Background: Over the last three decades, diabetes mellitus type 2, DMT2 has increased significantly all over the world. Factors that have an effect on blood sugar levels are diet, physical activity and stress. The factors also have an impact on the development of DMT2. Some other risk factors are overweight, smoking and heredity factors. Self-care is described as something a person does to promote and retain health and well-being, which are important aspects of DMT2. Aim: The aim about the literature study was to describe people's experience of self-care at diabetes mellitus type 2. Method: A descriptive literature study consists of 13 articles with a qualitative approach. Both CINAHL and PubMed were used through database searches. Result: The healthcare personnel was important for a functioning self-care. Time, understanding and information regarding self-care at diabetes mellitus type 2 were keys to lifestyle change. Combining work with physical activity and physical limitations was perceived as an obstacle. It was difficult to change the diet as it became more expensive, and there was a lack of motivation for change. Self-monitoring of blood glucose was perceived as safety measures during lifestyle regulation. Loneliness manifested during lifestyle changes. Family and friends support played a major role in successful self-care management. Conclusion: The results showed that calculating ones blood sugar was felt as a safety measure. Friends and family are good supporters in self-care management of the disease. It also described experiences of the diet as lack of motivation and experiences of physical activity such as walking which many people liked. Healthcare professionals can use the results to gain an increased understanding of people's experiences of self-care of the disease. / Bakgrund: Under de senaste tre decennierna har diabetes mellitus typ 2, DMT2 ökat stort i alla länder. Faktorer som har en påverkan på blodsockernivån och betydelse för utvecklingen av DMT2 är kost, fysisk aktivitet och stress. Andra riskfaktorer ärövervikt, rökning och ärftliga faktorer. Egenvård förklaras som något en person gör för att främja och bibehålla hälsa och välbefinnande, vilket är viktiga aspekter vid DMT2. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie består av 13 artiklar med kvalitativ ansats. Både CINAHL och PubMed användes vid databassökningar. Huvudresultat: Sjukvårdspersonalen hade betydelse för en fungerande egenvård. Tid, förståelse och information gällande egenvård vid DMT2 var nycklar till livsstilsförändring. Att kombinera arbetet med fysisk aktivitet och fysiska begränsningar upplevdes som hinder. Det var svårt att ställa om kosten då det blev dyrare, samt saknades motivation till förändring. Självövervakning av blodglukos upplevdes som en trygghet vid livsstilsförändring. Ensamhet förekom vid livsstilsförändring. Familjens och vännernas stöd spelade stor roll för att klara av egenvårdshantering. Slutsats: Studiens resultatet visade att det var en trygghet att mäta sitt blodsocker. Vänner och familj var ett bra stöd vid egenvårdshantering av sjukdomen. Upplevelser av kosten togs upp som avsaknad av motivation samt beskrevs upplevelser av fysisk aktivitet som promenader som något många gillade. Sjukvårdspersonal kan använda studiens resultat för att få en ökad förståelse av personers upplevelser av egenvård vid sjukdomen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk metabolisk sjukdom och räknassom ett folkhälsoproblem. Behandlingen består av farmakologisk deloch icke-farmakologisk del. Egenvård menas att personerna meddiabetes typ 2 vårdar sig själv för att förbättra sin hälsa. Personersupplevelser av egenvård är ett ämne som är värdefullt att studeraeftersom ämnet är aktuellt i många av sjuksköterskors kliniska arbete. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelse av egenvård viddiabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativavetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet beskriver patienters upplevelser av egenvård vid diabetesmellitus typ 2 och presenteras i två huvudteman: Egenvård och stöd,upplevelser av nya egenvårdsrutiner. Sammanfattning: Personer med diabetes mellitus typ 2 är i behov av livsstilsförändrande åtgärder eftersom sjukdomen kan försämra deraslivskvalité. Att kunna upprätthålla en god egenvård är hörnstenen ibehandlingen. Dessutom behövs stöd och rätt kunskap som förmedlastill personer med diabetes mellitus typ 2. Upplevelser av egenvårdvarierar för personer med diabetes mellitus typ 2. Det är därför är detviktig för vårdpersonalen att ta del av dessa upplevelser för att kunnautföra en god personcentrerad vård. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic metabolic disease and is considered as a public health problem. The treatment consists of pharmacological part and non-pharmacological part. Self-care means that people with diabetes mellitus type 2 take care of themselves to improve their health. People's experiences of self-care are a topic that is valuable to study because the topic is relevant in many of nurses' clinical work. Aim: The purpose was to describe adults' experience of self-care in type 2 diabetes mellitus. Method: The method is a literature review based on ten qualitative scientific articles taken from Pubmed and CINAHL Complete. Results: With the help of ten scientific articles, the results showed experiences regarding self-care in diabetes Mellitus type 2. Two main themes were presented: Self-care and support, experience of self-care. Conclusion: People with type 2 diabetes mellitus are in need of life-changing measures because the disease can impair their quality of life. Being able to maintain good self-care is the cornerstone of the treatment. In addition, support and right knowledge is needed that is conveyed to people with diabetes mellitus type 2. Experiences about self-care are experienced differently by different people with type 2 diabetes Mellitus. Therefore, it is important for care staff to take part in these experiences to be able to perform good person-centered care.

Bakgrund: Diabetes typ- 1 är en kronisk sjukdom och en av de största folksjukdomarna i världen som blir allt vanligare i Sverige. Sjukdomen påverkar kroppen genom att blodsockernivån är för hög eftersom kroppen saknar förmåga att producera insulin. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Fribergs analysmodell. Syfte: Att belysa vuxna individers upplevelser av att leva med diabetes typ- 1.Resultat: Analysen resulterade i 3 teman med 8 underteman: (1) En förändrad livsstil med underteman; begränsad vardag, daglig prioritering, utanförskap. (2) Upplevelse av stöd med underteman; att sakna stöd, att känna stöd. (3) Inställning till sjukdomen med underteman; bristande acceptans, individuell egenvård, betydelsen av framtidstro. Resultatet redovisar att individerna behöver få visad förståelse och stöttning i sin sjukdom för att bli mer delaktiga i sin egenvård. Konklusion: Diabetes typ- 1 påverkar individers liv på flera olika sätt. Sjukdomen leder till många tankar, känslor och fysisk påverkan, eftersom sjukdomen skapar en ofrivillig och förändrad livsstil. Sjuksköterskans engagemang är betydelsefullt då det kan bidra till en god livskvalitet för individen. / Background: Type 1 diabetes is a chronic disease and one of the most common diseases in the world and it’s becoming more common in Sweden. The disease affects the body because the blood sugar levels are too high as a result of the body’s inability to produce insulin. Method: A literature study based on 10 scientific articles that was analyzed using Friberg’s analysis model. Aim: To shed light on adults’ experiences of living with type 1 diabetes. Findings: The analysis resulted in 3 themes with 8 subthemes. (1) Changed lifestyle with subthemes, limited everyday life, daily priorities, exclusion. (2) The importance of support with subthemes; lack of support, to feel support. (3) Attitude towards the disease with subthemes; lack of acceptance, individual self-care, the importance of faith in the future. The results show that the adults need to be shown understanding and support in their illness to become more involved in their self-care. Conclusion: The study shows that type 1 diabetes is a disease that affects an individual’s life in several different ways. The disease leads to, among other things, many thoughts, feelings and somatic impact, as the disease creates an involuntary and changed lifestyle. The nurse's commitment is important as it can contribute to a good quality of life for the individual.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar Ulcerös kolit och Crohns sjukdom som kännetecknas av återkommande inflammation i tarmen. Etiologin för sjukdomarna är fortfarande okänd och forskning visar en ökning, framför allt i Europa. För att främja hälsa trots en livslång sjukdom behöver individen ta ansvar för att anpassa sin sjukdom genom egenvård, detta för att förebygga exacerbation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa personers upplevelser av att anpassa sitt liv utifrån sin kroniska inflammatoriska tarmsjukdom.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 12 kvalitativa studier. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var PubMed och CINAHL. Sökbegränsningarna var engelska, människor och 10 år.  Resultat: En återkommande upplevelse bland personerna med IBD var att livet blev begränsat både gällde skola- och arbetsliv, det sociala livet och kosten. För att anpassa sitt liv med en IBD-sjukdom upplevde personerna att kunskap och stöd från andra var betydande. För att hålla sjukdomen i remission upplevdes behandlingar och kostanpassningar vara en viktig fördel. Upplevelsen av sig själv förändrades där en känsla av att inte vara normal var vanligt, att acceptera och hitta mening i livet var en viktig anpassning och resulterade i ett bättre mentalt välbefinnande. Slutsats: Sjukdomen upplevdes skapa begränsningar i det dagliga livet och ändrade självbilden hos personerna. Att acceptera sitt liv med IBD ansågs vara en viktig anpassning för att skapa möjlighet till att leva sitt liv utan dessa upplevda begränsningar. Enligt författarna kommer resultatet ge sjuksköterskor en ökad förståelse gällande omvårdnaden för personer med en IBD-sjukdom samt möjliggöra en fungerande egenvård för dessa personer. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) include Ulcerative Colitis and Crohn’s disease who are characterized by recurrent inflammation in the bowel. The etiology of the diseases is still unknown, and research shows that it’s increasing, especially in Europe. To promote health despite a lifelong illness, the individual needs to take responsibility for their self-care to keep the disease in check. Aim: The aim of this study was to describe persons experience of adapting their life with their inflammatory bowel disease. Method: A descriptive literature study based on 12 qualitative studies. The databases used were PubMed and CINAHL. The study's limitations were English, humans, and 10 years.  Results: A recurring experience among people with IBD was that life was limited in school, work, social life and diet. Knowledge and support from others were important to adapt to a life with IBD. To keep the disease in remission, treatments and dietary adjustments were perceived as an important advantage. The experience of yourself changed, where a feeling of not being normal was common. Patients who were able to accept their disease, and who also transcended to find a higher purpose, ultimately improved their mental health.   Conclusion: The disease creates limitations in daily life and changes the self-image of people. Accepting a life with IBD was an important adjustment to create the opportunity to live one's life without these perceived limitations. According to the authors, the results will give nurses an increased understanding of caregiving and improved self-care for people with IBD.

Bakgrund: Artros är den vanligaste ledsjukdomen som orsakar funktionsnedsättning globalt. Effektivaste behandlingen för artros är egenvård i form av fysisk aktivitet, som dock kan bli problematiskt då ett vanligt symtom är smärta. En god följsamhet till egenvård hos patienter med artros kan innefatta personcentrerad omvårdnad, med beaktning för patientens önskemål och individuella förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som egenvård hos personer med artros. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Hinder och möjligheter för fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet som egenvård samt Behovet av stöd. Motivation är avgörande för patientens följsamhet till egenvården, som kan möjliggöras genom stöd från vården, familj och vänner samt hjälpmedel. Rätt kunskap om sjukdomen samt en individanpassad omvårdnad är betydande för patientens följsamhet. Konklusion: Stöd kan uppnås med en personcentrerad omvårdnad genom engagemang och kontinuitet från vården kombinerat med ett egenvårdsprogram samt stöd från familj och vänner, kan personens egenförmåga stärkas. Dessa faktorer hjälper patienter att utmana smärtan med fysisk aktivitet, som i sin tur bidrar till förbättring av sjukdomen i form av smärtreducering. / Background: Osteoarthritis is the most common joint disease that causes disability globally. The most effective treatment for osteoarthritis is self-care in the form of physical activity, which can be problematic as a common symptom is pain. Good adherence to self-care in patients with osteoarthritis may include person-centered care, considering the patient’s wishes and individual conditions. Aim: The aim was to describe experiences of physical activity as self-care in people with osteoarthritis. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach based on ten scientific articles. Results: Three main categories appeared; Obstacles and opportunities for physical activity, Physical activity as self-care and the need for support. Motivation is crucial for the patient's compliance to self-care, which can be made possible through support from care, family and friends as well as aids. The right knowledge of the disease as well as individualized care are significant for the patient's compliance. Conclusion: Support can be achieved with a person-centered nursing through commitment and continuity from the care combined with a self-care program as well as support from family and friends, the person's self-efficacy can be strengthened. These factors help patients challenge the pain with physical activity, which in turn contributes to the improvement of the disease in the form of pain reduction.

Introduktion: Diabetes mellitus är en allvarlig kronisk sjukdom som ökar över hela världen trots åtgärder för att förbättra folkhälsan. En diabetes mellitus typ 2 som är dåligt kontrollerad kan skapa allvarliga diabeteskomplikationer så det är av stor vikt att de drabbade personerna genomför de livsstilsförändringar som ofta behövs för att förbättra egenvården. Det är av intresse att studera hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård för att se vilket stöd de kan behöva.  Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarnas kvalitet bedömdes med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen från SBU som använde sig utav betygen Hög, Medelhög och Låg. För resultatet användes analysmetoden enligt modellen i Friberg (2012) för att strukturera upp materialet i tema och subtema. Resultat: I resultatet framkom det att livsstilsförändringen upplevdes väldigt svår för många på grund av hinder, som brist på kunskap och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Bristen på stöd och information från både sjukvården och familjen gjorde det utmanande att utföra bra egenvård för att undvika komplikationer av diabetes mellitus typ 2. De motiverande möjligheterna för bra egenvård som identifierades var användning av teknisk utrustning för att ha koll på sin sjukdom, goda vårdrelationer som resulterade i individanpassad information och stöd, och stöttande socialt nätverk runt sig som motiverade till livsstilsförändringen.   Slutsats: Denna studie visade att det finns många hinder för god egenvård men även ett antal motiverande faktorer som gör det lättare för personer med diabetes mellitus typ 2 att arbeta förebyggande mot diabetes komplikationer. / Background: Diabetes mellitus is a serious chronic disease increasing worldwide even though prevention is established to improve public health. Unregulated diabetes mellitus type 2 may lead to diabetic complications, so the afflicted must make the lifestyle changes that often are needed to improve their self-care. It is of interest to study how people with diabetes mellitus type 2 experience their self-care to see what kind of support they might need. Aim: The aim is to describe people’s experiences of performing self care with diabetes Mellitus type 2. Method: Literature study based on 11 articles with qualitative method. The quality of the articles was assessed using the quality review template from SBU, which used the grades High, Medium and Low. For the result, the analysis method was used according to the model in Friberg (2012) to structure the material in theme and sub-theme. Results: The result showed that many felt that lifestyle changes were challenging due to barriers, like a lack of knowledge and difficulties accepting their disease. The lack of support and information from both health care and family made it challenging to perform self-care to avoid complications of diabetes mellitus type 2. The motivating possibilities to perform good selfcare were identified as the use of technical equipment to follow and control the disease, good health care relations that resulted in individually adapted information and support, and being surrounded by a supportive social network to motivate the lifestyle changes. Conclusions: This study showed that many barriers make it difficult to perform good selfcare. Several motivating factors make it easier for people with diabetes mellitus type 2 to prevent diabetic complications.

Bakgrund Det sker en ständig digitalisering av vården, där e-hälsa blir ett alltmer naturligt sätt att bedriva vård på. I samband med att psykisk ohälsa ökar i samhället läggs större vikt på hälso-och sjukvården att öka tillgången till stödtjänster. Via e-hälsa kan vård bedrivas på ett mer kostnadseffektivt och lättillgängligt sätt för att stödja personer med psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vården via e-hälsa. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav 15 var kvalitativa och 1 kvantitativ. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Resultat Personer med psykisk ohälsa upplever e-hälsa som ett lättillgängligt, effektivt och hjälpsamt verktyg att söka vård genom. Egenvård bidrar till att personer med psykisk ohälsa upplever bättre välbefinnande i sitt sjukdomstillstånd. De upplever ökat engagemang kring sitt hälsotillstånd och ökad vilja att utföra egenvård. Trots flertalet fördelar med att bedriva vård via e-hälsa, upplevs frånvaron av mänsklig kontakt vara ett hinder. Slutsats Via e-hälsa kan stöd och tillgänglighet möjliggöras för alla oavsett demografi. E-hälsa underlättar att söka, få det stöd och information som behövs angående sitt hälsotillstånd. Genom e-hälsa kan personer med psykisk ohälsa få stärkt förtroende till sin egen förmåga samt uppmuntras till att utföra egenvård. / Background There is a constant digitalization of healthcare, where e-health is becoming an increasingly natural way of conducting care. In connection with increased mental illness in society, greater emphasis is being placed on health care to increase the availability of support services. Via e-health, care can be provided in a more cost-effective and easily accessible way to support people with mental illness. Aim This literature study is aimed to describe how people with mental illness experience care via e-health. Method This study is conducted as a literature review where 16 scientific articles were included, of which 15 were qualitative and 1 quantitative. These articles have been quality reviewed and analyzed. The databases used were CINAHL and PubMed. Results People with mental illness experience e-health as an easily accessible, effective and helpful tool to seek care through. Self-care contributes to people with mental illness experiencing better well-being in their illness. They experience increased commitment to their state of health and increased willingness to perform self-care. Despite most of the benefits of providing care via e-health, the absence of human contact is perceived as an obstacle. Conclusions E-health makes the support and accessibility of healthcare possible for everyone regardless of demography. It contributes to make it easier to apply, get the support and information you need about your health condition. Through e-health, people with mental illness can gain stronger confidence in their self-efficacy and be encouraged to in higher extent perform self-care.

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammasde första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procentav barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutaramningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysavad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera ochunderhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes varen kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Trekategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver fåinformation om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när honammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även densyn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för attorka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i attge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhållahelamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande ochnyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta medatt ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World HealthOrganization during the children’s first six months. According to statistics, just under13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Manymothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim ofthis study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothersneed information about breastfeeding, how it works and what is normal when shebreastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a bigrole, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s ownmotivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The childhealth care nurse has an important task in providing information, support andencouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for furtherstudies can be studies that shed light on how the education of the expectant and newmother can be developed and how the child health care nurse should be able to workwith providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig dödsorsak världen över och diabetes typ 2 är den diabetesform som ökar mest i världen. Patientens förmåga att kunna använda ny tillförd hälsofrämjande kunskap är avgörande för egenvård vid diabetes. Låg hälsolitteracitet kan vara ett hinder för positiv hälsoutveckling. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med hälsolitteracitet för att stödja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteratursökning utfördes genom systematiska sökningar i databaser. Resultatartiklarna granskades via kvalitativ innehållsanalys. Bärande begrepp och textenheter kodades och innehållet sorterades i huvudkategorier eller underkategorier. Resultat: Tio kvalitativa artiklar bearbetades. Två huvudkategorier samt fem underrubriker identifierades. Första huvudrubrik var “Patientens stödjande relationer”. Underkategorierna innefattade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samt det sociala nätverket som resurs. Andra huvudrubriken var: “Sjuksköterskans pedagogiska strategier”. Underkategorierna innefattade att tillgodose patientens behov av motivation, praktiska tillvägagångssätt för inlärning samt individanpassad information. Slutsats: Studien visar att strategier kan användas av sjuksköterskor för att stärka patientens hälsolitteracitet vid diabetes typ 2. När patientens hälsolitteracitet stärks främjas egenvården. / Background: Diabetes is a common cause of death worldwide and diabetes type 2 is the fastest growing form of diabetes in the world. The patient's ability to use new added health-promoting knowledge is crucial for self-care in diabetes. Low health literacy can be an obstacle to positive health outcomes. Aim: The aim was to illustrate how nurses can work with health literacy to support self-care in patients with diabetes type 2. Method: A general literature search was performed through systematic searches in databases. The result articles were reviewed through qualitative content analysis. Core concepts and text units were coded and sorted into main categories and subcategories. Results: Ten qualitative articles were processed. Two main categories and five subcategories were identified. The first main category was "The patient’s supportive relationships". The subcategories included the care relationship between patient and nurse and the social network as a resource. The second main category was: "Nurses pedagogical strategies". The subcategories included meeting the patient's needs for motivation, pedagogical strategies and customize information and education. Conclusion:The study shows that strategies can be used by nurses to strengthen health literacy in patients with type 2 diabetes. When the patient's health literacy increases, self-care improves.

Background: Type 1 diabetes mellitus is a chronic condition that affects many adolescents around the world. Living with type 1 diabetes places expectations and demands, especially onadolescents who are in a phase of development and changes, which can affect their ability to perform proper self-care. The nurse plays an important role in the health-promoting work with a person-centered approach based on autonomy. Aim: The aim of this literature review was to investigate experiences of self-care in diabetes type 1 from the perspective of the adolescent. Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 original scientificarticles. Results: The results are presented as four themes: ”challenges with self-care”, ”the importance of support”, ”barriers to knowledge” and ”increased independence”. Conclusion: Self-care is part of the treatment for type 1 diabetes and expectations of the adolescents and the environment becomes crucial factors in compliance. By bringing knowledge, support andguidance based on a person-centered approach, nurses can contribute to promoting adolescents’ health, equal care and increased quality of life. Further research is required toensure that good nursing can be applied by the nurse, to understand adolescents' experiences of self-care in connection with the development phases, conditions and lifestyles. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar många ungdomar i världen. Att leva med diabetes typ 1 medför utmaningar och krav, speciellt hos ungdomar som befinner sig i en fas av utveckling och förändringar, som kan påverka dennes förmåga att utföra korrekt egenvård. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid dethälsofrämjande arbetet med ett personcentrerat förhållningssätt med självbestämmande som grund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 ur ungdomarnas perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, som baserats på 11 vetenskapliga originalartiklar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman: ”utmaningar med egenvård”, ”stödets betydelse”, ”kunskapsbarriärer” och ”ökad självständighet”. Slutsats: Egenvård utgör en del av behandlingen för diabetes typ 1 och förväntningar på ungdomarna och omgivningen blir avgörande faktorer vid följsamheten. Genom att medföra kunskap, stöd och vägledning utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor bidra med att främja ungdomars hälsa, jämlik vård och ökad livskvalitet. Fortsatt forskning krävs för att säkerställa att en god omvårdnad kan tillämpas avsjuksköterskan, för att förstå ungdomars erfarenheter av egenvården i samband medutvecklingsfaserna, förutsättningar och levnadssätt.