Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer. / Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades. Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest. Personerna kände även krav på att förändra sin livsstil, främst gällande kost och motion. De upplevde att tillvaron kastades omkull och att det tog lång tid att få tillbaka kontrollen. Personerna kände också att sjukdomen gjorde att omgivningen såg annorlunda på dem och att deras personlighet påverkade hanteringen av sjukdomen. Slutsatser: En psykosocial påverkan upplevdes efter diagnostisering med diabetes mellitus typ 2. Nödvändiga anpassningar av kost och motion påverkade relationer och identitet. Sjuksköterskan spelade en viktig roll i personens egenvård där professionellt bemötande stärkte autonomi och livskvalitet. Familj, vänner och religion påverkade också förutsättningarna att hantera situationen. / Background: Diabetes mellitus type 2 means that the glucose levels in the blood are not correctly regulated. The condition is treated both medically and with lifestyle changes. The number of persons with diabetes mellitus type 2 is steadily increasing in the world today and millions of people worldwide are living with the condition. Aim: The aim was to describe how people with diabetes mellitus type 2 experienced life. Method: A literature review with inductive onset was chosen. Ten qualitative articles were used in the result. Analysis was done using Friberg’s 5-step model where the results of the articles were read several times and common results were picked out and categorized. Result: Four themes were identified and the result showed that people diagnosed with diabetes mellitus type 2 experienced worry and anxiety. They also felt the difficulty and pressure of lifestyle changing demands regarding diet and exercise. They experienced an overwhelming change in their lives that took a long time for them to regain control. In addition, they felt that the entourage viewed them differently and that their personality affected the management of the condition. Conclusion: A major psychosocial impact was experienced after being diagnosed with diabetes mellitus type 2. Necessary adjustments related to diet and exercise had an impact on relationships and identity. The nurse played an important role in the person’s self-management and a professional treatment strengthened the person’s autonomy and quality of life. Family, friends and religion had an impact on the ability to handle the situation.

Self care is very important for patients with diabetes type 2, as it can reduce complications. A proper and functioning self-care requires, clear and relevant information and instructions from the health care givers. Aim: The purpose of this study was to investigate the self care activities of patients with diabetes mellitus type 2 in Ho Chi Minh City and compare these between genders. Research questions: How do patients with diabetes mellitus type 2, in Ho Chi Minh City, practice self care activities (diet, exercise, blood sugar test, foot care, smoking, medication and self-care recommendation)? Are there any differences between genders concerning these self-care activities? Method: A descriptive and comparative cross-section design with a quantitative method was used. Dorothea Orem's theoretical framework was also used. The data was collected at the Department of Endocrinology and the Endocrinology Clinic, Choray hospital, in Ho Chi Minh City, Vietnam. It was 100 participants who answered a questionnaire about their diabetes self-care activities. Results: Most of the participants had a good self-care of their diabetes type 2. A majority of the participants had got several self-care recommendations from their health-care givers concerning diet, exercise, medication and blood-glucose control. It was a significant difference between gender in favour for the male gender concerning the statements high fat food, participating in 30 minutes of exercise, check inside the shoes, dry between toes, counselling about stop smoking, tried herbal medicine as medication. Conclusion: The diabetes type 2 patients in Ho Chi Minh City need to get more information about self-care concerning blood-glucose, diet and exercise. Both genders need to adopt a healthy lifestyle into their daily life to reduce the risk of developing diabetes complications. / Egenvården är mycket viktig för patienter med diabetes typ 2, eftersom den kan minska komplikationer. En optimal och väl fungerande egenvård kräver tydlig och relevant information och instruktioner från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka egenvårdsaktiviteter hos patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City och jämföra dessa mellan kön. Frågeställningar: Hur utför patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City sina egenvårds aktiviteter (kost, motion, blodsocker test, fotvård, rökning, läkemedel och egenvårds rekommendationer)? Finns det någon skillnad mellan könen beträffande dessa egenvårdsaktiviteter? Metod: En beskrivande och jämförande tvärsnitts studie med kvantitativ metod har använts. Dorothea Orems egenvårdsteori har även använts. Data samlades in vid Institutionen för Endokrinologi och endokrinologi kliniken på Choray hospital, i Ho Chi Minh City, Vietnam. Det var 100 deltagare som besvarade ett frågeformulär med frågor om diabetes egenvårds aktiviteter. Resultat: De flesta deltagare hade en god egenvård av sin diabetes typ 2. En majoritet av deltagarna hade fått flera egenvårds rekommendationer från sin vårdgivare om kost, motion och medicinering. Det var en signifikant skillnad mellan könen med fördel för männen angående påståendena gällande fettrik mat, deltagande i 30 minuters träning, kontrollera insidan av skorna, torka mellan tårna, rådgivning om att sluta röka samt provat naturläkemedel som medicinering. Slutsats: Diabetes typ 2 patienter i Ho Chi Minh City behöver få mer information om egenvård av blodglukos, mat och fysisk träning. Båda könen behöver få en hälsosammare livsstil i sin vardag för att minska risken för komplikationer.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role

Bakgrund Diabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst. Metod Arbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Lazarus och Folkmans teori. Resultat Det finns ett behov av såväl mer information som kunskap hos alla de grupper som undersökts. Skillnader dem emellan kunde urskiljas. De grupper som rankat informations- och kunskapsbehovet högst är kvinnor och personer som haft diabetes typ 2 i mer än 11 år. Män rankar vikten av information lägre och anser sig i större utsträckning ha den kunskap de behöver. Frågor där information av patienterna anses vara mycket viktigt rör medicinska frågor. Kunskap kring hur sociala frågor ska hanteras värderades lägst. Diskussion Informationssökning är ett sätt att hantera den situation som uppstår när en människa drabbas av sjukdom. Hur varierar behovet mellan olika demografiska variabler som kön, ålder, utbildning, HbA1c, och duration? Hur värderar patienterna sin kunskap? Inom vilka områden finns informationsbehov och kunskapsluckor? / Background Type 2 diabetes is one of the fastest growing diseases in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes self-care is an important part of the treatment and knowledge is needed to manage that. The nursing profession comprises to provide patients with information and knowledge - this is done through patient education. Several studies describe how information and knowledge is perceived by patients and the most suitable methods to pass information and knowledge on. However there is a lack of tools that measures patients existing knowledge and how they value information. Aim The aim of this study is to investigate how need for information and knowledge in diabetes type 2 varies by gender, HbA1c, age, education and duration, and to identify questions where the need for information and knowledge is the highest and the lowest. Methods The study is based on a quantitative survey designed by The Toronto Informational Needs Questionnaire - Breast Cancer and is analyzed using the data from 86 patients. Questions from this survey have been processed in a software called Statistical Package for the Social Sciences and the result is presented as descriptive statistics. The theoretical starting point for the study is the Lazarus and Folkman`s theory. Results There is a need for more information as well as knowledge in all of the groups studied. Differences between the groups were discerned and the groups that ranked the needs for information and knowledge highest were women and people who have had diabetes type2 for more than 11 years. Men rank the importance of information lower and they consider themselves to a greater extent having the necessary information. Questions where information is considered very important concern medical issues. Knowledge of how social issues would be handled; were ranked as the lowest. Discussions Searching for information is one way to handle the situation that arises when one gets ill. How requirements vary among different demographic groups, such as gender, age education, HbA1c and duration? How do patients evaluate their knowledge, and in which areas do gaps in information and knowledge exist?

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett av Sveriges vanligaste kroniska tillstånd och medför begränsningar i patienternas vardag. Genom att utföra egenvård kan patienter vidta åtgärder som förebygger försämring av det kroniska tillståndet. Tidigare forskning visar att egenvård är avgörande för ett liv med välbefinnande trots kroniskt tillstånd, men att informationen mellan sjuksköterskor och patienter brister, vilket får konsekvenser för egenvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans av elva stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter erfor både möjligheter och hinder vid utförandet av sin egenvård. Kunskap, motivation och stöd från närstående samt hälso- och sjukvården gav patienterna möjligheter till att utföra god egenvård och skapade ett tema. Brist på förståelse och information, psykiska och emotionella barriärer, kostrestriktioner, fysiska begräsningar och rädslor samt ekonomiska begränsningar var hinder som medförde att patienter inte utförde egenvård, skapade ett tema. Slutsats: Kunskap om det kroniska tillståndet och stöd från omgivningen bidrar till ökat självförtroende hos patienterna, vilket medför förbättrad egenvård. Bristande information och förståelsen av informationen hindrar patienterna från att ta hand om sin hälsa och egenvården försämrades. Det framkommer att försämrad egenvård leder till försämrat tillstånd av hjärtsvikt, vilket kan medföra lidande hos patienterna samt en försämrad livskvalitet. / Background: Heart failure is one of the most common chronic conditions in Sweden and enatils the patients to live their life normal and fully. With self-care, patients can prevent the chronic conditions to get worse. It is shown in previous research that self-care is a fundamental factor for a life with wellness in defiance of their chronic conditions, but the advice, knowledge and information between nurses and patients often deficiencies which often cause patients to fail their self-care. Aim: The self-care experience for patients with heart diseases. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis designed by Evans of 11 qualitative articles. Results: Patients experience both opportunities and difficulties in performing their self-care. The motivation, knowledge and support that the patient’s relatives and health care give results as opportunities to make a greater self-care recover. When there is lack of understanding and information, mental and emotional barriers, cost constraints, and physical as well as economic limitations, the patient induce to not take care of its health and therefore the self-care fail. Conclusion: Knowledge about the chronic conditions and support from relatives increases the patient’s self-confidence certain improvement in self-care. When there is lack of knowledge and understanding of the information, patients tend to act unhealthy and aggravate their disease. Decreased self-care tend to impaired state of heart failure, which may lead to a patient's disorder.

Bakgrund: Typ 2- diabetes är en sjukdom som har expanderat lavinartat de senaste åren och nu benämns som en världsepidemi. Sjukdomen är starkt påverkad av livsstilsfaktorer och kan därför i stor utsträckning förhindras eller fördröjas med hjälp av patientens egen vilja och egenvårdsförmåga. Ofta kan hälsofrämjande egenvård behöva kompletteras med tablettbehandling. En av sjuksköterskans uppgifter är att identifiera patientens egenvårdsbehov så att optimala förutsättningar att uppnå god hälsa kan skapas. Eftersom typ 2- diabetes är en progressiv sjukdom, kan många personer efter en tid behöva övergå till insulinbehandling. Denna övergång upplevs olika hos olika individer och därför vill den här studien undersöka patienters upplevelse vid övergången till insulin behandling. Syfte : Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vuxna patienters inställning till insulin och identifiera faktorer som påverkar acceptansen av insulinbehandling vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Majoriteten av deltagarna i samtliga studier hade en negativ inställning till insulinbehandling. Detta kunde främst ses hos personer som inte hade påbörjat insulinbehandling. Kunskapsbrist var en starkt bidragande faktor till en negativ inställning. Individer som hade fått god information och hade en tids erfarenhet av insulinbehandling uppvisade i större utsträckning en positiv inställning. Slutsats: Insulinbehandling upplevs oftast som något negativt och mycket beror på kunskapsbrist. Nyckeln till lösningen kan ligga i utbildning. Genom tillämpning av ett personcenterat synsätt i sjuksköterskans arbete kan behovet av kunskap och utbildning individanpassas så att övergången till insulin lättare accepteras av patienten. Mer forskning behövs i ämnet. / Background: Type 2 diabetes is a disease that has increased at an enormous rate over the past years, and is now addressed as a global epidemic. The disease is greatly influenced by lifestyle factors, and can therefore, to a large extent, be prevented or delayed using the patient ’s will power and self-care ability. Health enhancing self-care often needs to be completed by tablet treatment. One of the nurse ’s tasks is to identify the patient’s self-care needs, so that optimal conditions for good health can be created. Since type 2 diabetes is a progressive disease, many patients may need to make the transition to insulin treatment. This transition is perceived differently depending on the individual. Therefore, this study aspires to investigate the patients ’ experiences of the transition to insulin treatment. Aim: The aim of this literature review is to compile research based evidence regarding attitudes towards insulin, and identify factors to patients with type 2 diabetes accepting insulin treatment. Method: A literature review based on 15 articles of qualitative and quantitative design. Result: The majority of the participants in all of the studies had a negative attitude towards insulin treatment. This could mainly be seen in patients that had not yet started insulin treatment. A strong contributing factor to these negative attitudes was a lack of knowledge. Individuals who had received satisfactory information about insulin treatment, and had experienced insulin treatment for a period of time, showed more positive attitudes. Conclusion: Insulin treatment is often perceived as something negative, and a great deal is due to the lack of knowledge. The key to finding a solution may lie in education. By applicating a person-centred approach in the nurse ’s work, the need for knowledge and education can be adjusted to the individual, so that the transition to insulin is more readily accepted by the patient. The subject requires more research.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Diabetes är en egenvårdssjukdom, vilket ställer stora krav på att personen tar ansvar för sin livsstil som kost, fysisk aktivitet och behandlingar för att undvika och fördröja framtida komplikationer. Målet med patientutbildning är att stödja och ge personerna verktyg att bedriva egenvård. Syfte: Var att beskriva erfarenheter av patientutbildning för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Studien visade att patientutbildning upplevdes positivt av deltagarna. Personerna blev motiverade att förändra sin livsstil och tog mer ansvar på grund av rädsla för komplikationer. De såg också hur egenvård påverkade symtomen. Deltagarna i grupputbildningar upplevde emotionellt stöd och fann det lärorikt att kunna utbyta erfarenheter med personer i liknande situationer. Slutsats: Behovet av individanpassad utbildning för personer med diabetes typ 2 är stort. Litteraturöversikten har visat på faktorer som påverkar inlärning och motivation hos deltagarna, vilket tillför ny kunskap som kan omsättas i praktiken för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that is increasing heavily in the world. Diabetes is a self-care disease, which places great demands on the person taking responsibility for his lifestyle as diet, physical activity and treatments to avoid and delay future complications. The goal of patient education is to support and give the people tools for self-care. Aim: The aim is to describe experiences of patient education for persons with diabetes type 2. Method: The method was a literature review with 14 qualitative articles. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: The result revealed that patient education was perceived positively by the participants. They were motivated to change their lifestyle and took more responsibility because of fear of complications. They also saw how self-care had a positive impact on the symptoms. Participants in group education experienced emotional support and learning skills by exchanging experiences with people in similar situations. Conclusion: There is a large need for individually adjusted education for people with type 2 diabetes. The literature review has shown factors that influence the participants' learning and motivation, which adds new knowledge that can be transferred into practice for nurses in their work.

Bakgrund: Gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd är outforskat inom den psykiatriska heldygnsvården. Vetenskapliga studier av den typ av gungstol som här studerats har inte gått att hitta. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd vid en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning. Metod: En naturalistisk studie med både kvantitativa och kvalitativa inslag genomfördes. Under studieperioden fick patienter som vårdades på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning lämna självskattningar på en VAS-skala avseende sitt mående före och efter genomförd gungstolsterapi. Patienterna kunde också lämna en skriftlig kommentar om gungningen. Resultat: Resultatet visar att deltagarna skattat en genomsnittlig förbättring motsvarande 16%-enheter i sitt generella mående efter genomförd gungning. Genomsnittliga gungtid var 33 min/gungtillfälle. Majoriteten av patienterna som deltog i studien har bipolär sjukdom. Många deltagare föredrog att gunga en viss del av dygnet. Innehållsanalysen av kommentarerna ledde till att fem kategorier bildades som sammanfattades i temat "En stol som berör". Den genomförda studien visar att patienterna generellt sett upplevde ett ökat välbefinnande efter gungstolsterapin. Studien visar också att inga allvarliga händelser inträffat vid användningen av gungstolen. Resultatet i de båda delarna av studien harmonierar väl med varandra. Slutsats: Studien ger underlag att rekommendera patienter gungstolsterapi för att förbättra sitt mående eller i symtomlindrande syfte. Genomgången visar att många patienter har individuella preferenser för sitt gungande. Gungstolsterapi bör ses som en hälsofrämjande egenvårdsåtgärd som patienten kan utföra dygnet runt och som kan läggas in i patientens vårdplan. / Background: Rocking chair therapy has been poorly researched. There are no scientific research studies where the current rocking chair was evaluated. Aim: The aim of the study was to evaluate rocking chair therapy as a nursing intervention in an inpatient psychiatric setting. Method: A mixed method design, combining quantitative and qualitative approaches, was used. The participants were asked to rate their well-being in a form by using a Visual Analogue Scale (VAS) before and after rocking chair therapy. Participants also had the possibility to leave free text comments in the form. Results: The participants rated a 16% increase in their well-being after using the rocking chair. The average rocking time was 33 minutes. The majority of the participants are diagnosed with bipolar disorder. Many participants preferred to use the rocking chair during a specific time frame every day. The content analysis resulted in five categories and the underlying meaning could be expressed by the theme "Moving emotions". No adverse effects were recorded during the study. Both the quantitative and qualitative analysis show positive results and there are no contradictions in the results. Conclusion: This study support the mental health nurse to recommend psychiatric patients to try rocking chair therapy as a way to increase well-being or reduce distress, it is also a method well suited for self-management. Each patient has his/her own preferences for using rocking chair therapy. The use of rocking chair therapy can easily be included in the patient’s personal care plan.

Bakgrund: I världen insjuknar alltfler i typ 2 diabetes. För att patienter med typ 2 diabetes ska få möjlighet till god hälsa så behöver sjuksköterskor kunna identifiera de faktorer som kan hjälpa patienter att utföra god egenvård. Dorothea Orem beskriver i sin egenvårdsteori att varje patients förmåga att utföra egenvårdshandlingar utgår ifrån dennes individuella psykologiska, fysiologiska och sociala behov. För att patienter med typ 2 diabetes ska acceptera sin sjukdom och uppnå s k empowerment ställs höga krav på sjuksköterskans förmåga att möta individens unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2 diabetes. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien är publicerade mellan år 2000 och 2017. Resultat: Från studien framkom teman och subteman innehållandes faktorer som påverkar patienters egenvård. Bristande kommunikation, samverkan samt sjukdomsinsikt är faktorer patienter upplevde som hinder för att utföra en god egenvård. Faktorer som ansågs ha en positiv effekt på egenvården var acceptans, kunskap, patientutbildning, motiverande samtal, uppmuntran och bekräftelse samt en upplevd känsla av empowerment. Slutsats: Patienter är beroende av olika faktorer för att kunna upprätthålla en god egenvård. För att kunna tillgodose patienters egenvårdsbehov har vårdpersonal en avgörande roll i att se och bemöta individen bakom sjukdomen. Implikationer: För en ökande världssjukdom som typ 2 diabetes, är det viktigt att sjuksköterskeutbildningar tydliggör de faktorer som påverkar patienters egenvård i en positiv riktning. Detta för att framtida sjuksköterskor ska kunna skapa goda förutsättningar att implementera åtgärder som påverkar en god egenvård. / Background: Today, type 2 diabetes is increasing significantly worldwide. In order for patients with type 2 diabetes to improve their health, nurses need to able to identify the factors that promotes the patients ability to perform self-care. In her self-care theory, Dorothea Orem describes that each individual patient’s ability to perform self-care stems from his/her psychological, physiological and social needs. For patients with type 2 diabetes to come to terms with their disease and achieve empowerment, high demands are put on a nurse's ability to see these unique needs of patients. Purpose: The purpose of this study was to characterize factors that impact self-care in adults with type 2 diabetes. Method: A general literature review was performed on 15 peer-reviewed scientific articles with qualitative and/or quantitative approaches. The articles included were published between the year 2000 and 2017. Result: From the review, themes and subthemes were found containing various factors that affect the self-care of diabetes patients. Inadequate communication, interaction and disease insight are factors that patients experienced to be obstacles for self-care. In contrast, factors that were considered to have a positive effect on self-care were acceptance, knowledge, patient education, motivational conversation, encouragement and confirmation, and sense of empowerment. Conclusion: Adult patients with type 2 diabetes are dependent on key factors to establish and maintain self-care. To help patients meet their self-care needs, healthcare professionals have a decisive role in identifying and responding the person behind the disease. Implications: With the increasing global prevalence of type 2 diabetes, it is important that the nursing education clarifies and emphasizes the factors which affect patient self-care in a positive direction. This will enable future nurses to implement measures that affect good self-care.