Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som har ökat i samhället särskilt hos äldre personer. Sjukdomens konsekvenser tvingar äldre personer att göra stora livsförändringar för att kunna hantera vardagen. Sjuksköterskor har en omfattande roll att utbilda och informera om sjukdomen samt ge stöd till patienter med hjärtsvikt att utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades nio artiklar framsökta med hjälp av databaserna CINAHL Complete och PubMed. Åtta artiklar var kvalitativa och en tillämpade mixad metod. Artiklarna kategoriserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader i resultaten. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån äldre personers upplevelser. Det första temat handlar om otillräcklig information, andra tema en förändrad kropp och det tredje handlar om äldre personers behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Äldre personer med hjärtsvikt har behov av stöd och vägledning för att kunna hantera sin egenvård. Framtida forskning behövs, från ett individinriktat perspektiv, för att undersöka vilka strategier som kan stödja äldre personers egenvård. / Background: Heart failure is a disease that has increased in the society, especially in elderly people. The consequences of this disease force older people to make major life changes to manage everyday life. Nurses have an extensive role to educate and inform about the disease and provide support to patients with heart failure to perform self-care. Aim: The objective for this study is to describe elderly person’s experiences of living with heart failure. Method: The method was a literature review. A total of nine articles searched using the databases CINAHL Complete and PubMed were included. Eight articles were qualitative, and one applied a mixed method. The articles were categorized and themed based on similarities and differences in the findings. Results: The results revealed three themes based on the experiences of elderly persons. The first theme is about insufficient information, the second theme relates to a changed body, and the third theme is about elderly people's need for support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Elderly persons with heart failure need more support and guidance to be able to manage their own self-care. Future research needs, from an individual-oriented perspective, to investigate which strategies can support elderly people's self-care.

No description available.

Bakgrund Ohälsosam stress och utmattningssyndrom ökar i samhället idag och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär hos människor. Det höga antalet sjukskrivningsdagar som ohälsosam stress leder till ger stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det är vetenskapligt bevisat att avslappningsövningar såsom meditation, mindfulness och yoga kan få kroppen att slappna av. Det identifieras däremot en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i omvårdnaden av patienter med symptom på ohälsosam stress. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress. Metod Icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod för att sammanfatta tidigare gjord forskning. Sökningar i databaserna PubMed och CINAHL har gjorts och det har gett 16 vetenskapliga artiklar som har svarar mot syftet. Integrerad dataanalys användes för att få en bra bild över resultaten. Resultat I resultatet av litteratursökningen identifierades två huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Den första huvudkategorin var “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” med underkategorierna: “Påverkan på ohälsosam stress”, “Mätbar minskning av stressnivåer”, “Påverkan på utbrändhetsvariabler” och “Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Huvudkategori två var “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar” med underkategorierna: “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”. Slutsats Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd visade sig minska människors stressymptom och främja den psykiska hälsan. Stressreduceringen orsakade även positiva fysiologiska effekter i kroppen. Att utföra avslappningsövningar som egenvård var dock komplicerat för en del stressade deltagare i de undersökta studierna. Denna litteraturöversikts resultat kan vara till hjälp för vårdpersonal som vårdar människor som upplever stressrelaterade besvär. Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd kan ha en betydande roll i omvårdnaden av dessa patienter och de är även till hjälp för stressade yrkesgrupper i samhället såsom till exempel vårdpersonal. / Background Unhealthy stress problems and burnout are increasing in society today and the high number of sick leave days that unhealthy stress entails leads to high costs for society. It is scientifically proven that relaxation methods such as mindfulness, meditation and yoga help people relax and calm down. In healthcare, stressed patients can be helped to perform relaxation exercises, but there is a knowledge gap in how the exercises should be taught as a self-care method to the patients. Aim The purpose was to describe experiences of relaxation therapy as a self-care method for people who experience unhealthy stress problems. Method A non-systematic literature review has been used as a method to summarize previously done research. Searches in the databases PubMed and CINAHL have been done and it has yielded 16 scientific articles that have answered the purpose of the study. Integrated data analysis was used to get a good picture of the results. ResultsIn the result of the literature search, two main categories were identified with a total of six subcategories. The first main category was "Impact of relaxation exercises on unhealthy stress and burnout variables" with the subcategories: "Impact on stress", "Measurable reduction of stress levels", "Impact on burnout variables" and "Long-term impact on stress and burnout variables". The main category two was "Obstructive and enabling factors for performing relaxation exercises" with the subcategories: "Obstructive factors" and "Enabling factors". Conclusions Relaxation exercises were shown to reduce people's stress symptoms and promote mental health. The stress reduction also showed positive physiological effects on the body. But performing relaxation exercises as a self-care method was complicated for some stressed participants in the studies. The results of this study can be helpful for healthcare professionals who take care of people who experience stress-related problems. Relaxation exercises as a self-care measure can play a significant role in the care of these patients and it is also helpful for stressed professional groups in the society, such as caregivers.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som är bland den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. Syftet med egenvården är att underhålla eller återhämta hälsa och livskvalitet samt att förebygga försämring och hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om egenvårdsutbildningar förbättrar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Metod: Totalt inklulderades tio empiriska artiklar med kvantitativ metod. Databassökningen för artiklarna genomfördes i Cinahl och Pubmed. Efter sökningen kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes dessa.   Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att i åtta av tio studier hade deltagarna en signifikant förbättrad livskvalitet efter genomförd utbildning. Studierna mätte effekten av interventionerna med hjälp av olika mätinstrument för livskvalitet och studien varade mellan tre till tolv månader. Majoriteten av egenvårdsutbildningarna som inkluderade en sjuksköterska hade en signifikant förbättring på livskvaliteten.  Konklusion: Enligt litteraturstudien kan olika egenvårdsutbildningar förbättra livskvaliteten för en person som lever med hjärtsvikt. Sjuksköterskan har en viktig roll när det handlar om att sprida kunskap, information och ge råd för att hjärtsviktspatienter ska kunna förbättra egenvården. Framtida forskning bör utföras på längre interventioner för att utvärdera hur livskvaliteten påverkas på lång sikt. / Background: Heart failure is a chronic disease and is one of the main reasons for hospitalization in Sweden. Self-care is an essential part of the treatment for people with heart failure. The purpose of self-care is to maintain or restore health and quality of life and also to prevent deterioration and handle the disease. Aim: The purpose of this study was to explore if self-care programs improved quality of life for people with heart failure. Methods: A total of ten empirical articles with a quantitative method were included. The database search was conducted in Cinahl and Pubmed. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled after the search. Results: The result of the study showed that the participants had a significant improvement in quality of life, after the intervention, in eight out of ten studies. The effects of the interventions were calculated by different measurements for quality of life and the study lasted for three to twelve months. Most of the studies that included a nurse improved quality of life significantly.  Conclusion: According to the study, different self care educations can improve quality of life for people living with heart failure. Nurses have an important role when it comes to spread knowledge, give information and advice to heart failure patients to improve self-care. Future studies should be performed on longer interventions to evaluate the long-term effects on quality of life.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en globalt ökande folksjukdom. Huvudfokuset i behandlingen är egenvård. Sjuksköterskans roll är att ge effektiv stöd och utbildning utifrån personcentrerad vård. Målet med egenvården är att minska risk för allvarliga komplikationer och därigenom höga sjukvårdskostnader och dödlighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av stöd från vårdpersonal till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar, som återfanns från databaserna Cinahl, Pubmed och Academic Search Premier. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna framkom i denna litteraturstudie som; “Organisatoriska faktorer påverkar erfarenhet av stöd”, “Vårdpersonalens kompetens påverkar erfarenhet av stöd” och “Vårdens utformning påverkar erfarenhet av stöd”. Konklusion: Vårdpersonalens stöd måste individanpassas mer efter varje individs unika behov och en ökad förståelse för hur bemötande och kunskap påverkar personens egenvårdsförmåga och motivation. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a globally increasing public health disease. The main focus of treatment is self-care. The role of the nurse is to provide effective support and education based on person-centered care. The goal of self-care is to reduce the risk of serious complications and thus high healthcare costs and mortality. Aim: The aim of the study was to describe adults’ experiences of support from healthcare professionals for self-care in type 2 diabetes. Methods: A literature study based on nine qualitative articles, retrieved from the databases Cinahl, Pubmed and Academic Search Premier. The analysis was conducted using Friberg’s five-stage model. Results: The analysis resulted in three main categories and six subcategories. The main categories emerged in this literature study as; “Organizational factors influence experience of support”, “Healthcare professionals competence influences experience of support” and “The design of care affects the experience of support”. Conclusion: The support provided by healthcare professionals needs to be more tailored to the unique needs of each individual and there needs to be a better understanding of how treatment and knowledge affect a persons´ self-care capability and motivation.

Introduktion: Andelen barn som diagnostiseras med diabetes typ 1 ökar. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som innebär många egenvårdsmoment som att kontrollera blodsockernivån med hjälp av insulin, följa en mer hälsosam kost, samt vara fysiskt aktiva. För barn som själva inte kan utföra sin egenvård behöver föräldrar assistera dem. Detta lägger en stor press på föräldrarna och kan negativt påverka deras egna upplevda diabetesrelaterade självförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar föräldrars upplevda självförmåga avseende att hantera egenvården hos barn med diabetes typ 1. Metod: Studien var en litteraturöversikt inkluderande 20 kvantitativa artiklar som handlade om faktorer som påverkade föräldrars upplevda självförmåga. Kvaliteten av de inkluderade artiklarna granskades och resultatet delades in i teman. Resultat: Ett flertal faktorer påträffades som hade samband med föräldrarnas upplevda självförmåga. Några resultat som associerades med att föräldrar upplevde lägre självförmåga var ångest, försämrad sömnkvalitet och rädsla för hypoglykemi. Faktorer som associerades med högre upplevd självförmåga var ökad livskvalitet, högre inkomst och vid bättre blodglukoskontroll hos barnet. Vissa studerade faktorer hade inga signifikanta samband med föräldrars upplevda självförmåga. Slutsats: Faktorer som korrelerar med föräldrars upplevda självförmåga att hantera egenvården av sina barn med diabetes typ 1 är många. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma riskfaktorer för att identifiera familjer som har behov av extra stöd. Med en stigande andel insjuknade barn per år behövs fler interventionsstudier och kvalitativa intervjustudier för att erhålla djupare kunskap inom ämnet för att kunna erbjuda barnet evidensbaserad och personcentrerad diabetesvård. / Introduction: The amount of children diagnosed with diabetes type 1 is increasing. Diabetes type 1 is a chronic disease that includes many self-care components such as controlling the blood glucose levels with the help of insulin, following a healthy diet, and being physically active. Children who cannot perform these self-care acts themselves need their parents to assist them. This can put a lot of pressure on the parents and affect their levels of self-efficacy. Purpose: The purpose of this study was to explore the factors that affect parents experienced self-efficacy regarding managing self-care in their children with type 1 diabetes. Method: This review study reviewed 20 quantitative articles that brought up factors that affect parents self-efficacy. The quality of the included articles were reviewed and the results were divided into themes.  Result: A number of factors were seen that had different correlations with parents' self-efficacy. Some of the results that were associated with lower self-efficacy were higher levels of anxiety, lower sleep quality and hypoglycemic fear. Factors that were associated with higher self-efficacy were higher quality of life, higher income and better control of the child's blood glucose levels. Some of the factors did not show any significant correlations with parents' self-efficacy. Conclusion: To be able to identify families with need of extra support the nurse has to acknowledge the factors that are associated with the parents sense of self-efficacy when it comes to performing diabetes specific self-care tasks. With the rising frequency of children being diagnosed with diabetes type 1 there is a need for more intervention and interview studies to obtain a deeper knowledge of the topic to be able to provide the children with the best evidence based healthcare possible.

Bakgrund Ungdomstiden är en utmanande period då identiteten skapas. Att leva med typ 1 diabetes (T1D) och utföra egenvård under denna period i livet kan upplevas påfrestande. Sjuksköterskan har således en betydande roll som stöd för ungdomar vid egenvård. Syfte Att beskriva ungdomars upplevelse av egenvård vid typ 1 diabetes. Metod Litteraturöversikten har baserats på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt granskningsmall och dataanalys har genomförts. Analysen resulterade i två huvudkategorier; Att utföra egenvård självständigt; Omgivningens påverkan på egenvård. Resultat Ungdomar upplever att utförandet av egenvård ofta resulterar i psykiska och fysiska påfrestningar. Egenvård är speciellt utmanande i sociala kontexter då de är rädda för omgivningens reaktioner. Ungdomar vill ta ansvar och utföra egenvård självständigt utan hjälp från familjen och sociala nätverk. Dock uppskattar de att få stöd vid speciellt utmanande situationer. Slutsats Ungdomar upplever en konstant rädsla för att anses vara ”onormal” vilket är en stor anledning till att egenvården brister. Ungdomar vill utföra egenvård självständigt men upplever att de behöver mer kunskap. Omgivningen behöver skapa sig en uppfattning om ungdomens livssituation för att kunna ge stöd och främja god egenvård. / Background The adolescence is a challenging period in life when the personal identity is created. To live with type 1 diabetes and practice self-management of blood sugar levels during this period can be stressful. Nurses therefore plays an important role as support for adolescents’ when practicing self-management. Aim To describe adolescents’ experience of self-management in type 1 diabetes. Method The result of this literature review is based on twelve scientific articles downloaded from the databases CINAHL and PubMed. Article underwent a quality assessment before dataanalysis took place. The analysis resulted in two main categories; To practice selfmanagement independently; Relationships influence on self-management. Results Adolescents’ experience psychological and physical distresses when practicing selfmanagement. Practicing self-management in social contexts are especially challenging since adolescents might fear the reactions from the surroundings. Adolescents’ wants to take responsibility and practice self-management independently, although they appreciate support from their social network during challenging situations. Conclusions Adolescents´ lives with a constant fear of being different, which is a significant reason why self-management fails. Adolescents´ wants to practice self-management independently but experiences that they need more knowledge. Surrounding people need to get informed of the adolescents’ life circumstances to be able to support and promote self-management.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen. / Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life.  Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1.  Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ-2 är en folksjukdom som har ökat dramatisktöver hela världen de senaste decennierna. Sjukdomen är förknippad med enohälsosam livsstil samt otillräcklig kunskap och utbildning. Egenvård är en viktig och avgörande del av behandlingen. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individens erfarenheterav egenvård vid diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med tematisk analys av 13vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman med fyra subteman identifierades: förutsättningar föregenvård med subteman: behov av kunskap och behov av stöd. Andra temat: förhålla sig till en ny vardag med subteman: livsstilsförändring och oro somföljeslagare. Slutsats: kunskapsbrist var ett hinder för hantering av egenvård. Med hjälp avkunskap om livsstilsförändringar och stöd av både närstående ochsjukvårdspersonal kan individen upprätthålla en bra egenvård. Individensegenvårdsförmåga kan påverkas av sjuksköterskans stöd. / Background: Diabetes Mellitus type 2 is a public disease that has increaseddramatically worldwide in recent decades. The disease is associated with anunhealthy lifestyle and insufficient knowledge and education. Self-care is animportant and decisive part of treatment. Aim: The purpose of this literature study was to describe the individuals’experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature study with a qualitative approach with thematic analysis of13 scientific articles. Results: Two themes with four subthemes were identified: prerequisites for self-care with subthemes: need for knowledge and need for support. Second theme:relating to a new everyday life with sub-themes: lifestyle changes and anxiety asa companion. Conclusion: lack of knowledge was an obstacle to managing self-care. With thehelp of knowledge about lifestyle changes and support from both relatives andhealthcare professionals, the individual can maintain good self-care. Theindividuals’ self-care ability can be affected by the nurse’ support.