Att leva med hypertoni innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en komplex och allvarlig sjukdom. Behandlingen består av flera komponenter, främst egenvård med förändring av levnadsvanor. Genom egenvård kan patienterna behandla symtom och förbättra blodtrycket. Beroende på patientens erfarenheter och förutsättningar kan följsamheten till egenvården påverkas på olika sätt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid hypertoni. Litteraturstudien innefattade 14 kvalitativa artiklar som analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård vid hypertoni och baserades på fyra huvudteman. I resultatet framkom vikten av att erhålla kunskap och individanpassad information om egenvård vid hypertoni. Vårdgivarens kommunikationssätt påverkade hur informationen togs emot av patienten. Det uppkom olika svårigheter och utmaningar med att genomföra livsstilsförändringar. Stöd från anhöriga och sjukvården underlättade samt försvårade patientens förmåga till att genomföra egenvård. Litteraturstudiens svagheter och styrkor diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras olika faktorer som patienterna upplever kan påverka egenvården vid hypertoni, samt hur det är kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskans kärnkompetens.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kroniskt progressiv sjukdom som påverkar sjuklighet och dödlighet samt anses vara ett stort hälsoproblem över hela världen. Diabetes har en negativ inverkan på personens funktionsförmåga och livskvalitet samt kan innebära ökad risk för tidig död.Sjuksköterskor bör fokusera på att stödja patienter med DMT2 genom att främja egenvård. Detta inkluderar att tillhandahålla individuell utbildning och vägledning för att hantera sjukdomen, optimera blodsockerkontrollen och uppmuntra livsstilsförändringar i det dagliga livet. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja patienter med diabetes mellitus typ 2 i deras egenvård.Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där sökningar skedde i två databaser;PubMed och CINAHL. Studiens resultat inkluderade 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier: faktorer som främjar sjuksköterskans stöd och faktorer som begränsar sjuksköterskans stöd. Främjande faktorer, såsom patientutbildning, sjuksköterskors kunskap och god kommunikation framkom. Begränsade faktorer var ekonomi, kulturella barriärer och tidsbrist påverkade sjuksköterskors arbete med att stödja patienten negativt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patientutbildning är central i hanteringen av DMT2 och anses vara en viktig del av sjuksköterskans arbete. God kommunikation mellan vårdpersonal och patient har visats vara nyckeln till effektiv egenvård. Samtidigt bör sjuksköterskor ha kunskap om faktorer som begränsar stöd vid egenvård såsom ekonomiska resurser, tidsbrist samt kulturella barriärer för att säkerställa att patienter får det stöd de behöver. / Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a chronic progressive disease that affects morbidity and mortality, is considered a major health problem worldwide. Diabetes negatively affects a person's ability to function and quality of life and can increase the risk of early death. Nurses should focus on supporting patients with DMT2 by promoting self-care. This includes providing individualized education and guidance to manage the disease, optimizing glycemic control and promoting lifestyle changes in daily life.Aim: The aim of the study is to highlight nurses' experiences of supporting patients with type 2 diabetes mellitus in their self-care.Method: A general literature review with qualitative content analysis where searches were made in two databases such as PubMed and CINAHL. The results of the study included 10 scientific articles with qualitative approach.Results: The study resulted in two main categories: factors that promote nurse support and factors that limit nurse support. Promoting factors, such as patient education, nurses' knowledge and communication emerged. Limiting factors, such as financial, cultural barriers and time constraints, negatively affected nurses' work in supporting the patient. These factors were significant in the management of type 2 diabetes.Conclusion: Results of this study suggest that patient education is central to the management of DMT2 and is considered an important part of nurses' work. Good communication between healthcare professionals and patients has been shown to be key to effective self-care. At the same time, nurses should be aware of factors that limit self-care support, such as financial resources, time constraints and cultural

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av högt blodsocker då patienten inte bildar tillräckligt med insulin och/eller är insulinresistent. Diabetes mellitus typ 2 är vanligaste diabetesförekomsten och omkring 463 miljoner människor med diabetes. Förhöjt blodsocker riskerar tillkomst av komplikationer som försämrar hälsotillståndet och livskvalitén hos patienten. Livsstilsförändringar är grunden för diabetesbehandling där kostrestriktioner och fysisk aktivitet är viktiga åtgärder.   Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2.   Metod: Litteraturöversikt där databaserna Cinahl samt PubMed användes för att sammanställa åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats, sammanställts och sedan presenterats med nya kategorier enligt metod av Friberg.    Resultat: Litteraturstudien visade att det var utmanande att förändra sin livsstil och att detta krävde en strategi. Omgivningen var viktig för egenvårdens framgång, och kunde både hjälpa och stjälpa egenvården. Olika insikter som tydliggjorde behovet av egenvård motiverade också till egenvård. Det var också utmanande att utföra adekvat egenvård eller att veta vad som är adekvat egenvård i olika situationer. Sjuksköterskan hade en viktig uppgift att utbilda patienten och fungerade dessutom som en diskussionspartner.   Konklusion: Varje individ har olika erfarenheter av egenvård och därmed unika behov vilket sjuksköterskan bör ta i beaktande i vården av patienter med diabetes typ 2. / Background: Diabetes type 2 is characterised by high blood glucose due to insufficient insulin production and/or are insulin resistant. Diabetes mellitus type 2 are the common type of diabetes and approximately 463 million people live with the disease. Increased blood glucose levels are associated with complications which may reduce state of health and quality of life. Lifestyle changes are basis for treatment where diet restrictions and physical activity are important interventions   Aim: The aim was to describe patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes   Methods: A literature review using databases CINAHL and PubMed finding eight scientific articles which has been analyzed, compiled and presented with new categories according to method by Friberg.   Result: The literature review showed that it was challenging to change your lifestyle, and it required strategy. Other people was a significant factor for self-care, both good and bad. It also showed that there were realizations that motivated to self-care, and that it was challenging knowing and performing adequate self-care. The nurse had an important role to educate patients and also worked as a discussion partner.    Conclusion: Each individual has different experiences of self-care and thus unique needs, which the nurse should take into account in the care of patients with type 2 diabetes.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är mer vanligt förekommande hos individer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Intellektuell funktionsnedsättning är en kognitiv nedsättning som innebär svårigheter att ta in och bearbeta information samt tillämpa och bygga kunskap. Egenvård är ett begrepp som används för att beskriva de insatser som den enskilde individen vidtar för att lindra eller bota sjukdom och främja hälsa.  Syfte: Att beskriva vad som upplevs påverka egenvården hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Metod: Litteraturöversikt, med induktiv ansats, baserad på kvalitativa artiklar via datainsamling gjord i CIINAHL och PsychINFO. Metoden snowballing har även använts för datainsamlingen. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Svårigheter att ta till sig och använda sig av information upplevs inverka negativt på förmågan till egenvård vid diabetes hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Kunskapen hos vårdteamet och stödet från omgivningen upplevs även påverka egenvården. Slutsats: Möjligheten bör finnas inom ramen för sjuksköterskeprogrammet att synliggöra omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning. Inom vården bör man vidta åtgärder utifrån behovet av mer undervisning om diabetes som är särskilt anpassad för individer som är intellektuellt funktionsnedsatta. Det skulle även vara värdefullt att framtida forskning belyser dessa individers möjlighet till egenvård. / Background: Diabetes mellitus is more common amongst individuals with an intellectual disability compared to the rest of the population. Intellectual disability is a cognitive impairment which results in difficulties with processing information and applying and building knowledge. Self-management is a term used to describe the activities that the individual perform in order to cure disease and promote health. Objective: To describe experiences of what affects self-management amongst individuals with an intellectual disability and diabetes. Method: Literature review, with an inductive approach, with a review of relevant qualitative articles found in CINAHL and PsychINFO. The snowballing method is also used for collecting data. The result is compiled using an integrated analysis.   Result: Difficulties with reciving and using information is experienced to impede the ability to self-manage diabetes amongst individuals with intellectual disability and diabetes. The understanding of diabetes and intellectual disability amongst health care professionals and contextual support is also experienced to affect self-management. Conclusion: Within the context of the nursing program it would be useful with more dedicated education about intellectual disability. More research about these individuals’ ability to self-manage would be useful as well. Within the health care system actions should be taken to meet the need for information that is suited for individuals with intellectual disability.

Bakgrund: Astma och KOL är två vanlig kroniska sjukdomar som är kopplade till stort sjukdomslidande och lägre livskvalité. Många personer som idag lever med sjukdomarna lever isolerat från andra. Idag har vi en ständig utveckling av sociala nätverk som öppnar en ny möjlighet för egenvård. Egenvård kan göra att patienter får en bättre vardag samt att det lättare kan få ett socialt umgänge. Syfte: Syftet är sammanställa befintlig litteratur och där undersöka hur informations- och kommunikationsteknologi underlättar egenvården för patienter med astma och KOL. Metod: Litteraturstudie där artiklarna söktes i databaser för omvårdnadsvetenskap så som Web Of Science, pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 16 vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna som valdes är inte äldre än 10 år gamla, skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidning. Resultat: Resultatet som artiklarna påvisade är grundade på IKT i form av datorer, mobiltelefoner, surfplattor och web-baserad program. Artiklarna visar att egenvården kan förbättras genom ökad livskvalité, bättre kommunikation och bättre sjukdomsinsikt när man använder IKT. Slutsats: IKT är en viktig roll i våran hälso- och sjukvård idag. Det finns dock liten forskning på hur egenvården kring astma och KOL påverkas av IKT. Den forskning som finns pekar åt är att den förbättrar för patienter. Det behövs även mer forskning kring IKT som en resurs för egenvård kring ett omvårdnadsperspektiv. / Introduktion: Asthma and COPD are two common chronic diseases that are linked to major suffering and reduced quality of life. Many people who live with the disease are isolated from others. Today we have a continuous development of social networks that opens a new opportunity for self-care. Self-care can make patients get a more normal life style and that it is easier to get a social life. Aim: The aim is to compile existing literature and of wich explore how information and communications technology facilitates selfcare for patients with asthma and COPD. Methods: Literaturestudy where the articles were searched in databases of nursing such as Web of Science, PubMed and Cinahl. The literature review based on 16 scientific articles that are both qualitative and quantitative. The articles selected are not older than 10 years, written in english and published in a scientific journal. Results: The results that the articles showed are based on ICT in the form of computers, cell phones, tablets, and web-based programs. Articles show self-care can be improved through increased quality of life, better communication and a better understanding of illness when using ICT. Conclusion: ICT play an important role in our health care today. However, there is little research on how self-care while suffering from asthma and COPD is influenced by ICT. The research is pointing to the improvements for patients. It also needed more research around ICT, self-care and from a nursing perspective.

Bakgrund: Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 kräver daglig kontroll av sin livsföring. Som ung vuxen inträffar många förändringar i livet och det kan vara en utmaning att samtidigt vara drabbad av en kronisk sjukdom och lära sig att leva med denna och de känslor som sjukdomen framkallar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar av olika design. Systematisk sökning av studier i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: I de granskade studierna framkom att leva med diabetes och samtidigt växa upp och bli vuxen upplevdes många gånger svårt. Rädsla för att vara annorlunda jämfört med andra jämnåriga, känslor av att tappa kontrollen samt rädslor inför framtid och för komplikationer var vanligt. Den unga vuxna kände sig ofta begränsad och hade svårt att integrera rutiner kring egenvården i det dagliga livet. Familj och vänner hade ofta en viktig roll för den unga vuxna men det fanns även en känsla av kluvenhet gentemot anhörigas delaktighet och sitt eget ansvar för sin sjukdom och hälsa. I kontakten med hälso- och sjukvården upplevdes en del brister och missnöje. Slutsats: Många unga vuxna upplever negativa känslor kring sin sjukdom och har svårigheter att få vardagslivet att fungera. Genom att få kännedom om hur unga vuxna med diabetes upplever sin sjukdom och livssituation kan sjuksköterskans stödjande roll utvecklas. / Background: Living with a chronic disease like type 1 diabetes requires a daily control of the lifestyle. As a young adult, several changes in life occurs. During this time of life, it might be a challenge to also have a chronic disease and learn to live with the disease and the feelings who may emerge from it. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of young adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review based of 13 qualitative studies with different designs. A systematic search in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO was conducted. Result: The reviewed studies showed that living with diabetes while growing up and becoming an adult, many times felt difficult. Fear of being different from other peers, feelings of losing control and fears for the future and for complications was common. The young adult often felt limited and had difficulties with integrating routines for self-management in daily life. Family and friends often had an important role for the young adult. However, the young adults could feel ambivalent in family and friend’s participation in self-management and their own responsibility for their health and illness. In contact with the health services, young adult experienced some shortages and discontent. Conclusion: Many young adults experience negative feelings about their illness and have difficulties in everyday life. By gaining knowledge about how young adults with diabetes experience their disease and life situation the supporting role from the nurse can develop.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som står för 90 procent av alla diabetesfall i världen och beräknas öka de kommande åren, på grund av bland annat ohälsosamma levnadsvanor såsom kost och fysisk aktivitet. Egenvård innebär att patienten tar ansvar och för att hantera det behövs kunskap och stöd från vårdpersonalen. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvården vid typ 2-diabetes, med fokus på livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Det har framkommit olika upplevelser av egenvården och dessa har kategoriserats i teman med subteman: 1) Känsla av kontroll: Olika uppfattningar av betydelsen av typ 2-diabetes, 2) Upplevelser av livsstilsförändringar: Kostomläggning och Fysisk aktivitet och 3) Upplevelser av omvårdnadsåtgärder: Rådgivning, Motiverande samtal, MI och Gruppbaserad patientutbildning. Slutsats: Att ändra på sin livsstil kan upplevas som krävande och omställningen behöver stödjas och anpassas utefter patientens behov. Klinisk betydelse: Patientens upplevelser av egenvård med behov, krav och brister kan fungera som ett kunskapsverktyg för vårdpersonalen vid omvårdnaden av typ 2-diabetes. / Background: Type 2-Diabetes is a chronic disease that accounts for 90 percent of all diabetes cases in the world and is expected to increase in the upcoming years, due to unhealthy habits such as diet and physical activity. Self-management means that the patient takes responsibility and in order to manage it knowledge is needed and support from caregivers. Objective: To describe the experiences of self-management in Type 2-Diabetes, focusing on lifestyle changes. Method: A literature review based on twelve qualitative scientific articles were conducted. Results: It has turned out that there have been different experiences of self-management and these have been categorized into themes with subthemes: 1) Sense of control: Different views of the importance of Type 2-Diabetes, 2) Experiences of lifestyle changes: Change of diet and Physical activity and 3) Experiences of nursing interventions: Counseling, Motivational interviewing, MI and Group-based patient education. Conclusion: To change the lifestyle may be perceived as demanding and conversion needs to be adjusted to the patient's needs. Clinical significance: Patient’s experiences of self-management with needs, demands and deficiencies can serve as a knowledge tool for the care staff in the care of Type 2-Diabetes.

Bakgrund: Smärta är en multidimensionell och subjektiv upplevelse som kan drabba alla människor. Smärta är den vanligaste orsaken till uppsökande av sjukvård samt orsakande av funktionsnedsättningar och oförmåga att arbeta. Personer med långvarig smärta måste självständigt utföra en stor del av sin behandling och omvårdnad i form av egenvård. Det ingår i sjuksköterskans uppdrag att uppmuntra och stödja patienter till att utföra egenvård, dock finns ingen entydig definition av begreppet egenvård. Syfte: Att redogöra för hur personer med långvarig smärtproblematik beskriver egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna CINAHL Complete och MEDLINE, och var publicerade mellan åren 2005-2015. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten presenterade att personer med långvarig smärta beskrev egenvård som multidimensionell. Egenvård ansågs bestå av personliga förmågor samt mentala och praktiska strategier. Personer med långvarig smärta ansåg även att utbildning och stöd ifrån hälso- och sjukvården var viktigt för utförandet av egenvård. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans samt vetenskapliga publiceringar. Egenvårdens innebörd för personer med långvarig smärta har jämförts med de olika definitioner av egenvård som tillämpas inom hälso- och sjukvården. Vidare har egenvårdsdefinitionernas betydelse för hälso- och sjukvårdens egenvårdsstödjande insatser diskuterats. / Background: Pain is a multidimensional and subjective experience that can affect anyone. Pain is the most common reason to seek medical care and is the main cause to disability and inability to work. People with chronic pain need to independently manage a large part of their treatment and care in the form of self-management. One part of the nursing role is to encourage and support patients to perform self-management, however there is no clear definition of the term self-management. Aim: To illustrate how people with chronic pain describes self-management. Method: The literature review was based on ten scientific articles, with qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the databases CINAHL Complete and MEDLINE, with publication between the years 2005-2015. The articles were analyzed using Fribergs method of analysis. Results: The literature review showed that people with chronic pain described that self-management was multidimensional. Self-management was considered to involve both personal abilities, mental and practical strategies. People with chronic pain also believed that education and support from healthcare was essential for self-management. Discussion: The result has been discussed against Dorothea Orems nursing theory about self-care and relevant scientific publications. The ​​meaning of self-management for people with chronic pain has been compared with various definitions of self-management that are applied in healthcare. Furthermore the definitions of self-management were put in relation to how the healthcare provide supporting self-management interventions.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades. En modell för Transkulturell Kompetens har använts som teoretisk referensram. Resultat av denna studie visar att det finns kulturella/etniska skillnader vad gäller uppfattning om egenvård vid diabetessjukdom, framförallt vad gäller kunskap om diabetes, faktorer som påverkar livsstilsförändringar och egenvårdsinsatser, religion/tro samt stöd/brist på stöd i olika relationer. Vårdpersonalens förmåga att hantera kulturella olikheter och bedriva transkulturell omvårdnad ställer krav på att vårdgivare har kunskap om hur kulturella/etniskt ursprung kan påverka synen på egenvård vid diabetes. Ökad kunskap kan ge vårdpersonalen trygghet i sitt arbete, vilket bidrar till en mera individanpassad och säkrare omvårdnad. / Diabetes, especially type 2, is a growing global health problem. Today there is about 220 million people worldwide suffering from diabetes and this figure is estimated to rise to 366 million by the year 2030. Sweden is a multicultural society, which places greater demands for health care to adapt to each individual patient with diabetes. The purpose of this study was to illuminate the perceptions of self-care in diabetes disease in people with different cultural / ethnic origin. The study was conducted as a literature review and ten qualitative research articles were analyzed. The Model for Development of Transcultural Competence was used as a theoretical framework. Results of this study indicate that there are cultural / ethnic differences in perception of self-care in diabetes, particularly in terms of knowledge of diabetes, factors that influence lifestyle changes and self-care activities, religion / faith and the support / lack of support in different relationships. Health professionals' ability to manage cultural differences and maintain transcultural nursing requires that healthcare providers have knowledge of how cultural / ethnic origin may influence the perception of self-care in diabetes. Increased knowledge can provide health care providers safety in their profession, which contributes to a more individualized and safer care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. Sjukdomen orsakar lidande och kan även påverka patienters livskvalitet. Förmåga till egenvård har en avgörande betydelse för att undvika komplikationer i samband med diabetes typ 2. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt bestående av 15 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; begränsningar i vardagar, väcker många känslor, vikten av egenvårdsförmåga, vikten av kunskap och information, att bli stärkt i mötet med vårdpersonalen och behov av stöd från sin omgivning. Livet med diabetes innebär en kamp med krav i samband med sjukdomshantering. Patienter upplever avsaknad av motivation för att utföra egenvård kring förändringar av levnadsvanor och hantering av sjukdomen. Kunskap resulterar i en förbättrad sjukdomshantering. Patienter uttrycker sina behov av information. Stöd från vårdpersonal och omgivning underlättar patienters vardag med diabetes. Slutsats: Genom att förstå patienters upplevelser av att leva med diabetes kan vårdpersonal identifiera varje persons behov och förväntningar och därigenom erbjuda en personcentrerad vård. Vårdpersonal har en avgörande roll för att främja patienters förmåga att hantera sin sjukdom och uppleva välbefinnande. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that can affect people of all ages. The disease causes suffering and even can affects patient’s quality of life. Ability for self-care is crucial to avoid the complications associated with diabetes. Aim: The study aims to describe patients' experience of living with type 2 diabetes. Method: The method chosen was a literature review consisting of 15 qualitative articles. Result: The result showed six themes; limitations in everyday life, evokes many emotions, the importance of self-care ability, the importance of knowledge and information, to be strengthened in the meeting with healthcare professionals and the need of support from their surroundings. Life with diabetes means a struggle with the requirements associated with disease management. Patients experience lack of motivation to perform self-care around the changes of living habits and management of disease. Knowledge results in an improved disease management. Patients express their need of information. Support from health professionals and environment facilitates patient’s daily life with diabetes. Conclusion: By understanding the experiences of patients living with diabetes, healthcare professionals can identify each individual's needs and expectations, and thereby offer a person-centered care. Health care professionals have a crucial role in promoting patients' ability to manage their illness and experiencing wellness.