Background: The elderly population is increasing, and the chronic disease type 2 diabetes is becoming more prevalent, and this affects their well-being. This results in high costs regarding managing the recommended healthy lifestyle. Patients experience both psychological and physical impact due to fear of disease complications and becoming multimorbid. Purpose: To describe elderly patients ́ experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature study with qualitative content analysis based on 12 original qualitative articles was conducted with focus on patients ‘experiences. Results: Three main categories and six sub-categories were emerged: Emotional experiences, Experiences of support and Need for diabetes education program. Subcategories were fear and frustration, hopelessness, Acceptance and social support, Attitudes towards the health careteam, lack of knowledge about T2D and experiences of low self-efficacy. Conclusion: Literature study has shown that patients have different experiences of living with type 2 diabetes and a more individualized diabetes care is needed. The nurse should also approach the patient from a holistic perspective by focusing on the whole person and not juston the disease. Implications: Further research is recommended to promote quality of life in elderly patients with type 2 diabetes. / Bakgrund: Den äldre befolkning ökar samtidigt som den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 bli alltmer förekommande vilket påverkar välbefinnandet. Detta resulterar i höga kostnader föratt hantera den rekommenderade hälsosamma livsstilen. Patienter upplever både psykologisk och fysisk påverkan på grund av rädsla för sjukdoms komplikationer och att bli multi-sjuka. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys grundad på 12 original kvalitativa artiklar som genomfördes med fokus på patienters upplevelser. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier formulerades. Huvudkategorier: Känslomässig erfarenhet, Upplevelser av stöd och Behov av diabetesutbildningsprogram. Subkategorier: Rädsla och frustration, Hopplöshet, Acceptans och socialt stöd, Attityder till hälso-sjukvård teamet, Brist på kunskap om T2D och Upplevelser av låg self-efficacy. Slutsats: Litteraturstudien har visat att patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och att det behövs en mer individanpassad diabetesvård. Sjuksköterskan bör också bemöta patienten utifrån en helhetssyn genom att fokusera på hela person och inte bara på sjukdomen. Implikationer: Vidare forskning rekommenderas med avseende att främja livskvalitet hos äldre patienter som drabbas av diabetes typ 2.

Tusentals personer i Sverige lever med en tarmstomi idag och sjuksköterskor kommer med största sannolikhet stöta på patienter med stomi i det kliniska arbetet. Att få en stomi innebär förändringar och nya utmaningar i en persons liv. Patienter måste anpassa sig till en förändrad kroppsbild liksom en ny tillvaro där stomin ingår som en del av vardagen. Många patienter upplever förändringarna som mentalt, socialt och fysiskt utmanande. Eftersom vården i Sverige grundas i ett holistiskt förhållningssätt är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till alla aspekter av hälsa liksom patienters upplevda välbefinnande vid omvårdnad. Medvetenhet om patienters upplevelser av att få en tarmstomi kan vägleda sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet och säkerställa att stomiopererade patienters behov av stödjande insatser tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. / Thousands of people in Sweden live with an intestinal stoma today and nurses will most likely encounter these patients during clinical practice. Receiving a stoma changes a persons's life and brings new life challanges. Patients must adapt to a changed bodily image as well as a new way of living where the stoma is a part of everyday life. Many patients experience these life changes as mentally, socially and physically challenging. Healthcare in Sweden is based on a holistic approach and it is of great importance that nurses include all aspects of health as well as patients' perceived well-being while practicing nursing. Knowledge about patients' experiences of receiving an intestinal stoma can guide nursing and ensure that stoma patients' needs are met adequately.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering. / ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

Bakgrund   Fysisk aktivitet innebär all form av kroppslig rörelse som möjliggörs av skelettmuskulaturens arbete. Med träning avses fysisk aktivitet som har ett specifikt mål. Patienter som ägnar mer tid åt sin hälsa genom att motionera upplever ett bättre fysiskt såväl som psykiskt välmående. Det har visats att patienter som upplever en känsla av kontroll över sitt välmående, tack vare den fysiska aktiviteten, även ser sjukvårdsinsatser som mer effektiva. Fysisk aktivitet, om den så bara är kortvarig, inför en operation har visats minska patienternas postoperativa komplikationer och därmed förkortat deras vårdtid. Genom att studera vad som motiverar, eller hindrar, patienterna till att utföra fysisk aktivitet kan vårdpersonal utveckla sitt preoperativa omvårdnadsarbete och således minska patienters lidande samt bidra till en snabbare återhämtning. Syfte Var att beskriva patientens erfarenhet av ordinerad fysisk aktivitet inför planerad kirurgi. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt som har inkluderat 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. CINAHL och PubMed var de databaser som användes för att hitta de inkluderade artiklarna. Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag användes för att granska artiklarnas kvalitet. Resultatet analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat I litteraturöversiktens resultat identifierades två huvudkategorier; Aspekter som påverkar genomförandet av fysisk aktivitet samt Motivatorer till följsamhet av fysisk aktivitet följt av åtta underkategorier. Resultatet visade betydelsen av personcentrerad vård där man ser till hela människan när fysisk aktivitet ordineras. En kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal, stöd från omgivningen och uppsättning av realistiska mål var betydande motivatorer.     Slutsats Patienternas erfarenheter av ordinerad fysisk aktivitet inför planerad kirurgi kan, från denna icke-systematiska litteraturöversikts resultat, ses som övervägande positiva. Subjektiva fysiska såväl som psykiska hälsomarkörer förbättrades samtidigt som känslan av kontroll över deras egen situation, och behandling, förstärktes. Den goda kontakten som uppstod, patient och vårdgivare emellan, visade sig utgöra en betydande faktor för följsamheten till den fysiska aktiviteten. Upplevda negativa erfarenheter av prehabiliteringen kunde härledas till bristande information och bristande rådgivning och uppföljning från hälso- och sjukvården. / Background Physical activity means any form of bodily movement that is made possible by the work of the skeletal muscles. Exercise refers to physical activity that has a specific goal. Patients who devote more time to their health by exercising experience better physical as well as psychological well-being. It has been shown that patients who experience a sense of control over their well-being, thanks to the physical activity, also see healthcare interventions as more effective. Physical activity, if only for a short period, before an operation has been shown to reduce patients' postoperative complications and thereby shorten their length of stay. By studying what motivates, or prevents, patients from performing physical activity, healthcare professionals can develop their preoperative nursing work and thus reduce patients' suffering and contribute to a faster recovery. Aim The aim of this study was to describe the patients experiences of prescribed physical activity prior to elective surgery.   Method The study is a non-systematic literature review that has included 15 original scientific articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. CINAHL and PubMed were the databases used to find the included articles. Sophiahemmet University assessment basis document was used to review the quality of the articles. The result was analyzed through an integrated data analysis.  Results In the results of the literature review, two main categories were identified; Aspects that influence the implementation of physical activity as well as Motivators for adherence to physical activity followed by eight subcategories. The results showed the importance of person-centered care where the whole person is considered when physical activity is prescribed. Continuous contact with healthcare professionals, support from the environment and setting realistic goals were significant motivators. Conclusions The patients' experiences of prescribed physical activity before planned surgery can, from the results of this non-systematic literature review, be seen as predominantly positive. Subjective physical as well as mental health markers improved while the sense of control over their own situation, and treatment, was enhanced. The good contact that arose between patient and caregiver proved to be a significant factor for compliance with the physical activity. Perceived negative experiences of the prehabilitation could be derived from a lack of information and a lack of advice and follow-up from the healthcare.

Bakgrund: Torra ögon drabbar hundratals miljoner människor över hela världen och är en av de vanligaste orsakerna till att patienter kontaktar ögonsjukvården. Torra ögon uppkommer till följd av ofullständig tårvolym eller tårfunktion som leder till att tårfilmen blir instabil och sjukdomar på ögats yta uppstår. Behandlingen av torra ögon är komplicerad på grund av dess multifaktoriella orsaker. Ögonsjuksköterskan ska ha kompetens att ansvara för omvårdnad och behandling av patienter med ögonsjukdomar och kan genom ett personcentrerat förhållningssätt ha förmåga att med lyhördhet och empati erbjuda stöd och samtal som ger trygghet till patienter och närstående. Ögonsjuksköterskan ska även ha förmåga att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård samt uppmuntra och underlätta för individen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha torra ögon. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tolv originalartiklar som analyserades utifrån Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Dataanalysen har mynnat ut i fem kategorier relaterade till patienters erfarenheter av torra ögon; fysiska symtom, förändrad livskvalitet, psykisk ohälsa och sömnbesvär, erfarenheter av egenvård och behandling samt förhållningssätt till sin sjukdom. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att erfarenheter av att ha torra ögon är mångfaldiga och påverkar livet på flera olika sätt, såsom minskad arbetsförmåga, oro, depression och förändrad livskvalitet. I dagsläget finns det sparsamt med kvalitativa studier ur patienters perspektiv av att ha torra ögon. Ett behov av mer forskning finns för att lyfta fram patienternas egna tankar och åsikter om sin situation. / Background: Dry eyes affects hundreds of millions of people worldwide and is one of the most common reasons why patients contact eye care. Dry eyes occur due to insufficient tear volume or dysfunctional tear function, leading to instability of the tear film and the development of diseases on the surface of the eye. The treatment of dry eyes is complicated due to its multifactorial causes. Ophthalmic nurses should have the competence to be responsible for the care and treatment of patients with eye diseases and, through a person-centered approach, be able to offer support and conversations with sensitivity and empathy, providing reassurance to patients and relatives. Ophthalmic nurses should also have the ability to identify the patient's resources and capacity for self-care and encourage and facilitate individual efforts. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of having dry eyes. Method: The study was conducted as a systematic literature review. The searches were carried out in the databases CINAHL and PubMed, which resulted in twelve original articles that were analysed based on Whittemore and Knafls (2005) method.  Result: The data analysis resulted in five categories related to patients' experiences of dry eyes; physical symptoms, changed quality of life, mental illness and sleep problems, experiences of self-care and treatment and approach to their illness. Conclusion: The results of the literature review show that experiences of having dry eyes are diverse and affect life in several different ways, such as reduced ability to work, anxiety, depression and altered quality of life. Currently, there are few qualitative studies from the patient’s perspective of having dry eyes. There is a need for more research to highlight the patients´ own thoughts and opinions about their situation.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom med hög global förekomst. Sjukdomen är associerad till ohälsosamma levnadsvanor och bristfällig utbildning. Vanliga symtom som uppträder är ökad törst och trötthet. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård och medicinhantering. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativt förhållningssätt utifrån patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Patienternas upplevelser av en ny livssituation, omgivningens stöd samt patienternas följsamhet till egenvård. Resultatet visade att omgivningens stöd samt patientutbildning var viktigt för att främja god egenvård. Slutsats: Omgivningens stöd hade betydelse och kunde bidra till acceptans, engagemang och motivation till god egenvård. Sjuksköterskans stöd behövde vara personcentrerad och omgivningens kunskap behövde utvecklas. Förslag på vidare forskning: Utbildning av närstående och personcentrerad vård. Klinisk betydelse: Öka medvetenhet hos sjuksköterskor för att kunna främja egenvård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a well spread disease with a high global prevalence. The disease is associated with an unhealthy lifestyle and insufficient education. Common symptoms are increased thirst and fatigue. The main treatment is related to self-care and management of medication. Aim: The aim is to describe how patients experience self-care with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review was conducted with an qualitative content analysis of 12 scientific result articles with qualitative approach of patients’ experiences of self-care with diabetes mellitus type 2.  Results: Three main categories were identified, patients experience of a new life situation, the support of the environment and patient's adherence to self-care. The result presents that external support from the environment and patient education was important to promote self-care.  Conclusion: Environmental support has a great significance and could contribute to acceptance, engagement and motivation towards good self-care. The nurse’s support needed to be patient centered and the relative's knowledge regarding the disease needed development.  Suggestions for further research: Education for relatives and person-centered care.  Clinical significance: Increase awareness among nurses to be able to promote self-care based on a person-centered approach.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens vävnader blir insulinresistenta. Diabetes typ 2 är den vanligaste typen av diabetes som drabbar vuxna människor. Symtom vid diabetes typ 2 är ökad törst, stora urinmängder samt trötthet. Fysisk aktivitet och kostförändringar kan reglera blodsockret samt minska risken för kardiovaskulära komplikationer. Sjuksköterskans roll är att vårda, ge undervisning men också stödja personer med diabetes så att egenvården kan effektiviseras och förbättras.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinhal Complete. Artiklarna analyserades och teman sammanställdes.      Resultat: Genom dataanalysen hittades tre huvudteman: Förändringar i det dagliga livet, Stöd samt Kulturella aspekter. Resultatet visade hur dessa aspekter upplevs av personer med diabetes typ 2.       Sammanfattning: Kostförändringar är nödvändigt men kan komma i konflikt med tidigare vanor. Sociala situationer, rädsla, psykisk ohälsa, bristande motivation samt kultur kan utgöra ett hinder för egenvård. Egenvården gynnas av stöd men kan även försämras om den är bristande. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease which occurs when the body tissue becomes more insulin resistant. Type 2 Diabetes is the most common type of diabetes which mostly affects adults. Symptoms of Type 2 Diabetes are increased thirst, urination and fatigue. Physical activity and dietary changes can regulate blood sugar and reduce the risk of cardiovascular issues. The nurse’s role is to give care, education but also to support people with diabetes so the self-care can be more effective and improved.      Aim: To describe adult’s experiences of self-care in diabetes type 2      Method: A literature review based on ten qualitative articles acquired from the databases Pubmed and Cinhal Complete. The articles were analysed and themes were compiled.      Results: Through the data analysis three main themes were found: Changes in daily life, Support including Cultural aspects. The result showed how people with diabetes type 2 experienced these aspects.      Summary: Dietary changes are necessary but may conflict with old habits. Social situations, fear, mental illness, lack of motivation and culture can be barriers for self-management. Self-management benefits from support but it can also deteriorate if it is insufficient.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar globalt och innebär stora samhällskostnader. I tidigt sjukdomsförlopp kan symptom av diagnosen vara svåra att uppmärksamma. I senare sjukdomsförlopp är nerv och kärlatrofi vanligt. Att leva med sjukdomen innebär i de flesta fallen en medicinsk och icke-medicinsk behandling. Den icke-medicinska behandlingen är egenvård med livsstilsförändringar i fokus.​ Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En ​litteraturöversikt beskriven av Friberg med totalt tio kvalitativa artiklar. Hälften av artiklarna har valts ut från databasen Cinahl Complete medan andra hälften från databasen Pubmed. Innehållet är analyserat efter en analysmetod som är beskriven av Friberg för en allmän litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; Utmaningar och hinder, Ta tillbaka kontrollen, Ambivalens och Strategier för egenvård. Fyra subteman uppkom i analysen under temaområdet Utmaningar och hinder. Dessa var Kostintag, Medicinering, Fysisk aktivitet och Övervakning av blodsockernivåer. Sammanfattning: Egenvård av diabetes typ 2 kommer med positiva som negativa upplevelser. Detta verkar ha resulterat i en ambivalens inför egenvård för många med diagnosen. Följsamhet till egenvården var i många fall utmanande trots personers kunskap kring riktlinjerna. Speciellt svårt var livsstilsförändringar där utmaningarna även ibland blivit ett hinder. Egenvården verkar hjälpa personer återfå kontroll över sin hälsa. För upprätthållandet av egenvård nyttjar personer olika strategier beroende på deras livssituation. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with a prevalence globally increasing resulting in large societal costs. In the early stages of the disease, symptoms of the diagnosis can be difficult to notice. In later stages of the disease, nerve and vascular atrophy is common. Living with the disease means in most cases medical and non-medical treatment. The non-medical treatment is self-care with focus on lifestyle changes.  Aim: The aim was to describe adults experience of selfcare in diabetes mellitus type 2. Method: A general literature review described by Friberg in a total of ten qualitative articles. Half of the articles where selected from the database Cinahl Complete, while the other half was from the database Pubmed. The content is analyzed according to the analysis method described by Friberg for a general literature review. Results: Four main themes where identified: Challenges and obstacles, Taking back control, Ambivalence and Strategies for self-care. Four subthemes emerged in the analysis under the theme Challenges and obstacles. These were Food intake, Medication, Physical Activity and Blood Sugar Level Monitoring. Summary: Self-care for type 2 diabetes comes with both positive and negative experiences. This seems for many to have resulted in an ambivalence towards self-care. Adherence to self-care faced in most cases challenges despite the person having knowledge about it. Lifestyle changes were especially difficult, where the challenge itself sometimes became an obstacle. Self-care seems to help people regain control over their health. To achive good self-care, people use different strategies based on their situation.

Bakgrund  Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1.  Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys.  Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser riktade åt föräldrarna, vilket skulle gynna föräldrarnas hälsa men också barnets vård. / Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation.  Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis.  Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessment, the health care system should implement more initiatives aimed at the parents, which would benefit the health of the parents but also the care of the child.

Bakgrund En stomi är en kirurgisk åtgärd som innebär att tarmen förs ut och anläggs utanpå buken. Detta ändrar tarmfunktion och medför att elimination sker genom tarmutskottet i buken. Information och god omvårdnad är grundpelare för att kunna anpassa sig till den nya verkligheten. Syfte Att beskriva vuxnas upplevelser att leva med en stomi. Metod Metoden som använts är en litteraturöversikt. Artiklar med kvalitativ samt kvantitativ metod användes som underlag från databaserna PubMed samt Cinahl complete. Artiklarna analyserades genom en tematisering, som användes som underlag för resultatet. Resultat Tre huvudteman identifierades i resultatet vilka var Ett förändrat liv, Psykologisk påverkan av att leva med stomi och- Behov av stöd och kunskap. Det framkom att stomin påverkade det vardagliga livet och kunde ha negativ psykologisk påverkan. Det var tydligt att personer som får stomi behöver stöd från vårdgivare och familj. Sammanfattning Att få en stomi kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för personer. Det uppstår problem som kan vara svårhanterade- samt upplevs som hinder i vardagen och skapar ett behov för omvårdnad och egenvård. / Background A stoma is a surgical procedure which leads the intestine through the abdomen. This changes the intestinal function and leads to elimination through the abdomen. Information and good care are the foundation to adapt to the new reality. Aim To describe adults experiences of living with a stoma. Method The method used is a literature review. Articles with qualitative and quantitative methods were used from the databases PubMed and Cinahl complete. The articles were analyzed thematically, which were used as a basis for the result. Results Three main themes identified in the result were A changed life, Psychological impact of having a stoma and Need for support and knowledge. It was shown that the stoma had an impact on the everyday life and could have a negative psychological impact. It was clear that persons that had a stoma were in need of support from their care provider and family. Summary To get a stoma can be physically and psychologically distressing for people. Problems which can be difficult to deal with and cause a dysfunctional everyday life arise. Furthermore, a need for care and self-care is created.