Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Background: Hypoglycemia is a common adverse effect to anti-hyperglycemic treatment for diabetes mellitus, it is characterized by a plasma glucose level of 79 mg/dl (3,9 mmol/l) or lower. Hypoglycemia has an abundance of symptoms, both neurogenic and neuroglycopenic which can result in loss of consciousness, seizure, and death if left untreated. General nurses have shown they are lacking in information regarding symptoms of hypoglycemia and as such experiences Aim: The aim of this study was to elucidate the lived experiences of hypoglycemia in patients diagnosed with diabetes mellitus. Method: A general literature review with an inductive approach. Results: The results of this study found that patients diagnosed with diabetes experienced challenges associated with hypoglycemia such as fear, particularly associated with nocturnal hypoglycemia. Patients diagnosed with diabetes also experienced helplessness, a lack of control, avoidance, restrictions and stress factors associated with hypoglycemia. Patients diagnosed with diabetes experienced hypoglycemic confidence primarily based on preventing recurrence and successful treatment, and for some through hope. Conclusion: The findings of this study indicate a need for nurses to understand the experiences patients diagnosed with diabetes have of hypoglycemia, to properly assist patients in health promotion and achieving a self-care balance. / Bakgrund: Hypoglykemi är en vanlig biverkning av anti-hyperglykemibehandling vid diabetes mellitus, hypoglykemi karakteriseras av ett plasmaglukosvärde på 79 mg/dl (3,9 mmol/l) eller lägre. Hypoglykemi har många symtom, båda neurogena och neuroglykopeniska som kan resultera i medvetslöshet, samt anfall och mortalitet om tillståndet är obehandlat. Generella sjuksköterskor har visat bristande kunskap gällande vanliga symtom vid hypoglykemi och patienters erfarenheter. Syfte: Syftet var att belysa levda erfarenheter av hypoglykemi hos patienter diagnostiserade med diabetes mellitus. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Denna litteraturstudie visar att patienter med diabetes har erfarenheter av svårigheter associerade med hypoglykemi som rädsla, särskilt rädsla för nattlig hypoglykemi. Patienter med diabetes upplevde hjälplöshet, bristande kontroll och undvikande, samt restriktioner och stressfaktorer associerade med hypoglykemi. Patienter med diabetes och hypoglykemi upplevde självförtroende främst relaterat till förhindrande av återfall, och för visa, genom hopp. Konklusion: Litteraturstudiens resultat indikerar att sjuksköterskor behöver förstå erfarenheter av hypoglykemi hos patienter med diabetes för att främja patienters hälsa och egenvårdsbalans.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och faktorer som kan vara bidragande till utvecklingen av diabetes typ 2 är kopplade till livsstilsvanor. Sjukdomen börjar smygande, där flera patienter inte får några symtom eller tecken på att de har drabbats av sjukdomen. Egenvård har en viktig roll i behandling av diabetes typ 2 som innebär livsstilsförändringar för att minska risken för framtida komplikationer. Ett förebyggande arbete leder till mindre kostnader för samhället. Sjuksköterskors roll är att hjälpa patienter till lämpliga strategier vid egenvård. Syfte: Är att belysa vuxna patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa data, artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Datainsamlingen resulterade i sexton vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats enligt Fribergs (2022) modell för granskning av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade att patienter upplevde utmaningar i det vardagliga livet på grund av okunskap och otillräcklig information om egenvård. Att anpassa sig till nya rutiner upplevdes påfrestande och detta skapade även rädsla och oro för framtida komplikationer. Slutsatser: I resultatet framkom det att patienter är i behov av personcentrerad vård utifrån behov och förväntningar. Patienter behöver mer utbildningar för att öka motivationen till egenvård och samtidigt bli mer delaktiga i sin vård.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår på grund av förhöjt blodsocker och insulin. Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och om den lämnas obehandlad så kan den leda till allvarliga komplikationer. Genom egenvård kan personen minska risken för komplikationer samt öka hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård i dagligt liv med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts för att belysa personers upplevelser av egenvård. Sökningar gjordes i Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar valdes. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim &amp; Lundman användes för att analysera valda artiklar. Resultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde att de fick stöd från hälso- och sjukvårdpersonal samt närstående i egenvården och att det fanns hinder. Brist på kunskap, hantering, motivation, tid och rädsla för komplikationer är några av faktorerna som upplevdes påverka egenvården negativt. Diskussion: Många personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde utmaningar i egenvården på grund av brist på kunskap men genom individuellt anpassade utbildningar kan en sjuksköterska uppmuntra och stödja dessa personer att utföra egenvård. Slutsats: vidare forskning behovs för att öka kunskapen bland hälso- och sjukvårdpersonal kring hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sjuksköterskor interventioner i form av utbildning som handlar om blodsockerkontroll och betydelse av dess uppmätt värden. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Antalet människor som lever med tarmstomi ökar. Omvårdnaden hanterar patienterna på egen hand, vilket innebär att egenvården för dessa blir central. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att motivera och ge den kunskap som behövs för att optimera egenvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Upplevelserna av att leva med en tarmstomi varierade i stor omfattning. Graden av stöd de mottog påverkade acceptansen och hur det upplevdes att leva med stomi. Det rådde delade åsikter kring hur mycket livet förändrades, vissa upplevde frihet och autonomi, vissa isolerades och begränsades. Patienterna fick anpassa livet efter stomin och hitta strategier som fungerade. Många känslor uppstod i livet med tarmstomi, såsom rädsla, skam, oro och frustration. Konklusion: Upplevelsen av att leva med tarmstomi varierar mycket. Patienterna får genomgå förändringar på flera områden i livet. Alla nya förändringar påverkar patienternas psykiska och fysiska välbefinnande. För att hantera alla känslor och vardagliga prövningar skapade patienterna olika strategier. Det upplevda stödet från närstående och vårdpersonal har inflytande på omställningen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja egenvården och stötta patienten i sin förändrade livsvärld. / Background: The number of people living with a bowel ostomy is increasing. The patients manage the nursing on their own, which means that self-care becomes central. The nurse has an important role in motivating and providing the knowledge needed for optimal self-care. Aim: The purpose of this study is to highlight patients' experiences of living with a bowel stoma. Method: The study is a qualitative literature review based on eleven scientific articles. Findings: The experiences of living with a bowel stoma varied. The level of support they received affected their acceptance and experience of living with a stoma. The opinions on how life changed were manifold, some experienced freedom and autonomy, some isolation and restriction. The patients had to adapt and find strategies that worked. Many emotions arose with a bowel ostomy, such as fear, shame, worry and frustration. Conclusion: Living with an intestinal stoma varies greatly. Patients may undergo changes in several areas of life. All new changes affect patients' mental and physical well-being. Different strategies were created to cope with emotions and everyday trials. The perceived support from relatives and care staff affects the transition. The nurse plays an important role in promoting self-care and supporting the patient’s new life.

Bakgrund: Under år 2021 levde omkring 8000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Sverige och varje år ses en frekvent ökning av antal barn och ungdomar som insjuknar.Vid typ 1-diabetes uppstår det en insulinbrist vilket innebär att kroppen inte själv kan producera insulin. Diabetesbehandling innefattar till stor del egenvård vilket inkluderar blodsockerkontroller, insulintillförsel, kosthantering och fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i att förmedla kunskap och information till barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Syfte: Att beskriva barn och ungdomars upplevelser av utmaningar som kan uppstå vid typ 1-diabetes. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Sammanställning av resultatet utgick från tre steg som innefattade identifiering, sammanfattning och kodning samt kategorisering. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier samt två subkategorier. Barn och ungdomar med typ 1-diabetes upplevde många olika typer av utmaningar. Det var utförandet av egenvård, känslan av att vara annorlunda samt att andra såg dem som annorlunda. De upplevde information som bristfällig både från vården och till människor i deras närhet. Ungdomar upplevde dessutom utmaningar i processen att bli självständig. Slutsats: Studien visade att barn och ungdomar med typ 1-diabetes upplevde olika utmaningar kopplade till sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose dessa individer med rätt information och kunskap för att en god hälsa ska kunna uppnås. Sjuksköterskan behöver anpassa sin kommunikation för att barn och ungdomar ska förstå innebörden med sin behandling och i hur egenvården ska utformas

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som orsakar en mängd olika symptom och sjukdomsrelaterade problem för patienterna, vilket försvårar egenvården. Patienternas egenvårdsförmåga är avgörande för livskvalitén. Därför har sjuksköterskan en viktig funktion i att stödja patienterna i deras egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet utgörs av följande kategorier: Upplevelser av emotionella utmaningar, betydelsen av att använda inre resurser, upplevelser av fysiska begränsningar, patienternas positiva upplevelser av socialt stöd från familj och vänner samt patienternas upplevda behov av stöd från vårdpersonal. Konklusion: Patienter med hjärtsvikt upplever emotionella utmaningar, fysiska begränsningar samt ett behov av mer stöd och information om sin sjukdom för att kunna förbättra egenvården. Stöd från vårdpersonal och anhöriga är en viktig del för att hjälpa patienterna att acceptera och leva med sin diagnos samt för att bedriva egenvård. Genom mer forskning i ämnet kan sjuksköterskorna få mer kunskap kring hur de kan stötta och hjälpa patienterna till att bedriva egenvård. God egenvård bidrar till ökad livskvalitet för individen och minskade kostnader för samhället. / Background: Heart failure is a complex disease that causes a variety of symptoms and disease-related problems for patients which complicates self-care. Patients' ability to perform self-care is crucial for their quality of life. Therefore, nurses have an important function supporting patients in their self-care. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A general literature review with an inductive approach was conducted. A total of eight qualitative articles were included in the literature review. Results: The result consists of the following categories: Experiences of emotional challenges, the importance of using internal resources, experiences of physical limitations, patients' positive experiences of social support from family and friends and patients' perceived needs for support from healthcare professionals. Conclusion: Patients with heart failure experience emotional challenges, physical limitations, and a need for more support and information about their condition to improve self-care. The support from healthcare professionals and relatives is shown to be an important part of helping patients accept and live with their diagnosis, as well as engage in self-care. Through more research on the subject, nurses can gain more knowledge on how to support and assist patients in self-care. Good self-care contributes to increased quality of life for the individual and reduced costs for the society.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt hälsoproblem som ökar och drabbar personer ihela världen, vilket sätter krav på sjukvårdspersonalens kunskap. Allt fler personer i olika åldrarinsjuknar i diabetes. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom ochnedsatt livskvalitet. Egenvård en är central del i diabetesbehandlingen. Otillräcklig information iegenvård kan leda till att patienter har svårt att följa rekommenderade livsstilsråd. En viktig del idistriktsköterskans arbete är att främja och förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Primärvårdensom är en del av hälso- och sjukvårdens öppna vård och grunden i sjukvårdssystemet har iuppdrag att svara mot det behov som finns i det förebyggande arbetet.Distriktsköterskansfördjupade kunskaper i handledning och undervisning av patienter på olika nivåer kan bidra tillatt stärka patienters egna resurser till egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 som vårdas iöppenvården. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats användes som metod. Totalt granskades 14 artiklarinhämtade från databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing &amp; Allied. Innehålletanalyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry´s beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman med tillhörande undertema. Huvudteman presenteras enligtföljande: Upplevelser av hinder i egenvård och Upplevelser av resurser i egenvård. Slutsats: Litteraturöversiktens huvudfynd var att egenvård vid DMT2 upplevdes som kravfullt ochpåverkades av fysiska och emotionella påfrestningar samt av kultur, tradition och socioekonomiskstatus. Patienter upplevde en rad brister inom öppenvården och det togs inte hänsyn tillsocioekonomiska, kulturella och traditionella aspekter. Närståendestödet upplevdes sombetydelsefull för egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a global health problem that is increasing and affects peopleall over the world, which puts demands on health care's knowledge. Several people of differentages are diagnosed with diabetes. The disease often leads to complications, increased risk ofcardiovascular disease and reduced quality of life. Self-care is a central part of diabetes treatment. Insufficient information in self-care can lead to patients having difficulty following recommendedlifestyle advice. An important part of the district nurse work is to promote and prevent unhealthylifestyles. Primary care is part of outpatient health care and is the foundation of the healthcaresystem, has the task of responding to the need that exists in the preventive work. The districtnurse's in-depth knowledge of supervision and teaching of patients at different levels cancontribute to strengthening patients' own resources for self-care. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of self-care in diabetes type 2 who are cared for inoutpatient care. Methods: A literature review with a systematic approach was used as a method and the databases usedwhen searching for articles were PubMed, Cinahl Complete and Nursing &amp; Allied. For the result,14 qualitative original articles were used, the articles were analyzed in accordance with BettanySaltikov and McSherry's description of Burnard's analysis method. Results: The result showed two main themes with associated subthemes. The themes that emerged wereExperiences of obstacles in self-care and Experiences of resources in self-care. Conclusions: The main finding of the literature review was that self-care in DMT2 was perceived as demandingand was influenced by physical and emotional strains, as well as by culture, tradition, andsocioeconomic status. Patients experienced a number of deficiencies in outpatient care, socioeconomic, cultural and traditional aspects were not taken into account. Family support wasperceived as important for self-care.

BakgrundTyp 2 diabetes är en sjukdom som ständigt ökar och leder till många komplikationer. Egenvård är en stor del i behandling, vilket kräver att patienterna har insikten och förmågan till att utföra egenvårdsåtgärderna för att kunna leva med typ 2 diabetes, vilket kan vara utmanande för många patienter. Därför har sjuksköterskan en stor del i behandling av typ 2 diabetes då dessa patienter behöver en hel del undervisning om sjukdomen. SyfteSyftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av egenvård vid nydiagnostiserad typ 2 diabetes. MetodStudien är en litteraturöversikt som besvarar ett syfte med hjälp av vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att hitta artiklarna. Resultat i denna litteraturöversikt grundades på elva artiklar som publicerades mellan 2014–2024. ResultatStudiens resultat framkom till tre huvudkategorier, sjukdomsacceptens, utmaningar för förändring i levnadsvanor och egenvårdfrämjande faktorer. Sjukdomsacceptansen hade en stor betydelse i hur patienterna engagerade sig i egenvårdsåtgärderna, och utmaningar leder till bristande egenvård. Stöd från hälso-och sjukvården ansågs viktigt hos patienter med typ 2 diabetes. SlutsatsLitteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde att egenvård som nydiagnostiserade typ 2 diabetes var utmanande. Detta på grund av sjukdomen krävde stora insatser från patienterna och kunskap för att kunna leva med sjukdomen. Att bearbeta de känslomässiga reaktioner som tillkommer med sjukdomen hade stort påverkande i hur patienterna följde egenvårdåtgärderna. Stöd var viktigt för patienterna då den främjade patienterna egenvård. / BackgroundType 2 diabetes is a disease that is constantly increasing and leads to many complications. Self-care is a major part of treatment, requiring patients to have the insight and ability to perform the self-care measures in order to live with type 2 diabetes, which can be challenging for many patients. Therefore, the nurse has a great part in the treatment of type 2 diabetes as these patients need a lot of education about the disease. AimTo describe patients ' experience of self-care in newly diagnosed Type 2 diabetes. MethodThe study is a literature review that answers a purpose with the help of scientific articles. The databases PubMed and CINAHL were used to find the articles. Results in this literature review were based on Eleven articles published between 2014–2024. ResultsThe results of the study came to three main categories, disease acceptance, challenges to change in living habits and self-care promoting factors. Disease acceptance had a major impact in how patients engaged in the self-care interventions, and challenges lead to lackof self-care. Health care support was considered important in patients with type 2 diabetes. ConclusionsThe results of the literature study showed that the patients experienced that self-care as newly diagnosed type 2 diabetes was challenging. This because of the disease required great effort from the patients and knowledge in order to be able to live with the disease. Processing the emotional reactions associated with the disease had a major impact on how the patients followed the self-care measures. Support was important for patients as it promoted patient self-care.