Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global folksjukdom. Det finns cirka 171 miljoner människor som lever med diabetes i världen idag. Mer än 500 000 personer i Sverige har diagnosen och 150 000 av dem lever med sjukdomen utan att känna till det. Diagnosen är livslång och det finns inget botemedel mot den. Egenvården har en central del i behandlingen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.    Metod: En litteraturgenomgång skall utföras utifrån Fribergs modell. Vetenskapliga artiklar som nyttjas till detta arbete är nio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie från databaserna Cinhal complete och PubMed.    Resultat: Upplevelser gällande egenvård vid diabetes mellitus typ 2 upplevs vara problematiskt bland studiedeltagarna. Tre huvudteman presenterades i litteraturöversiktens resultatdel; Nya levnadsvanor, behov av stöd samt upplevelser kring utförandet av egenvård. Ett samband var att olika personer upplevde egenvård vid diabetes mellitus typ 2 problematiska.    Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 aktualiserar en omställning i livet. Livskvalitén kan försämras av sjukdomen, i många fall tas inte sjukdomen på allvar vilket kan leda till ett allvarligt tillstånd eller döden.  Personer kan uppleva problematik när det kommer till att upprätthålla egenvården relaterat till brist på kunskap om sin egna sjukdom. Upplevelser kring egenvården är betydelsefulla för personer som lider med diabetes typ 2 och för vårdpersonalen som vårdar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public disease. There are about 171 million people living with diabetes in the world today. More than 500 000 people in Sweden have the diagnosis and 150 000 of them live with the disease unbeknownst to them. The diagnosis is lifelong and there is no current cure for it. Self- care is a central part of the treatment.   Aim: The purpose of this study is to describe peoples´ experiences of self-care in connection with diabetes mellitus type 2.    Method: A literature review will be made based on Friberg's model. Selected scientific articles for the literature review are nine qualitative studies and one quantitative study from the selected databases Cinhal complete and PubMed.    Results: The experiences regarding self- care in type 2 diabetes mellitus are perceived to be problematic among study participants. In the result section of the litterture review, three themes were presented, such as new lifestyles, need for support, experiences regarding performance of self- care. Regarding self- care in diabetes mellitus type 2 can be problematic among various people.   Conclusion: Living with diabetes mellitus type 2 means undertaking an incredible adjustment and change in life. The quality of life is affected by the disease, in many cases the disease is not taken seriously which can lead to a serious condition or death. People may experience problems when it comes to maintaining self- care, for example due to a lack of knowledge about their own illness. Experiences around self- care are important for people suffering from diabetes mellitus type 2 and for the caregivers.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och framgångsfaktorer för följsamhet av egenvården för vuxna personer med diabetes typ 2. Bakgrund: Typ 2-diabetes är en epidemi i världen och kommer enligt studier bara att bli värre med tiden. För en patient med typ 2-diabetes är egenvård en nödvändig del för att behandla sjukdomen, detta består av att upprätthålla glykemisk kontroll med läkemedel, insulin, självövervakning av blodsockernivåer men det är också viktigt med korrekt diabetesvänlig kost och motion. Metod: En litteraturöversikt av 15 studier med vuxna diabetes typ 2-patienter utan kognitiv svikt. En tematisk analys gjordes av de insamlade uppgifterna. Resultat: Mentala hinder var en av de största faktorerna, som fungerade som både framgångsfaktor och hinder för egenvård. Andra stora framgångsfaktorer var demografiska faktorer och sociala faktorer. Andra hinder för egenvårds följsamhet med störst förekomst i studierna var fysiska faktorer, livsfaktorer och ekonomiska faktorer. Slutsats: Alla faktorer verkar vara kopplade till att påverka patientens psykiska hälsa därför följsamhet, genom att skapa olika miljöer med olika stöd och möjligheter. I enlighet med Orems egenvårdsunderskottsteorin. Klinisk tillämpning: Resultaten kan användas för att förbättra sjuksköterskans vård genom att anpassa vården till patientens omständigheter. / Objective: The objective of this literature review study was to examine a patients self-care adherence facilitators and barriers. Background: Diabetes type 2 is an epidemic in the world and will get according to studies only worse with time. For a patient with diabetes type 2 is the self-care a necessary part to treat the disease, this consists of maintaining glycemic control with medicines, insulin, self-monitoring of plasma glucose levels but it´s also important with proper diabetes friendly diet and exercise. Method: A literature review of 15 studies with adult diabetes type 2 patients without cognitive impairment. A thematic analysis was done of the data collected. Result: Mental barriers was one of the biggest factors, working as both facilitator and barrier to self-care adherence. Other major self-care facilitators were demographic factors, social factors. Other selfcare- adherence barriers with most occurrence in the studies were physical factors, life circumstances factors and economic factors. Conclusion: All factors seem to be connected to affect the patient’s mental health therefore the adherence, by creating different environments with different support and opportunities. In accordance with Orem´s Self-care Deficit Nursing theory. Clinical implications: The results can be used to improve nurse´s care by customize the care to the patient’s circumstance.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom där det ställs höga krav på egenvård. Följsamheten till att utföra egenvård har visat sig vara sämre hos unga vuxna, än hos andra åldersgrupper. Detta kan leda till allvarliga komplikationer både kortsiktigt och långsiktigt. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos unga vuxna med Diabetes Mellitus Typ 1. Metod: Denna studie har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar som har analyserats utifrån Evans modell. Huvudresultat: Externa och interna aspekter som hade inverkan på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1 kunde identifieras. Externa aspekter av betydelse var bristande kunskap i samhället, stöd från omgivningen och tekniska hjälpmedel. De identifierade interna aspekterna var viljan av att passa in och vara normal, viljan att ta ansvar och hantera det dagliga livet, svårigheter att finna motivation till egenvård samt vikten av att uppnå acceptans gentemot sin sjukdom. Slutsats: I detta examensarbete identifierades externa och interna aspekter som kunde inverka på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1. Resultatet skulle kunna vara till hjälp för sjuksköterskor att uppnå en djupare förståelse för unga vuxna med sjukdomen och därmed underlätta till individanpassad vård. / Background: Diabetes Mellitus Type 1 is an autoimmune chronic disease where it places high demands on self-care. Adherence to self-care has been shown to be worse in young adults, than in other age groups. This can lead to serious complications both in the short term and in the long term. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-care in young adults with Diabetes Mellitus Type 1. Method: The study was done as a descriptive literature based on 10 qualitative articles and analyzed based on Evans model. Main Result: External and internal aspects that had an impact on young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1 could be identified. External aspects of significance were lack of knowledge in society, support from the environment and technical aids. The identified internal aspects were the will to fit in and be normal, the will to take responsibility and deal with daily life, difficulties in finding motivation for self-care and the importance of achieving acceptance towards one's illness. Conclusion: In this thesis, external and internal aspects were identified that could influence young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1. The results could be helpful for nurses to achieve a deeper understanding of young adults with the illness and thus facilitate individualized care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens största folksjukdomar där åtta och en halv procent av världens befolkning är drabbade. Vårdens resurser är begränsade och ett stort ansvar läggs på patientens egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att motivera och stötta dessa patienter utifrån deras egen kapacitet och livssituation. För att på bästa sätt lyckas med detta är det viktigt att utforska vad patienterna själva har för upplevelser av vad som främjar deras egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vad som främjar egenvårdskapacitet vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna MEDLINE och CINAHL. För att få senaste evidens användes artiklar från 2009-2019. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades enligt Fribergs metod. Resultat: Flera främjande faktorer framkom i analysen. Dessa faktorer delades in i fyra huvudteman: Sociala relationer - viktigt för god egenvård, Vikten av en god vårdrelation, Kunskap och information som främjande faktorer och Den inre egenvårdskapaciteten. Sociala relationer delades in i två underteman: Stöd från familj och vänner som främjande faktor och Värdet av stöd från andra i liknande situation. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visar att stöd från familjen är en av de viktigaste faktorerna för god egenvård och i vårdrelationen bör sjuksköterskan ta tillvara dessa resurser genom att kartlägga patienternas sociala nätverk. Utbildning och stöd för familj och anhöriga bör prioriteras mer i arbetet med patientens egenvård. Resultatet har diskuterats mot Orems egenvårdsteori. / Background: Type 2 diabetes is one of the world's largest diseases and today about eight and a half percent of the world’s population are affected. The care resources are limited and a great responsibility is placed on the patient’s self-care. The nurses’ responsibility is to motivate and support these patients based on their own capacity and life situation. In order to achieve this, it’s important to explore the patients’ experiences of what promotes self-care. Aim: To describe patients' experiences of what promotes self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative articles from the databases MEDLINE and CINAHL were used. To get the latest evidence only articles from 2009 – 2019 were used. The results of the articles were analyzed and thematized according to Friberg. Results: Several facilitators emerged in the analysis. These facilitators were divided into four main themes: Social relations - important for self-care, The importance of a good care relationship, Knowledge and information as promoting factors and Inner self-care capacity. The theme of social relationships was divided into two sub-themes: Support from family and friends as a facilitator and The value of support from others in a similar situation. Discussion: The results of the literature review shows that family support is one of the most important facilitators when it comes to self-care. Nurses need to utilize these resources by mapping patients' social network. Education and support for family should be given more priority to help patients with their self-care. We discussed the result against Orem's self-care theory.

Sammanfattning Bakgrund: Personer som drabbats av diabetes har ökat under de senaste decennierna. Fler sjuksköterskor kommer behöva evidensbaserad kunskap om hur de vårdar dessa personer på bästa sätt. Tidigare forskning visade patienters- och anhörigas erfarenheter av diabetessjukdomen samt diabetesvården. Då återstod frågan vad sjuksköterskor hade för erfarenheter av att vårda personer med diabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som drabbats av diabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman med fyra tillhörande subteman. Första temat var att vårda utifrån den unika människan med subteman, att stötta patienten till egenvård samt att arbeta med en komplex vård kring patienten. Andra temat var att inte ha förutsättningar för att ge god vård med subteman, att inte ha tid och kompetens samt att generalisera och inneha en maktposition. Slutsats: För att vårda den växande populationen av personer med diabetes på bästa möjliga sätt, visade detta examensarbete bland annat att sjuksköterskor bör beakta patienters självbestämmanderätt, samt att sjuksköterskor bör vårda mer personcentrerat. / Abstract Background: Number of people affected by diabetes has increased during the past decades. Numerous nurses will be needing evidence-based knowledge of how to care for these people in the best way. Previous research has shown patients 'and relatives' experiences of diabetes and diabetes care. The question of what experiences nurses had of caring for diabetics remained. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people who suffer from diabetes. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002) with an inductive approach. Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first theme was to care for the unique human, with subthemes, to support the patient to self-care and to work with a complex care around the patient. The second theme was not to have the conditions to provide good care with subthemes, not to have time and competence a long with to generalize and hold a power position. Conclusion: To facilitate the best care for the growing population of diabetics, this degree project showed, for instance, that nurses should both consider patients' self-determination rights and apply more person-centred care. / <p>Sjuksköterskeprogrammet</p><p>Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.</p>

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil. / Background Diabetes mellitus type 2 is a condition that is increasing in the world and targets the youth. There is much that the patients can do themselves to influence the disease in form of self-care, for example through physical activity. Aim The aim was to describe the effect of physical activity on adult patients with type 2 diabetes mellitus. Method This was a literature study in which 11 original articles with a quantitative approach had been reviewed and analyzed. Results Physical activity improved both bodily functions, biomedical markers and patients’ quality of life. The results were influenced by the type of exercise and intensity of physical activity they practiced. Hypoglycemic drug inhibited the good results of physical activity. Conclusion Physical activity was a effective form of treatment where the most favorable results were shown. The effect depended on the form of exercise, intensity and the patients’ compliance. As a nurse it can be important to motivate, inform and support the patients towards a healthier lifestyle.

Bakgrund: Orsaken till att en person genomgår en stomioperation kan vara på grund av olika sjukdomar eller hälsotillstånd. Personer som genomgått en stomioperation kan behöva stöd från både familj och vårdpersonal då en livsförändring har skett. Information, undervisning och vägledning från sjuksköterskan är av stor vikt för att personen ska kunna hantera sin stomi. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Artiklarna söktes fram från två databaser som var CINAHL Complete och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor som sedan sammanställdes där likheter och skillnader tematiserades. Detta var underlag för litteraturöversiktens resultat. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatdelen. Temana var förändrad kropp, samliv, rädsla/oro och förberedelser. Två subteman valdes under temat förberedelser som var positiva aspekter av förberedelser och negativa aspekter av förberedelser. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna sina svagheter och styrkor i det genomförda arbetet. I resultatdiskussion diskuterar författarna resultatens fyra teman relaterat till Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård är en central del. / Background: The reason why a person goes through a stoma surgery can be due to various diseases or health conditions. Individuals who go through a stoma surgery can be in need of support from both healthcare professionals and family since a life change has occurred. Information, education and guidance from nurses are vital for the person to be able to manage their stoma. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with intestinalstoma. Method: A literature review was conducted using eleven scientific articles, of which included both qualitative and quantitative methods. The articles were selected from two databases; CINAHL Complete and Medline. The analytical framework was chosen to analyze the article was Fribergs. This form of analysis highlighted thematic similarities and differences in the articles. This was the grounds for the result of the literature review. Results: Four themes were identified throughout the research. The themes were the following; changed body, cohabitation, fear/worry and preparations. Two subthemes were chosen under the theme preparations as positive aspects due to preparations and negative aspects due to preparations. Discussion: In the discussion of methods, the authors discuss the weaknesses and strengths of the research process. In the discussion of results, the authors discuss the four main concluding themes of the research in relation to Dorothea Orems nursing theory where self-care plays a central role.

Bakgrund: Sverige har en av de största andelarna äldre i världen. Fler lever längre med kroniska sjukdomar, vilket ger en ökad efterfrågan på vård. Andelen personer med hjärtsvikt ökar. Digital teknik kan bli en viktig länk mellan patient, anhörig samt hälso- och sjukvården. Ökad användning av digital teknik i hälso- och sjukvården kan underlätta för patienter med kronisk sjukdom och leda till en bättre livskvalitet. Självmonitorering i hemmet ger en snabb indikation på försämring, leder till färre akutbesök och inläggningar samt minskade vårdkostnader. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av självmonitorering i hemmet utifrån den äldre patienten med hjärtsvikt och anhörigas perspektiv. Metod: För att besvara studiens syfte och problemområde valdes en kvalitativ studie med induktiv design. Material inhämtades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ analys enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: I studien deltog sju äldre med hjärtsvikt och sex anhöriga. Deltagarna självmonitorerade i hemmet med hjälp av en mobil plattenhet. Analysen resulterade i tre kategorier. Aspekter av trygghet och otrygghet i samband med självmonitorering, självmonitorering ett stöd till egenvård samt självmonitorering ett stöd till att bli en partner i vården men också ett ansvar. Slutsats: Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en ökande äldre befolkning där fler lever längre med kroniska sjukdomar. Patienten behöver bli mer delaktig samt behöver ta ett större ansvar för den egna vården. Studiens resultat pekar på att äldre patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga genom självmonitorering i hemmet upplever trygghet, beskrivs få en ökad kunskap om sin sjukdom och behandling samt tar ett större ansvar för sin hälsa genom att utföra avancerad egenvård i hemmet. / Background: Sweden has one of the highest proportions of older people in the world. More people live longer with chronic diseases, which increases the demand for care. The proportion of people with heart failure is increasing. Digital technology can become an important link between patient, relative and healthcare. Increased use of digital technology in healthcare can help patients with chronic illness and lead to a better quality of life. Self-monitoring in the home provides a quick indication of deterioration and leads to less emergency visits and admissions as well as reduced healthcare costs. Aim: The aim was to describe the experience of self-monitoring in the home based on the elderly patient with heart failure and the relative's perspective. Method: A qualitative study with inductive design was chosen to answer the study's purpose and problem area. Data was obtained through semi-structured interviews, and analysed using qualitative analysis according to Malterud's systematic text condensation. Results: Seven elderly patients with heart failure and six relatives participated in the study.  Participants self-monitored in the home using a mobile device. The analysis resulted in three categories. Aspects of security and insecurity related to self-monitoring, self-monitoring provides support for self-care and self-monitoring a support to become a partner in care but also a responsibility. Conclusion: Health care is facing major challenges with an increasing ageing population where more people live longer with chronic diseases. The patient needs to become more involved and need to take greater responsibility for their own care. The results of the study indicate that elderly patients with heart failure and their relatives through self-monitoring in the home experience security, are described to gain an increased knowledge of their disease and treatment and take greater responsibility for their health by performing advanced self-care at home.

Background: Depression is a mental illness that can affect all people. The causes of people having depression vary and depend on several factors. Depression is a disease that affects life in many ways. Nursing care in depression is based on managing and teaching to help the patient achieve self-management. Aim: To describe what affects self-care management in people with depression. Method: The study is based on a literature review with an inductive approach. The material used for the literature review consists of scientific qualitative articles. Friberg's five-step model was used to analyze the material. Result: A total of 14 articles were utilized in the result. Two headings with a total of five subheadings were identified: Internal factors consisting of the subheadings: Personal conditions, feeling control and Experiencing fear. External factors consisting of the sub-headings: The importance of social life and getting support from society. The result shows that attitude, socially learned behaviors, to feel in control over one's life situation and access to support plays a major part in a good ability for self-care management in depression. Conclusion: The thesis has shown that self-management is influenced by both internal and external factors, as it is important that a nurse identifies patient needs and resources for self-care and helps solve imbalances in self-management. / Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor. Orsakerna till att människor får depression varierar och beror på ett flertal olika faktorer. Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades liv på många olika sätt. Omvårdnad vid depression bygger på att handleda och undervisa i syfte att hjälpa patienten uppnå förmågan till egenvård. Syfte: Att beskriva vad som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med induktiv ansats. Materialet som användes till litteraturöversikten består av vetenskapliga kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Två rubriker med totalt fem underrubriker identifierades: Inre faktorer som består av underrubrikerna Personliga förutsättningar, Att känna kontroll och Att uppleva rädsla. Yttre faktorer som består av underrubrikerna Det sociala livets betydelse och Att få stöd från samhället. Resultatet visar att inställning, socialt inlärda beteenden, att ha kontroll över sin livssituation och tillgång till stöd spelar stor roll för en god egenvårdsförmåga vid depression. Slutsats: Examensarbetet har visat att egenvårdsförmågan påverkas av både inre och yttre faktorer, att det är viktigt att som sjuksköterska identifiera patienters behov och resurser för egenvård och hjälpa till att lösa obalanser i egenvårdsförmågan.