Bakgrund: Levercirros är slutstadiet för många olika leversjukdomar och har sitt ursprung i alkoholöverkonsumtion, hepatitvirusinfektioner samt övervikt och fetma. Forskning visar att personer med sämre hantering av levercirros drabbas av fler akuta sjukhusinläggningar, mer lidande och en lägre livskvalitet. Patientutbildning är ett sätt att bli delaktig i sin vård. Det är således av vikt att förstå hur patientutbildning påverkar patienter med levercirros i sin sjukdom och sitt dagliga liv. Syfte: Syftet var att belysa patientutbildningens betydelse för patienter med levercirros. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamling skedde genom databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i elva artiklar, två var kvalitativa och nio var kvantitativa. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i enlighet med Fribergs rekommendationer. Resultat: Tre kategorier identifierades: förbättrad kunskap och hantering av sjukdom, ökat välbefinnande samt önskan om mer utbildning. Sammanfattning: Resultatet visade att patientutbildning för patienter med levercirros kan leda till fördelar både på individ- och samhällsnivå och hade betydelse på flera plan. Kunskapen om sjukdomen och dess komplikationer ökade, även patientens livskvalitet förbättrades. Vidare ledde patientutbildning till en bättre sjukdomshantering vilket minskade sjukhusinläggningar. Det framkom även att patienterna upplevde ett behov av mer kunskap. / Background: Liver cirrhosis is the final stage of many liver diseases and derives from overconsumption of alcohol, hepatitis virus infections as well as overweight and obesity. Research shows that people with poor management of liver cirrhosis endure more acute hospitalizations, more suffering and a reduced quality of life. Patient education is a way to become more involved in their care. It is therefore important to understand how educational interventions affect patients with liver cirrhosis in their disease and daily life. Aim: The aim was to highlight the significance of patient education for patients with liver cirrhosis. Method: A literature review was the chosen method for this study. Data was collected through the databases Cinahl Complete and PubMed, resulting in eleven articles, two qualitative and nine quantitative. The articles have been quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg’s recommendations. Results: Three categories were identified: increased knowledge and self-care ability, improved quality of life as well as patients' perceived need for more knowledge. Summary: The results showed that patient education for patients with liver cirrhosis can lead to benefits at both the individual and societal level. Knowledge about the disease and its complications increased, as well as the patient's quality of life. Furthermore, patient education led to better disease management, which reduced hospital admissions. It also emerged that patients experienced a need for more knowledge.

Bakgrund: Urinblåsecancer är den elfte vanligaste cancerformen globalt. Sjukdomen angriper urinblåsans slemhinna och kan växa in i muskellager. Vid muskelinvasiv cancer genomgår patienten cystektomi, och erhåller urostomi. Patients egenvårdsförmåga är av stor betydelse efter operationen. Vårdpersonalen behöver därför arbeta personcentrerat för att stödja patienten att klara sin egenvård. Informationen som ges behöver anpassas för optimal individualisering, så att patienten förstår och blir delaktig.  Syfte: Undersöka upplevelser av informationsbehov hos patienter med urinblåsecancer som genomgår cystektomi.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med tematisk syntetisering.  Resultat: Resultatet baseras på 14 peer-review och kvalitetsgranskade originalartiklar och presenteras utifrån fyra analytiska teman: Dimensioner av information, känslomässig berg-och dalbana genom sjukdomsförloppet, den förändrade kroppen och egenvårdensbetydelse till ett fortsatt liv. Resultatet visar att patienternas informationsbehov i det perioperativa förloppet inte blir uppfyllt. De upplevde alltför sparsam information om sexuellt- och psykologiskt stöd. Utökad information om fysisk aktivitet efterfrågades även information som underlättade att patienten fördes framåt i sin process för att förstå sitt nya jag saknades.  Konklusion: Information är nödvändigt, men behöver anpassas och personcenteras utifrån patientens önskemål och behov. Om informationsbehoven inte tillgodoses kan detta bidra till missförstånd och otrygghet vilket behöver fångas upp i omvårdnaden. / Background: Worldwide, bladder cancer is the eleventh most common cancer. Tumors that invade the detrusor muscle are referred to as muscle-invasive bladder cancer and are treated with radical cystectomy, the patient gets an urostomy. Self-care is significant after the surgery. The care provider needs a person-centered approach to facilitate self-care. Optimal information needs to be individualized. This will help the patient to understand and become involved.  Aim: To investigate experiences of information needs in patients with bladder cancer undergoing cystectomy. Method: Qualitative literature study with a thematic synthesis. Results: In the result fourteen peer-reviewed and quality-reviewed original articles are included. The review highlighted that patient experienced unmet information needs. Patients also experienced receiving too much information in a limited time. This led to difficulties to understand and process the information. Patients also experienced limited information about sexual and psychological support and requested more information about physical activity. Conclusion: Information is essential but needs to be adapted and based on person-centered care principles related to the patients’ needs and wishes. Unmet needs impacts patients’ life and are associated with misunderstandings and insecurity which need to be considered in nursing.

SAMMANFATTNING Introduktion: Depression är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och utgör en stor börda för de drabbade och även en stor kostnad för samhället. Fysisk aktivitet används som en del av behandlingen för personer med depression och har visat sig minska depressionssymtom och öka livskvalitén. Det saknas dock en fördjupad kunskap om patienters upplevelser kring fysisk aktivitet vid depression. En ökad kunskap kan ge sjuksköterskan verktyg för individanpassad stöttning och motivation till patienter med depression.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsform vid depression och depressionssymtom. Metod: Designen för examensarbetet var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inom området systematiskt kvalitetsgranskats och sammanställts genom en resultatanalys. Resultat: Deltagarna i studierna upplevde att de genom att utföra fysisk aktivitet blev mer kapabla att klara av saker i vardagen, fick ett ökat självförtroende och hittade ett sätt att hantera depressiva symtom. Dessutom beskrevs en hälsosammare livsstil såsom förbättrad sömn och fler sociala kontakter, den fysiska aktiviteten bidrog även till en ökad kroppsmedvetenhet. Viktiga aspekter för den fysiska aktiviteten var att deltagarna upplevde ett sammanhang och fick möjlighet att dela sina upplevelser med andra i samma situation. Deltagarna upplevde både fysiska och psykiska hinder för att kunna genomföra fysisk aktivitet.  Slutsats: Genom fysisk aktivitet som behandlingsform upplevde deltagarna att de blev både psykiskt och fysiskt starkare. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvarsområde i att agera omvårdnadsstöd till personer med depression, att initiera åtgärder för att upprätthålla individanpassad träning och att samverka med andra professioner.  Nyckelord: icke farmakologisk behandling, psykisk ohälsa, egenvård, omvårdnad, litteraturöversikt / ABSTRACT Introduction: Depression is one of the most common diseases worldwide and is a great burden for those affected and also a great cost to society. Physical activity is used as part of treatment for people with depression and has been shown to reduce depressive symptoms and increase quality of life. However, there is a lack of in-depth knowledge of patients' experiences of physical activity in depression. Increased knowledge can give the nurse tools for individualized support and motivation for patients with depression. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of physical activity as a form of treatment for depression and depressive symptoms. Method: The study design in this thesis was a general literature review where ten qualitative articles were systematically quality reviewed and compiled through a results analysis. Results: The participants in the studies experienced that by performing physical activity they became more capable of coping with things in everyday life, gained increased self-confidence and found a way to deal with depressive symptoms. In addition, a healthier lifestyle such as improved sleep and more social contacts were described, the physical activity also contributed to an increased body awareness. Important aspects of the physical activity were that the participants experienced a context and had the opportunity to share their experiences with others in the same situation. The participants experienced both physical and mental barriers to being able to carry out physical activity.  Conclusion: Through physical activity as part of the treatment, the participants experienced that they became both mentally and physically stronger. Nurses are responsible for acting supportive for people with depression, initiating measures to maintain individualized training and collaboration with other professions. Keywords: non-pharmacological treatment, mental illness, self-care, nursing, literature review

Bakgrund Patienter med diabetes typ 2 kan reducera riskerna för framtida komplikationer som till exempel hjärtsjukdomar och stroke med hjälp av egenvård. En förbättring av följsamhet till egenvård kan leda till ett minskat lidande hos patienten och bidra till en bättre livskvalitet. Syfte Syftet är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vilka faktorer som påverkar vuxna patienters följsamhet till egenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod Examensarbetet är en strukturerad litteraturstudie med en inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databasen Cinahl har använts i artikelsökningen där 14 artiklar analyserats. Resultat Följsamhet till egenvård påverkas av olika faktorer varav tre identifierades: Informationsförmedling till patient, telekommunikation som hjälpmedel samt personliga och sociala faktorer som alla bidrog till en god följsamhet till egenvårdsråd. Slutsats Det är betydelsefullt att försöka uppmärksamma individens förutsättningar för att utbildning, digitala tjänster och involvering av familj kan ske anpassad efter den enskilde individen. Att stärka självtilltien hos individen är dessutom en avgörande faktor för en god följsamhet. / Background Patients with diabetes type 2 can reduce the risks for further complications like for instance cardiovascular disease and stroke by self-care. By improving adherence to selfcare the suffering can be decreased and in the same time contribute to improve the health and quality of life for the patient. Aim The purpose of this literature review was to describe factors that can influence adult patient´s compliance to self-care in type 2 diabetes. Method The database Cinahl has been used to this literature review with 14 scientific articles included. Results Compliance to self-care is influated by different factors which are dissemination of information to the patient, telecommunications assistance and personal and social factors. These factors all contribute to better adherence to self-care. Conclusions To notice the characteristics of patients is an important factor to adjust education, digital services and the involvment of the family. Another key factor to improve compliance is to strenghten the patients self-efficacy.

Bakgrund: I Sverige är diabetes en utav de största folksjukdomarna. Diabetes är en livslång progressiv sjukdom som kan leda till följdsjukdomar och komplikationer. Med god egenvård kan sjukdomsutvecklingen påverkas och risken för komplikationer minskas.  Syfte: Syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av egenvård för personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar, en kvantitativ och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyra steg. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades det tre teman: “vårdrelationens påverkan på egenvården”, “sjuksköterskans upplevelser av patientens engagemang och intresse” och ”faktorer som påverkar egenvården på organisationsnivå”. Slutsats: Resultatet visade att en god vårdrelation bidrar till att patienten sköter sin egenvård bättre. Sjuksköterskor upplevde att patientens bristande intresse och engagemang var ett hinder till att uppnå en god egenvård. Även hinder som fattigdom, ålder och kunskapsbrist påverkade egenvården. Sjuksköterskor beskrev att brister i vårdsystemet, personalstyrka och tidsbrist också påverkade patientens egenvård. / Background: In Sweden, diabetes is one of the biggest public diseases. Diabetes is a lifelong progressive disease that can lead to sequelae and complications. With good self-care, the development of the disease can be affected and the risk of complications reduced. Aim: The purpose was to illuminate nurses’ experiences of self-care for people with type 2 diabetes mellitus.  Method: A literature review based on elven articles, one quantitative and ten qualitative scientific articles. The databases used were Cinahl and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's four stepsResults:Based on the results of the articles, three themes were identified: "the impact of the care relationship on self-care", "the nurse's experiences of the patient's commitment and interest" and "factors that affect self-care at organizational level". Conclusion: The results showed that a good care relationship contributes to the patient taking better care of their self-care. Nurses felt that the patient's lack of interest and commitment was an obstacle to achieving good self-care. Obstacles such as poverty, age and lack of knowledge also affected self-care. Nurses described that deficiencies in the care system, staff strength and lack of time also affected the patient's self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en sjukdom som ökar världen över till följdav alltmer stillasittande. Komplikationerna är många och varierande isvårighetsgrad, flertalet kan dock förhindras eller fördröjas med rätt vård.Behandlingen består till stor del av egenvård, men även av läkemedel. Bristen påföljsamhet hos patienterna till rekommendationerna från hälso- och sjukvården ledertill ökat lidande för patienten samt stora kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som motiverar till egenvård för patienter meddiabetes mellitus typ två.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga, kvalitativa ochkvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL, PubMed ochPsykInfo.Resultat: I litteraturöversiktens resultat fann vi tre huvudkategorier som vi valt attbenämna som Individuella faktorer, Psykosocialt stöd och Uppnå resultat. Vidarekunde sju underkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: För patienter med diabetes mellitus typ två är egenvården ettmångfacetterat problem där det psykosociala stödet spelar en viktig roll.Psykosocialt stöd verkar vara en av de viktigaste faktorerna, oavsett om detta stödkommer från familj och vänner, hälso- och sjukvårdspersonal eller från andradiabetiker. Vi fann att grupputbildningar uppfyller många av de behov sompatienterna har, då de får stöd av varandra samt lär sig av varandra. Detta ökarpatienternas motivation till förbättrad egenvård. / Background: Type two diabetes mellitus is a disease that is increasing worldwideas a result of increasingly sedentary lifestyle. The complications are many and varyin severity, but most can be prevented or delayed with the right care. The treatmentlargely consist of self-care, but also of medicines. The lack of compliance amongpatients to the recommendations from the health care system leads to increasedsuffering for the patient and large costs for society.Aim: To investigate the factors that motivate self-care for patients with type 2diabetes mellitus.Method: A literature review based on sixteen scientific, qualitative and quantitativearticles. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed andPsykInfo.Results: In the results of the literature review, we found three main categories thatwe have chosen to name as Individual factors, Psychlogical support and Achieveresults. Furthermore, seven subcategories could be identified in connection with themain categories.Conclusion: For patients with type two diabetes mellitus, self-care is amultifaceted problem where psychosocial support plays an important role.Psychsocial support seems to be one of the most important factors, whether thissupport comes from family and friends, healthcare professionals or from otherdiabetics. We found that group educations meet many of the needs of patients, asthey recieve support from each other and learn from each other. This increasespatients´ motivation for improved self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och ett växande globalt folkhälsoproblem. Behandlingen består till stor del av egenvård och kan innebära omfattande livsstilsförändringar. Sjuksköterskans ansvar är att ge stöd, motivation, förmedla anpassad information och utbildning med målet att reducera sjukdomens progress för att undvika komplikationer ochohälsa. Personernas erfarenheter är i sammanhanget nödvändiga för att sjuksköterskan ska kunna ge stöd och förbättra personernas förutsättningar för upplevt välbefinnande samt hälsa. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt har framställts i enlighet med Friberg. Från Cinahl Complete och PubMed valdes tolv vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Tre teman identifierades som belyste personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2 och resulterade i rubrikerna: livslånga vanor med utmaningar och möjligheter, att finna styrka i sig själv med stöd av andra och vad är vad? Informationens värde. Slutsats: Erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2 visade på likheter gällande upplevda utmaningar vid livsstilsförändringar oavsett lokalisation, bakgrund och genus. Utmaningar kunde handla om att erhålla anpassad information och få stöd vilket kunde orsaka minskad motivation till egenvård. Sjuksköterskan har en framträdande roll och ansvar för utbildning vid egenvård genom att kontinuerligt tillhandahålla stöd samt ge information anpassad efter personen där även familj eller andra närstående involveras. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a growing global public health problem. The treatment largely consists of self-care and can involve extensive lifestyle changes. The nurse's responsibility is to provide support, motivation, provide adapted information and education with the goal of reducing the progression of the disease to avoid complications and ill health. In this context, the persons 'experiences are necessary for the nurse to be able to provide support and improve the persons' conditions for perceived well-being and health. Aim: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes. Method: This literature review has been produced in accordance with Friberg. From Cinahl Complete and PubMed, twelve original scientific articles were selected which together formed the result. Results: Three themes were identified that highlighted individuals' experiences of self-care in type 2 diabetes and resulted in the headlines: lifelong habits with challenges and opportunities, finding strength in oneself with the support of others and what is what? The value of the information. Conclusion: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes showed similarities regarding perceived challenges in lifestyle changes, regardless of location, background and gender. Challenges could be about withholding adapted information and receiving support required could cause reduced motivation for self-care. The nurse has a prominent role and responsibility for training in self-care by continuously offering support and providing information adapted to people where family or other close relatives are also involved.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom som ökar globalt och inte minst i Sverige. Diabetes typ 2 kräver en noggrann egenvårdsaktivitet för att hålla blodsockret i balans genom fysisk aktivitet och hälsosam kost för att undvika komplikationer som sjukdomen kan bidra till. I dagsläget finns där inget bot mot sjukdomen, men det går att leva med sjukdomen genom att ändra sina levnadsvanor. Utifrån studierna från föreliggande litteraturstudie, behöver en ökad kunskap och förståelse om patienter som har diabetes typ 2 belysas för en förbättrad egenvård.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser av egenvård för patienter med diabetes typ 2.Metod: Litteraturstudien var baserad på 12 vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Studierna var hämtade från Cinahl och Pubmed som var granskat och analyserats för att identifiera teman som besvarar studiens syfte.  Resultat: Resultatet baseras på två huvudkategorier vilka är brist på kunskap och psykosocialt stöd och utmaningar för livsstilsförändringar. Huvudkategorierna har vardera två underkategorier: brist på fullständig information och stöd från vårdpersonalen, rädsla för att inte kunna leva ett normalt liv, anhörigas påverkan på livsstilsförändringar samt brist på egen motivation.  Konklusion: Personer som har diabetes typ 2 upplever utmaningar gällande livsstilsförändringar. Den information som ges till dessa patienter angående egenvård är inte alltid självklar för patienternas förståelse. Resultatet av denna studie visar att vänner och familj har ett stort inflytande på patientens följsamhet av egenvård. Patienter verkar behöva psykosocialt stöd för att kunna kommunicera med vänner och familj om sin diagnos, utan att frukta att bli stigmatiserade samt för att få nödvändigt stöd och motivation. / Background: Type 2 diabetes is one of the most commonly occurring chronic disease globally and is considered a challenge to public health even in Sweden. Although there is no permanent cure for the disease adherence to self-care activity to keep blood sugar levels in balance is critical to prevent the development of complications. Effective communication between nurses and patients with type 2 diabetes affects patients ́ adherence to self-care. Given that care should be patient-centered, there is a need to understand the patient ́s perspective on self-care so that nurses can offer better support to them.Aim: The purpose of the literature study was to compile experiences of self-care for patients with type 2 diabetes.Method: The literature study is based on 12 scientific studies of a qualitative approach. The studies taken from Cinahl and Pubmed have been reviewed using the SBU guidelines and analyzed using qualitative contact analysis specific for literature studies to identify relevant themes that respond to the aim of the study.Results: The results are based on two main categories which are lack of knowledge and psychosocial support and challenges for lifestyle changes. The main categories each have two subcategories.Conclusion: People with type 2 diabetes experience challenges regarding lifestyle changes. The information given to these patients regarding self-care is not always obvious for patients' understanding. Therefore, information and knowledge are factors that are crucial to facilitate patients' self-care.

Bakgrund: Diabetesfotsår är en av många komplikationer relaterade till diabetes mellitus typ I och II. Diabetesfotsår bidrar till en lägre livskvalité och funktionsnivå för individen samt medför höga vårdkostnader för samhället. Sjuksköterskan i primärvården har en central roll vid omvårdnad av denna patientgrupp. Primärvården fungerar som en första instans där initiala omvårdnadsåtgärder genomförs, dels som prevention men också i syfte att behandla. Syftet: Var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till diabetesfotsår i primärvården. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån niostegsmodellen med en tematisk analys. Studier med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Resultat: Ett huvudtema kunde identifieras, patientutbildning och egenvård, samt tre subteman. Resultatet visade att patientutbildning är en effektiv metod för att förbättra patientens egenvård relaterat till diabetesfotsår. Fler än tre utbildningstillfällen för patienter visades ge bäst resultat på egenvård. Adekvat egenvård minskar risken för diabetesfotsår. Slutsats: Patientutbildning är den omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan i primärvården kan erbjuda patienten. Patientutbildning har som syfte att förbättra egenvården. / Background: Diabetic foot ulcers is one of many complications related to diabetes mellitus type I and II. Diabetic foot ulcers cause lower quality of life and disability for the individual, the healthcare cost is also significant for the society. Nurses in primary health care have a central role in the nursing in this group of patients. Aim: Bring light to nursing care measures related to the diabetic foot ulcer in a primary care setting. Method: The literature review was made with the “Nine step model” with a thematic analysis. Studies with both a quantitative and qualitative approaches were included. Results: One main theme could be identified, patient education and self-care, as well as three sub themes. The result indicate that patient education is an effective method for improving self-care related to diabetic foot ulcers. More than three occasions of education for patientsgave the best results on self-care. Adequate self-care lowers the risk of diabetic foot ulcers. Conclusion: Patient education is the nursing care measure that nurses in primary care can offer patients. Patient education has the purpose of improving self-care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt återkommande problem hos barn och kan uppträda som  diffusa symtom som magont, irritabilitet, uppblåst buk och minskad aptit. Tillståndet kan skapa  stress i familjen vilket resulterar i en ond cirkel som blir allt svårare att ta sig ur. I dagens samhälle samt för många föräldrar är “att bajsa på sig” förknippat med skuld och skam. Symtom som avföringsläckage, förstoppningsdiarré samt sängvätning gör anamnesen svårtolkad och symtombilden omfattande. Att se sitt barn lida av både fysiska och psykiska besvär på grund av förstoppningen är påfrestande för föräldern.   Syfte: Syftet är att beskriva vilka egenvårdsråd samt vilket stöd som sjuksköterskan kan ge till föräldrar vid förstoppningsproblematik hos barn i åldrarna 2-17 år. Metod: En deskriptiv design med kvantitativ ansats och litteraturstudie som metod användes för att besvara syftet. Resultatet baseras på 11 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilket var information, rekommendationer och uppföljning. Information behövs för tidig identifiering samt för att barnet och föräldrar kan känna igen symtom men även veta varför de uppkommer. Då riskfaktorer som stillasittande, ohälsosamma livsstilsvanor, lågt intag av grönsaker, frukt, fibrer och vätska ökar prevalensen av förstoppning behövs rekommendationer då dessa riskfaktorer kan påverkas hemifrån av barnets föräldrar genom egenvårdsråd och stöd från sjuksköterska. För att undvika återkommande förstoppning är uppföljning en viktig del av behandlingen. I samtliga delar har sjuksköterskan en nyckelroll för ett lyckat resultat.  Slutsats: Det visade sig att egenvårdsråd, stöd och information i ett tidigt skede leder till ökad förståelse, stärkt självförtroende samt hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkar tillståndet. / ABSTRACT Background: Constipation is a common recurring problem in children and can occur as diffuse  symptoms such as stomach pain, irritability, bloated abdomen and decreased appetite.  The condition can create stress in the family, which results in a vicious circle that becomes increasingly difficult to get out of. In today's society and for many parents, "accidentally pooped in their trousers” is associated with guilt and shame. Symptoms such as soiling, stool diarrhea and bedwetting make the anamnesis difficult to interpret and the symptom picture extensive. To see your child suffering from physical and mental disorders due to constipation are stressful for the parent.   Aim: The aim with this study was to describe self care advice and what kind of support a nurse could give the parents of constipated children aged 2-17 years.   Methods: A descriptive design with a quantitative approach and literature study as a method is used to answer the purpose. The result is based on 11 quantitative original articles. Results: The result of this study was divided up in categories such as information, recommendation and follow up. Parents and children need information for early identification of symptoms and why they appear, but also knowledge about risk factors such as sedentary, unhealthy lifestyle habits, low intake of vegetables, fruits, fiber and fluids increase the prevalence of constipation. These risk factors can be influenced by the parents of the children at home through self-care advice and support from a nurse. To avoid recurrent constipation, follow-up is an important part of the treatment. In all parts, the nurse has a key role to play in a successful outcome.   Conclusion: It turned out that self-care advice, support and information in an early stage leads to an increased understanding of the condition, strengthened self-confidence and the effects of diet and physical activity as well.