

Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan, sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvaliteSlutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil. / Background: Cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden in 2018 among both men and women. Informing about risks is part of the nurse's role and aims to improve the quality of life, prolong life and prevent complications. Empowerment is about transferring power, enabling and giving the ability to the patient. Empowerment is described as a positive concept where the patient's strength and rights are emphasized.Aim: The purpose of this literature review is to describe the conditions that patients with cardiovascular disease need for their own opportunities for self-care.Method: A literature review based on 16 scientific articles.Result: The result is based on three main themes and seven sub-themes. The central themes are: awareness of one's own ability, the importance of the support of the environment and changed lifestyles and insight into life. The seven sub-themes are: confidence in one's own ability, contributing personal qualities for optimal self-care, family support and marriage influence, the nurse's knowledge support, the importance of social context, physical activity despite fear and insufficient self-efficacy and self-awareness and expectations of increased quality of life.Conclusion: This literature review shows that the patient's conditions for their own opportunities for self-care with cardiovascular disease are affected by both personal and external factors. As a nurse, it is important to be aware of the patient's own ability, the importance of the environment's support and to gain changed lifestyles and insight into life. Support from health care professionals and relatives is important to succeed in changing lifestyles.