Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade åtgärder som ofta innebär en förändring av kost- och motionsvanor. Egenvård vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som påverkas av olika faktorer. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att stödja personen i denna process utifrån varje individs behov och erfarenheter. För att kunna ge adekvat stöd är det betydelsefullt att få en ökad förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades och de likheter som identifierades lyftes fram och bildade nya teman. Resultat: Det övergripandet temat som representerar hela resultatet är upplevelsen av en inre kamp. Temat beskriver hur egenvården upplevs som en ständig kamp där sjukdomens krav vägs mot vad som är betydelsefullt i livet. Subtemat, upplevelsen av att integrera egenvården i vardagen berör egenvårdsprocessen. Resterande subteman; sociala relationers betydelse för egenvården, informationens och kunskapens betydelse för egenvården och den psykiska och fysiska miljöns betydelse för egenvården beskriver vad som underlättar samt försvårar integration av egenvård i dagliga livet. Diskussion: Författarna diskuterar svårigheter med att integrera nya vanor i livet och vad som påverkar egenvårdsprocessen. Diskussionen berör bland annat autonomi, syn på framtiden och behovet av att skapa kontroll över sin livssituation. Diskussionen knyter även an till Meleis' transitionsteori. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing worldwide. The treatment is based on lifestyle-related measures that often mean a change in diet and exercise habits. Self-management in chronic illness is described as a process that is influenced by various factors. Nurses have a key role in supporting the person in this process based on each individual's needs and experiences. In order to provide adequate support, it is important to get a better understanding of the experience of self-management in type 2 diabetes. Aim: The aim was to describe the experience of self-management among people with type 2 diabetes. Methods: A literature review based on ten scientific articles. All articles were qualitative and found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed and the similarities were highlighted and created new themes. Results: The overall theme representing the result is the experience of an inner struggle. The theme describes how self-management is experienced as a constant struggle between the disease demands and what is valuable in life. The sub-theme, the experience of integrating self-management in daily life, affects the self-management process. The remaining sub-themes describe the barriers to and facilitators of integrating self-management in daily life. Discussions: The authors discuss the difficulty of integrating new habits in life and what influences the process. The discussion includes autonomy, view of the future and the need to gain control. The discussion also relates to Meleis' Transition Theory.

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen.   En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades.   Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig. Att finna sina rutiner var en förutsättning för att respondenterna skulle må bra och ökade förmågan att kunna styra sitt blodsockervärde. Svårigheter med motivationen kunde infinna sig när respondenterna inte märkte de positiva effekterna med träningen. Den fysiska aktiviteten kunde även medföra ett lågt blodsockervärde nattetid, vilket upplevdes som väldigt obehagligt. Vikten av förberedelse framkom som den viktigaste faktorn i samband med den fysiska aktiviteten. / Diabetes involves a change in life and requires the individual to understand what actions are required, since self-care is an essential part of the treatment. Physical activity is a kind of self-care and it’s important that the individual finds the motivation. The aim of this study is to clarify how people with diabetes experience physical activity in everyday life. A qualitiative method was used and data were collected through interviews with people whom have had diabetes for between 3-48 years. They talked about their experiences related to physical activity. The interviews were recorded on a mobile telephone, transcribed and made a manifest content analysis in which the main categories and associated subcategories were created. The results indicated that physical activity increased well-being and lead to a continuing urge to exercise. Develop routines that work in everyday life was a prerequisite for the respondents’ well-being and also increased the ability to control blood sugar. Difficulties with motivation could appear when respondents didn’t experience any positive effects from exercising. Physical activity could also lead to a very low blood sugar at night, which was perceived as very unpleasant. The importance of preparation emerged as the most important factor associated with physical activity.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet. / Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt. Syfte: Syftet är att belysa vad och hur sjuksköterskor kan göra för att främja en god kosthållning för patienter med diabetes typ-2. Metod: I denna litteraturstudie har tio studier analyserats och sammanställts i resultatet. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter har en brist på kunskap om diabetes typ-2. Sjuksköterskor upplevde därför att de hade svårigheter att ge patienter adekvata kostråd. Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor är viktigt för att främja en god kosthållning. I resultatet framkom det att en låg-kolhydratkost är en effektiv kost för att gå ned i vikt och sänka HbA1c för personer med diabetes typ-2. Resultatet delades in i två kategorier: hur sjuksköterskor kan främja god kosthållning och vilken kost sjuksköterskor kan använda för att främja en god kosthållning. Slutsats: Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor var en viktig del för att främja egenvården av kost för personer med diabetes typ-2. Slutsatsen visar på att deltagarna i studierna som åt en lågkolhydratkost gick ner i vikt och HbA1c sänktes. Klinisk betydelse: I föreliggande studie presenteras hur och vad sjuksköterskor kan göra för att främja egenvården hos patienter med diabetes typ-2 genom stöd, patientundervisning och kost. Studien kan användas som grund för sjuksköterskor som undervisar i egenvård för patienter med diabetes typ-2. / Background: Type-2 diabetes is one of Sweden´s major national diseases. The causes of the disease are both genetically and environmentally related. The environmental factors are primarily overweight and obesity. Type-2 diabetes can be treated with diet, exercise, tablets or insulin. Diet has a key role in the treatment of type-2 diabetes and can affect both blood sugar and weight. Aim: The aim is to highlight what and how nurses can do to promote a good diet for patients with type-2 diabetes. Method: In this literature study ten scientific articles has been analyzed and put together in the results. Results: Both nurses and patients had a lack of knowledge about type-2 diabetes. Nurses felt that they had difficulties to give the patients adequate dietary advices. Support and patient education from nurses is important to promote a good diet. The results showed that a low-carbohydrate diet is an effective diet for losing weight and lower the HbA1c for people with type-2 diabetes. The results were divided into two categories: how nurses can promote a healthy diet and which diet nurses can use to promote a healthy diet. Conclusion: Support and patient education from nurses were an important part of promoting self-care of diet for people with diabetes type-2. The conclusion shows that the participants in the studies who were on a low-carbohydrate diet lost weight and lowered their HbA1c. Clinical significance: This study presents how and what nurses can do to promote self-care in patients with type 2 diabetes through support, patient education and diet. The study can be used as a basis for nurses who teach patients with type-2 diabetes about self-care.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Vården har ett ansvar att främja patienters hälsa och välmående och att ge verktyg för att sköta om sin diabetes. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjukvården kan stötta personer med diabetes typ 2 för bättre kontroll av diabetessjukdomen. Metod: Metoden för denna studie har varit litteraturöversikt. Ett utbrett sökande av vetenskapliga artiklar och efterföljande analys samt sammanställning har gjorts. De elva artiklarna som valts ut har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultat: Författarna har kommit fram till tre teman. Det första temat är Utbildning och har tre subteman; Egenvårdsutbildning, Personcentrerad utbildning, och Utbildning i grupp. Det andra temat är; Motiverande samtal. Det tredje temat är; Skapa relationer och har tre subteman; Avsätta tid och lyssna, Personligt bemötande och Engagemang. Diskussion: Litteraturöversikten visar på att egenvårdsutbildningar ger viktiga kunskaper så att personer med diabetes tar riktiga beslut och utför egenvård korrekt. Vidare är relationen mellan sjuksköterskan och patienten viktig vilket även styrks av Dorothea Orems egenvårdsteori. Närstående kan också ha en positiv inverkan på egenvården om de är engagerade i den.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en av världens största folksjukdomar. Det är en kronisk sjukdom som innebär förändringar i en människas liv och kan medföra komplikationer vilket ställer stora krav på egenvård. För att hantera sjukdomen och uppnå en skälig livskvalitet, behövs kunskap om vilka faktorer som inverkar på egenvården. Syfte: Belysa faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2-diabetes. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier utkristalliserades i analysen: Stöd, utbildning, patientens bakgrund, samt attityder. Patientutbildning, stöd från hälso- och sjukvården, anhöriga, närstående och från andra i samma situation är av stor betydelse för att införliva egenvårdsaktiviteter adekvat. Resultatet påvisade även att patientens kulturella bakgrund, socioekonomiska miljö och attityden gentemot sjukdomen påverkar egenvården. Slutsats: Faktorerna som påverkar egenvården är många gånger sammankopplade med varandra och reflekterar patienternas inre identitet och miljön de lever i. Klinisk betydelse: Resultatet kan ge personal inom hälso- och sjukvården större förståelse för hur patienter med typ 2-diabetes kan stödjas i sin egenvård. / Background: Type 2 diabetes is one of the world’s major national diseases. It is a chronic disease that involves changes in a person's life and can cause complications which places great demands on self-care. To cope with the disease and achieve a reasonable quality of life, knowledge is needed about the factors that affect self-care. Aim: Elucidating factors affecting self-care in adults with type 2 diabetes. Method: A literature study with qualitative approach based on 14 scientific articles. Results: Four main categories emerged in the analysis: support, education, patient’s background, and attitudes. Patient education, support from health services, family members, relatives and others in the same situation are of great importance to incorporate self-care activities adequately. The result also showed that the patient's cultural background, socio-economic environment and the attitude towards the disease affects their own health care. Conclusion: The factors that influence self-care are often interconnected with each other and reflect patients' inner identity and the environment they live in. Clinical significance: The result can provide personnel in the health care system greater understanding of how patients with type 2 diabetes can be supported in their self-care.

<p> </p><p><strong>BAKGRUND</strong>: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. <strong>SYFTE</strong>: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. <strong>METOD</strong>: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet ledde till två teman: <em>Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande</em> hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet<em> </em>och <em>icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter</em> hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. <strong>DISKUSSION</strong>: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen.</p><p> </p> / <p>BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.</p>

Introduction: Hepatitis B is a highly contagious infection. Basic knowledge about hepatitis B is necessary; with more knowledge people take preventive actions against hepatitis B, such as using stick proof cannulas. In Thailand an expected number of 8-20% of the population are currently carriers of the HBV infection.   Aim: The aim of the study was to investigate the knowledge about hepatitis B and the attitudes towards the vaccination among Thai university students.   Method: A cross-sectional study with a quantitative method was used. 280 students participated in the study, and the response rate was 93.9 %. The data was analysed using SPSS Statistics 20.   Result: Both genders had poor knowledge about hepatitis B, however 91.1 % of the students had heard about hepatitis B. About half of the students (55.4 %) knew correctly that hepatitis B is sexually transmitted and 40.0 % of the students knew that hepatitis B could cause liver cancer. There was no significant difference in knowledge between the genders. The attitudes towards the vaccine were satisfactory between both genders, 89.3 % of the students knew that healthy people need the vaccination and 81.1 % believed that they would receive the vaccination. However, only 43.6 % knew that the vaccination could be free or low cost through certain programs. There was a significant difference (p-value = 0.042) between the genders; the male students had a more positive attitude towards the vaccine than the female students.   Conclusion: The results from the Thai students showed that more information about the Hepatitis infection is needed to raise awareness among this certain group of people. Information about how it is transmitted is essential to improve the public health. It is also important to improve the individual's self-care, to encourage them to receive the vaccination. From a nursing point of view improving the knowledge about HBV and a positive attitude towards the vaccine in the prolonging contribute to improve the public health by getting a lower rate of cases with HBV.

Bakgrund: I dagens Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en folksjukdom som år 2016 drabbade 26 000 personer. En förbättring gällande mortaliteten har skett sedan sjuksköterskeledda mottagningar öppnade på 1960-talet. Trots denna förbättring är fysisk aktivitet underutnyttjat i samband med rehabilitering, även om det ses som en viktig skyddsfaktor. Vikten med individanpassad vård samt motivation till egenvård av sjukvården är betydande för patientens fysiska aktivitet inom rehabiliteringsprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av eller tankar om fysisk aktivitet i samband med rehabilitering efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturöversikt har baserats på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL complete, PubMed samt Web of Science. Artiklarna granskades och analyserades i enlighet med Friberg för att få fram resultatet som sedan sammanställts i olika teman. Resultat: Känslor som rädsla, ångest och oro upplevdes av patienter i samband med fysisk aktivitet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Okunskap, bristande motivation och andra fysiska faktorer gjorde att patienter inte deltog i utformade träningsprogram. Sjukvårdens professioner, närstående samt patienters egna tillgångar och sociala nätverk hade en positiv inverkan på deras upplevelser av fysisk aktivitet. Resultatet presenteras i fyra huvudteman; ”Psykiska upplevelser – rädsla, ångest och oro”, ”socialt stöd – anhöriga, familj, deltagare och vårdpersonal”, ”kunskap, förståelse och fysiska faktorer” samt ”musik som strategi till motivering vid fysisk aktivitet”. Diskussion: Dorothea Orems egenvårdsteori, artiklar samt patienters upplevelser har styrt diskussionen. Brist på kunskap och motivation minskar egenvårdskapaciteten och sjukvårdens professioner, anhöriga och egna tillgångar är av betydelse för att motivera och stötta patienten i sin egenvård. / Background: Cardiovascular disease is classified as a public disease in today’s Sweden and affected 26000 people in 2016. The mortality has decreased since nursing wards opened in the 1960s. Despite this improvement, physical activity is underutilized in Sweden associated with rehabilitation, even though it is an important protection factor. Personalized care and motivation is important for the patients’ self-care and their rehabilitation process. Aim: Describe patients' experiences or thoughts about physical activity associated with rehabilitation after suffering from myocardial infarction. Method: This literature review has been based on eight qualitative and two quantitative articles collected from CINAHL complete, PubMed and Web of Science. The articles were reviewed and analyzed in accordance with Friberg to obtain the result that was compiled in different themes. Results: Fear and anxiety were experienced by many patients’ during physical activity after a myocardial infarction. Lack of knowledge and motivation resulted in that patients did not participate in training programs. The healthcare professions, relatives and patient's own assets and social network had a positive impact on the patient's experience of physical activity. The result is presented in four main themes; “Psychic experiences – fear, worries and anxiety”, “social support - relatives, family, participants and healthcare professionals”, “knowledge, understanding and physical factors” and “music as a strategy for motivation in physical activity”. Discussion: Dorothea Orem's self-care theory, articles and patients’ experiences formed the discussion. Lack of knowledge and motivation reduces the self-care capacity. Healthcare professions, relatives and own resources are important for motivating and supporting the patient in his self-care.