Bakgrund: Diabetes är en folkhälsosjukdom. I Sverige är diabetes mellitus typ 2 (DMT2) den mest förekommande typen. Det är vanligast att personer över 40 år drabbas av DMT2 men även riskfaktorer som ärftlighet, livsstilsaspekter som kost, stillasittande, rökning och övervikt ökar risken för att insjukna. Egenvården har en betydande del i hanteringen av DMT2. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitustyp 2. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie baserat på 11 kvalitativa artiklar från sökmotorn PubMed. Artiklarna arbetades igenom med granskningsmallar och de kvarvarande artiklarna analyserades för att ta fram teman. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd från både anhöriga och från hälso- och sjukvården var av betydelse i hanteringen av DMT2. Anhöriga stöttade vid bland annat läkemedelshantering samt att frånvaron av stöd från anhöriga lämnade personerna att klara sig själv. Ekonomi har också visats varit utmanande i egenvårdsarbetet för personerna. Material, läkemedel och kosthållning är dyrt för de personer som lever med DMT2. Stöd från hälso- och sjukvården baserades på den information som personer bör få angående DMT2 och egenvård. I resultatet visades den vara bristfällig i många fall.  Slutsats: Stöd och ekonomi har visats vara avgörande vid hantering av egenvård hos personer med DMT2. Den information och utbildning personerna har fått från hälso-och sjukvårdspersonal om DMT2 har stundtals varit bristfällig. För att personens förmåga till egenvård ska bevaras eller öka är det av betydelse att hälso-och sjukvårdspersonal får utbildning i hur kommunikation och information ges på ändamålsenligt sätt. / Background: Diabetes is a public health disease. In Sweden, diabetes mellitus type 2 (DMT2) is the most prevalent type. It is most common for people over the age of 40 to be affected by DMT2, but risk factors such as heredity, lifestyle aspects such as diet, being sedentary, smoking and being overweight also increase the risk of contracting the disease. Self-care has a significant part in the management of DMT2. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of self-care in diabetes type 2. Method: This is a descriptive literature study based on 11 qualitative articles derived from the search engine PubMed. The articles were worked through using review templates and the remaining articles were analyzed to develop themes. Result: The result showed that support from both relatives and from the health care system were important in the management of DMT2. Relatives supported, among other things, medication management and the absence of support from relatives left the persons to fend for themselves. Finances have also been shown to be challenging in the self-care work for the persons. Materials, medicines and diet are expensive for the people living with DMT2. Health care support was based on the information people should receive regarding DMT2 and self-care. In the result, it was shown to be deficient in many cases. Conclusion: Support and finances have been shown to be crucial when managing self-care in people with DMT2. The information and training the people have received from healthcare professionals about DMT2 has sometimes been lacking. In order for the person's ability for self-care to be preserved or increased, it is important that healthcare personnel receive training in how communication and information is provided in an appropriate manner.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en diagnos som ökar i takt med att populationen i världen blir äldre. Patienter med hjärtsvikt kan via egenvård uppnå symtomlindring. Kommunikationen från sjukvården kring hur patienten ska uppnå en god egenvård är bristfällig.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt för vuxna patienter inom öppenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier, “Förståelse och kunskap kring egenvård”, “Behov av stöd för att utföra egenvård”, “Behov av att känna sig delaktig” och “Begränsningar i det vardagliga livet” med tillhörande subkategorier.  Slutsats: För att uppnå en god egenvård krävdes stöd från hälso-sjukvården samt anhöriga. Patienten behövde få känna sig delaktig i egenvården. Informationen kring egenvård från sjukvården ansågs bristande. / Background: Heart failure is a diagnosis that increases as the world's population ages. Patients with heart failure can achieve symptom relief through self-care. Communication from the healthcare system regarding how the patient should achieve good self-care is deficient.  Aim: The aim was to describe experiences of self-care in heart failure for adult patients in outpatient care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach.  Results: The result was four main categories, "Understanding and knowledge of self-care", “Need for support to carry out self-care", "Need to feel involved" and "Limitations in everyday life" with associated subheadings.  Conclusion: In order to achieve good self-care, support from health care and relatives was required. The patient needed to feel involved in self-care. Information about self-care from the healthcare system was considered insufficient.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom i världen. Vid diabetes typ 2 är patientens möjlighet till egenvård en grundläggande faktor. Sjuksköterskans roll är att stödja patienten samt ge denne kunskap om diabetes typ 2. E-hälsa kan vara ett stöd och ett komplement för patienten i sin egenvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av patienters följsamhet av egenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare forskning. Totalt 12 artiklar analyserades. Resultat: Det framkom två huvudteman och tre underteman; Vikten av professionellt stöd, sjuksköterskans kunskap, digitalisering, vikten av socialt stöd och personliga hinder till följsamhet. Konklusion: Följsamhet i egenvården vid diabetes typ 2 kan vara en utmaning. Både patienter och sjuksköterskor behöver mer kunskap om diabetes typ 2. Bristen på kunskap kan vara ett hinder för följsamheten för patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a growing disease in the world. In type 2 diabetes, the patient's ability to self-care is a fundamental factor. The nurse's role is to support the patient and provide him or her with knowledge about diabetes type 2. E-health can be a support and a supplement for the patient in their self-care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of adherence to self-care advice in diabetes type 2 patients. Method: A qualitative literature-based study of previous research. A total of 12 articles were analyzed. Findings: Two main themes and three sub-themes emerged; The importance of professional support, the nurse’s knowledge, digitalization, the importance of social support and personal barriers to compliance. Conclusion: Adherence to self-care in type 2 diabetes can be a challenge. Both patients and nurses need more knowledge about type 2 diabetes. The lack of knowledge can be an obstacle to patient compliance.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av världens snabbast växande folksjukdom vilket innebär att fler patienter med en insulinpump kommer söka vård i framtiden. Eftersom diabetes typ 1 medför en del olika komplikationer har patienten ett stort ansvar i sin egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna underlätta egenvården och arbeta hälsofrämjande krävs det kunskap om hur det är att leva med en insulinpump och hur patienten upplever detta hjälpmedel kring sin egenvård. Syfte: Vuxna patienters upplevelse av att leva med en insulinpump (av typen closed loop). Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser. Resultat: Höga förväntningar kan leda till besvikelser av oväntade hinder i insulinpumpsbehandlingen. Trots det upplever majoriteten av patienterna en flexiblare vardag och minskad psykisk börda kring insulinpumpen. Dock kan oro och rädsla upplevas för att insulinpumpen ansvarar för en livsviktig uppgift, som är insulinadministrering. Sjuksköterskans och vårdens stöd har stor betydelse men kan ibland inte räcka till. Konklusion: Upplevelserna kring en insulinpump har av majoriteten upplevts positivt. Anledningen till negativa upplevelser har varit höga förväntningar och brist på information av vården. / Background: Diabetes type 1 is the world's fastest growing public disease, which means that more patients with an insulin pump will seek care in the future. Since type 1 diabetes entails a number of different complications, the patient has a great responsibility in his self-care. In order for the nurse to be able to facilitate self-care and work to promote health, knowledge is required about what it is like to live with an insulin pump and how the patient experiences this aid in their self-care. Aim: Adult patient`s experience of living with an insulin pump (of the type closed loop). Method: The method was a literature review of qualitative scientific articles produced through a systematic article search in several databases. Findings: High expectations can lead to disappointments due to unexpected obstacles in insulin pump therapy. Despite that, the majority of patients experience a more flexible everyday life and reduced mental burden around the insulin pump. However, anxiety and fear can be experienced because the insulin pump is responsible for a vital task, which is insulin administration. The support of the nurse and the spring are of great importance, but sometimes cannot be enough. Conclusion: The experiences of an insulin pump have been experienced positively by the majority. The reason for negative experiences has been high expectations and a lack of information about care.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Det innebär att cellernas respons till insulin har blivit nedsatt. Genom att kontrollera blodsockret minskas risken att drabbas av komplikationer. Målsättningen med insulinbehandling är patientens välmående och ett stabilt blodsocker. När patienterna är inne i en förändring känner de sig sårbara, då de behöver lära sig nya mönster. SyfteAtt beskriva upplevelsen hos personer med diabetes typ 2 vid övergång från tablett till insulinbehandling i Sverige. MetodKvalitativ litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 vetenskapliga artiklar. Insamlingen av resultat artiklarna gjordes utifrån databaserna CINAHL, PubMed och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. ResultatResultatet presenteras i fem huvudteman: Svårt att förstå vad som hänt, olika rädslor, förändring i vardagen, behov av stöd och bättre kontroll av blodsockret. KonklusionNär patienterna skulle börja med insulinbehandling hade de svårt att förstå vad som hänt. De blev rädda när de fick råd från vårdpersonalen att söka om komplikationer på nätet. Patienterna hade för höga krav som gjorde att de mådde dåligt. Deras självförtroende förbättrades när de visste mer om diabetesen. När de fick träffa vårdpersonalen skapade det ett lugn hos patienterna. Genom att träffa andra som har samma sjukdom förbättrades patienternas egenvård. / BackgroundType 2 diabetes is one of the most common chronic diseases in Sweden. This means that the cells' response to insulin has been impaired. By controlling blood sugar, the risk of complications is reduced. The goal of insulin therapy is the patient's well-being and stable blood sugar. When patients are in the midst of a change, they feel vulnerable, as they need to learn new patterns. AimTo describe the experience in people with type 2 diabetes when switching from tablet to insulin treatment in Sweden. MethodA qualitative literature review was conducted based on 11 scientific articles. The collection of the results was done based on the databases CINAHL, PubMed and MEDLINE. The articles were analyzed according to Friberg's method of analysis. Findings:The results are presented in five main themes: Difficult to understand what has happened, different fears, change in everyday life, need for support and better control of blood sugar. ConclusionWhen the patients were about to start insulin treatment, they had difficulty understanding what had happened. They were frightened when they were advised by the healthcare professional to search for complications online. The patients' demands were too high, which made them feel bad. Their self-confidence improved when they knew more about the diabetes. When they got to meet the healthcare staff, it created a sense of calm among the patients. By meeting others who have the same disease, the patients' self-care improved.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen som leder till ökande antal dödsfall i världen. En stor del av hjärtsvikt behandling beror på hur patienten utför sin egenvård. För att utöva egenvård krävs det tillräcklig kunskap om sjukdoms symtom, motivation för att vara delaktig i egenvård samt vårdstöd för att bedriva sin egenvård. Sjuksköterskor som vårdare har en viktig  roll i att stötta patienter med hjärtsvikt genom att utbilda, informera, ge motivation till dem, med syfte att patienter kan utföra sin egenvård. Syfte: Syfte var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt användes och kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. I resultatdelen användes 10 vetenskapliga artiklar vilket analyserades i fem steg utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys.  Resultat: Resultaten framkommer under tre huvudtemana och fyra subteman. Huvudteman är motivation till egenvård, behov av kunskap om sjukdomstillstånd och egenvård och upplevelser av stöd till egenvård. Sammanfattning: Egenvård hos patienten med hjärtsvikt har en stor betydelse, på samma sätt för att uppnå det här syftet är patientens delaktighet och kunskap oerhört viktigt. Denna genomförs av anpassning av vad patientens kapacitet och behov är med sina aktuella resurser som patienter har. Patienten kan stödjas genom sjuksköterskor och närstående som involverade till patientens egenvård. / Background: Heart failure is one of the most common public health problems leading to an increasing number of deaths in the world. A large part of heart failure treatment depends on how the patient performs their self-care. In order to exercise self-care, sufficient knowledge of the symptoms of the illness, motivation to participate in self-care and care support to conduct one's self-care is required. Nurses have an important role in supporting patients with heart failure by educating, informing, giving motivation to them, with the aim that patients can handle their self-care. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles have been reviewed. For the result, 10 scientific articles were used that were analyzed according to Friberg's description of qualitative analysis in five steps. Results: The results appear under three main themes and four subthemes. The main themes are motivation for self-care, need for knowledge about illness and self-care and experiences of support for self-care. Summary: Self-care of the patient with heart failure is of great importance, in the same way to achieve this goal, the patient's participation and knowledge are extremely important. It would be achieved through adapting what the patient's capacity and needs are with their current resources. The patient can be supported by nurses and relatives who are involved in the patient's self-care.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom som påverkar människor över hela världen och förväntas öka i förekomst. För att hantera sjukdomen och dess komplikationer spelar egenvård en avgörande roll i behandlingen, vilket inkluderar livsstilsförändringar för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till egenvårdsarbetet genom att erbjuda stöd och patientutbildning för att motivera patienten att konsekvent genomföra sin egenvård. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod Studien utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artiklarna som granskades erhölls genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet användes för att granska artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera de artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat  En betydande andel patienter ansåg att familj, vänner och hälso- och sjukvårdpersonal utgjorde en viktig resurs för egenvården. Å andra sidan upplevde en del patienter en avsaknad av stöd från familj och vänner och bristande patientutbildning från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienterna hade olika strategier och motiverande faktorer för sin egenvård samt olika känslomässiga upplevelser. Hinder för egenvården inkluderade bland annat ekonomiska begränsningar och arbetsåtaganden. Slutsats Bland patienter med diabetes typ 2 finns en mångfald av erfarenheter av egenvård. Insikterna av studien pekar på ett behov av personcentrerad vård och kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal för att hantera de varierande behoven i egenvården. / Background Type 2 diabetes is a widespread disease that affects people all over the world and is expected to increase in prevalence. To manage the disease and its complications, self-care plays a crucial role in treatment, including lifestyle changes for the patient. Healthcare professionals contribute to self-care efforts by offering support and patient education to motivate the patient to consistently adhere to their self-care. Aim The aim was to highlight patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review and was based on 14 original scientific articles with both qualitative and quantitative methodological approaches. The articles reviewed were obtained through searches in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment for scientific classificationand quality was used to review the articles. An integrated data analysis was used to compile and analyze the articles included in this literature review. Results A significant proportion of patients considered family, friends, and healthcare professionals as important resources for self-care. On the other hand, some patients experienced a lack of support from family and friends, as well as inadequate patient education from healthcare professionals. The patients had different strategies and motivating factors for their self-care, as well as different emotional experiences. Barriers to self-care included economic constraints and work commitments. Conclusions Among patients with type 2 diabetes, a variety of self-care experiences is evident. Study insights highlight the imperative for patient-centered care and ongoing healthcare personnel education to address the diverse self-care needs.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk och obotlig sjukdom som påverkar olika aspekter i livet. Egenvården är en stor del av personernas vardag och kräver ett stort ansvarstagande. Unga vuxna lever i en komplex tid med ständiga förändringar och ska samtidigt utföra självhanteringsuppgifter relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserades på åtta kvalitativa respektive två kvantitativa originalstudier. Materialet analyserades utifrån Fribergs fyra analyssteg och resultat diskuterades utifrån Dahlberg och Segestens teori om hälsa och vårdande. Sökningen genomfördes i två akademiska databaser CINAHL och PubMed med sökorden “young adult”, "emerging adult”, “experience”, "patient attitudes", "perception”, "self-care, "self-management" och "diabetes mellitus, type 1”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman. Första temat “Att ha sin sjukdom som ständig följeslagare”, belyser hur unga vuxna uppfattar sina liv i förhållande till diabetes och att aldrig kunna bli fria från den, då de ständigt blir påminda om dess existens. Andra temat “Att hantera egenvård”, sammanfattar unga vuxnas egenvård genom användning av diverse diabetesteknologier och strategier som de utvecklat. Unga vuxna ville ha kontroll över sjukdomen genom att vara proaktiva.Tredje temat “Balansera mellan sjukdom och normalt liv”, präglas av balansen mellan självhantering i vardagslivet och hur unga vuxna hanterar den. Självhanteringsuppgifter kunde medvetet förbises för att bevara en känsla av normalitet i sociala sammanhang. Sista temat “Stöd från omgivningen”, tar upp det stöd som unga vuxna behöver för att hantera sin egenvård. Stödet kunde vara ett lyssnade öra och uppmuntrande ord från föräldrar, vänner och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna lever i en komplex tid med många övergångar som påverkar självhanteringen. Att bli självständiga och axla det större ansvaret kan vara påfrestande för sin hälsa och de behöver stöd från familj, vänner och vårdgivare för att nå en optimal blodglukosnivå. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och bygga en tillitsfull vårdrelation för att öka delaktigheten hos de unga vuxna. / Background: Type 1 diabetes is a chronic and incurable disease that affects various aspects of life. Self-care is a big part of the daily routine for individuals with diabetes and requires a big responsibility. Young adults live in a complex time with constant changes and must also carry out self-management tasks related to diabetes. Aim: The aim of the study was to describe young adults´ experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The method used was a literature review with an inductive approach based on eight qualitative and two quantitative original studies. The material was analyzed using Friberg's four analytical steps, and the results were discussed based on Dahlberg and Segesten's theory of health and caring. The search was conducted in two academic databases, CINAHL and PubMed, using the search terms "young adult", "emerging adult", "experience", "patient attitudes", "perception", "self-care", "self-management" and "diabetes mellitus, type 1". Results: The literature review resulted in four themes. The first theme "Having one's illness as a constant companion" highlights how young adults perceive their lives in relation to diabetes and the fact that they can never be free from it, as they are constantly reminded of its existence. The second theme "Managing self-care" summarizes young adults' self-care through the use of various diabetes technologies and strategies that they have developed. Young adults wanted to have control over their disease by being proactive. The third theme "Balancing between disease and normal life" is characterized by the balance between self-management in daily life and how young adults handle it. Self-management tasks could be deliberately overlooked to preserve a sense of normality in social situations. The fourth theme "Support from the surrounding environment" addresses the support that young adults need to manage their self-care. The support could be a listening ear and encouraging words from parents, friends and healthcare providers. Conclusions: Young adults are living in a complex time with many transitions that affect self-management. Becoming independent and taking on greater responsibilities can be stressful for their health, and they need support from family, friends, and caregivers to achieve optimal blood glucose levels. Nurses need to work from a person-centered approach and build a trusting care relationship to increase the involvement of young adults.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett tillstånd som är globalt utbrett med symtom och besvär som påverkar patienters vardagliga liv och medför utmaningar. Dessa utmaningar kan leda till en begränsad fysisk förmåga samt minskat välbefinnande. Detta försvårar patientens egenvård och återgång till sin tidigare livsstil. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i slutenvården.  Metod: En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design. 13 vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat påvisar vikten av patientutbildning. När informationen inte nådde fram till patienter med hjärtsvikt ledde det till en ökad osäkerhet, vilket resulterade i en försämrad egenvård. Slutsats: Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen resulterade i oro och rädsla hos patienter med hjärtsvikt därav var kunskap och information viktiga faktorer för att utföra egenvård. / Background: Cardiovascular disease is a globally widespread condition with symptoms and problems that affect people's everyday lives and bring challenges. These challenges can lead to limited physical ability and reduced well-being, making it difficult for the patient to return to their previous lifestyle. Aim: The aim of the literature review was to highlight patients' experiences of self-care in heart failure in the inpatient setting. Method: A literature review with articles of qualitative design. 13 scientific articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis in five steps. Results: The results of the literature review demonstrate the importance of patient education. When the information did not reach patients with heart failure, it led to increased uncertainty, which resulted in impaired self-care. Conclusion: Lack of support from the healthcare staff resulted in anxiety and fear in patients with heart failure, knowledge and information were important factors in performing self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar globalt. Sjukdomstillståndet kan lindras med en sund livsstil och en god egenvård. En stor andel personer med sjukdomen har svårt att följa rekommendationer för egenvård. Sjuksköterskan har därav en viktig roll för att egenvården ska bli optimalt utformad utifrån individuella perspektiv.    Syfte: Att beskriva personers upplevelser av följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och PubMed bearbetades med hjälp av Fribergs analyssteg.    Resultat: Nyckelfynden presenteras i tre kategorier med sex tillhörande subkategorier. Socioekonomiska faktorer presenteras som första kategori, med bostad, ekonomi, familjestöd och sociala aspekter som tillhörande subkategorier. Andra kategorin tar upp psykologiska faktorer, varav förnekelse, attityd och känslomässiga utmaningar benämns som subkategorier. Tredje kategorin är sjukvårdsinsatser, som redogör för relation, bemötande och informationsutbyte.   Slutsats: Egenvård vid DMT2 är utmanande. Socioekonomiska faktorer var förutsättningar för att kunna prioritera egenvård, där en stabil boendesituation och ekonomisk trygghet i kombination med stöd från både familj och samhälle gynnade en god följsamhet till egenvård. Psykologiska faktorer kunde skapa utmaningar kring förmågan att hantera egenvården. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal ger adekvat information och skapar individualiserade behandlingsplaner. Ett tillräckligt stöd från hälso- och sjukvården sågs kunna stärka personens motivation till att upprätthålla en god egenvård. Det är betydelsefullt att vårdpersonal och samhälle får en ökad förståelse för faktorer som påverkar följsamhet till egenvård för att kunna ge rätt stöd. / Title: People´s experiences of adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Background: Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) is increasing globally. The condition can be alleviated with a healthy lifestyle and considerable self-care. A large proportion of individuals with the disease struggle to adhere to self-care recommendations. Therefore, nurses play a vital role in optimizing self-care tailored to individual perspectives.  Aim: To describe people´s experiences of adherence to self-care in type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative litterature review with an inductive approach. Scientific articles were retrieved from CINAHL and PubMed and analyzed using Friberg´s analysis steps.  Results: Key findings are presented in three categories with six associated subcategories. Socioeconomic factors are presented as the first category, with housing, economy, family support and social aspects as its subcategories. The second category addresses psychological factors, including denial, attitude and emotional challenges as subcategories. The third category pertains to healthcare interventions, detailing relationship, treatment and information exchange.  Conclusion: Self-care in T2DM is challenging. Socioeconomic factors are prerequisites for prioritizing self-care, where a stable housing situation and financial security, combined with support from both family and the community promote good adherence to self-care practices. Psychological factors can create challenges in managing self-care. It is crucial for healthcare professionals to provide adequate information and create individualized treatment plans. Adequate support from the healthcare system has been shown to strengthen a person´s motivation to maintain effective self-care. It is important for healthcare personal and the community to gain better understanding of the factors that influence adherence to self-care in order to provide appropriate support.