Diabetes är en kronisk sjukdom som klassas som en av vår tids folksjukdomar. Diabetes gör att sockerhalten i blodet är för hög då kroppens förmåga att ta hand om socker inte längre   fungerar. Personer med diabetes är därmed i behov av att själva ha kontroll över sin blodsockernivå genom egenvård, utan inverkan från hälso- och sjukvården. Dagligen används olika sociala medier inom exempelvis underhållning och utbildning men behovet finns även för människor att skaffa sig information, stöd och rådgivning inom hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheten att hjälpa personer hitta kommunikationspartners via sociala media inom hälsa i liknande situation och förhållanden samt identifiera de problem som uppstår när människor delar med sig av sin hälsa på sociala medier och att skapa en internettjänst som föreslår en eventuell lösning på problemet. Genom tillämpning av teori från ämnena diabetes, kommunikation och social media samt kvalitativa intervjuer och enkätundersökning skapades en prototyp som sedan användartestades av diabetiker. Prototypen gör det möjligt att genom demografisk data och data från diabetikers egenvård göra sökningar efter användare i liknande situation. Resultatet ger en inblick i ett alternativt sätt av designa social media inom hälsa för användare som delar data med varandra. / Diabetes is a chronic disease that is classified as one of today's major diseases. Diabetes means that the blood sugar level is too high as the body’s ability to take care of~sugar is no longer functional. People with diabetes are therefore in need of exerting control over their blood sugar levels through self-care without the influence of health services. Social media in fields such as entertainment and education are used on a daily basis, but there is also a need for people to acquire information, support and counseling in health. The aim of this thesis is to explore the possibility of helping people to find communication partners being in similar situations and having the same conditions via health-related social media. Furthermore, the aim is to identify problems that arise when people share their health information on social media and creating an Internet service that proposes a possible solution for these problems. By applying theory of diabetic subjects, communication and social media as well as qualitative interviews and surveys a prototype was created which was then evaluated through user tests by diabetics. The prototype makes it possible to search for users in a similar situation through demographic data and data from diabetic self-care. The results give an insight into alternative ways of designing social media in health for users who share data with each other.

Introduktion: Diabetes Mellitus typ 2 är den sjukdomen som ökar med högst fart i världen idag och där grundbehandlingen är livsstilsförändringar. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av egenvård i form av livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema där kvalitetsgransnkning av artiklar gjordes enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetgranskning. Resultatet: baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 var av kvalitativ karaktär och en använde mixad metod. Artiklarna analyserades med en induktiv ansats och olika kategorier växte fram som kom att utgöra studiens resultat. Resultat: Baserades på följande fyra kategorier Kunskap har en avgörande betydelse för att införa livsstilsförändringar, Stöttning angående livsstilsförändringar upplevs viktig, men också frustrerande och påträngande, Att införa livsstilsförändringar är utmanade och kräver aktivt engagemang och Förmågan att upprätthålla livsstilsförändringar är en personlig resa. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av livsstilsförändringar präglades både av positiva och negativa upplevelser. Genom att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patientens upplevelser rörande livsstilsförändring kan sjuksköterskan bemöta och förstå patienten bättre. En personcentrerad vård krävs för att tillgodose patientens unika behov.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 har en inverkan på människor världen över och antal individer med diabetes beräknas öka. Med sjukdomen ökar risken för flera komplikationer som kan sänka livskvaliteten hos patienten. Genom en hälsosam livsstil och god följsamhet i behandlingen går det att minska risken för komplikationer och försämrat sjukdomsförlopp. Det medför ofta stora förändringar i livsstilen hos patienten. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Hur förhåller sig patienten till de komplikationer som är kopplade till diabetes mellitus typ-2? Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data är insamlad från kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt och kategoriserats för att sammanställas till ett resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades berörande förhållning till diabetes mellitus typ-2, förhållning till komplikationer och livsstilsförändringar. Deltagare upplevde överlag svårigheter med att adaptera till förändringar relaterat till kost, fysisk aktivitet i vardagen, kände oro inför risken att drabbas av komplikationer och hade varierande känslor och inställning angående sjukdomen i helhet. Konklusion: Det framgick att det fanns brister i motivation, kunskap om sjukdomen och följsamheten hos deltagarna och flera kände sig emotionellt påfrestade av sin situation. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur personer med diabetes mellitus typ-2 själva har för upplevelser av sin situation för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type-2 has an impact on people worldwide and an increase in the number of patients is expected to rise rapidly. With the disease, the risk increases for several complications that can lower the patient's quality of life. Through healthy living and good compliance in the treatment, it is possible to reduce the risk of complications and worsened disease course. It often causes major changes in the lifestyle of the patient. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetes mellitus type-2. How do patients relate to its associated complications? Method: A literature review with a qualitative approach. Data was collected from qualitative scientific articles that have been systematically analyzed and categorized to be compiled into a result. Result: Three major categories were identified referring to how the patient relates to diabetes mellitus type-2, its complications, and lifestyle changes. The participants experience difficulties with adapting to changes regarding diet and exercise. Concerns regarding complications and how it affected them were raised. How the patient related to diabetes mellitus type-2 varied.   Conclusion: There were deficiencies in motivation, lack of knowledge about the disease and lack of compliance among participants and several felt an emotional stress attributed to their situation. It is important for nurses to understand how patients with diabetes mellitus type-2 perceive their situation to be able to offer person-cantered care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en del av egenvården för individer med diabetes mellitus typ 1. Upprätthålla en god glykemisk balans samt att inte drabbas av hypoglykemi beskrivs vara en svårighet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar individer med diabetes mellitus typ 1 att utföra fysisk aktivitet som en del av egenvården. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom: Kunskapsläget hos sjuksköterskan och individen, Förmåga att använda strategier samt Förekomsten av stöd till individer. Individer upplevde en rädsla för att drabbas av hypoglykemi vid fysisk aktivitet, och denna rädsla var starkt kopplad till de olika faktorerna kunskap, strategier och stöd. Dock upplevdes sjuksköterskans stöd bristfälligt. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att det fanns faktorer som påverkade individens utförande av fysisk aktivitet. Vidare forskning om faktorer som kan underlätta fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 1 är nödvändigt. Eftersom sjuksköterskan i undervisningen om egenvård ska kunna bidra med större kunskap, ett bättre stöd och bättre strategier för hanteringen av individens egenvård vid fysisk aktivitet. / Background: Physical activity is a part of self-care for individuals with diabetes mellitus type 1. To not suffer from hypoglycemia and to maintain a good glycemic balance is described to be of difficulty. Aim: The aim was to highlight the factors that affect individuals with diabetes mellitus type 1 to execute physical activity as a part of their self-care. Method: The study was carried out through a literature review with inductive approach. The result was based on nine papers. Result: Three categories emerged: Knowledge, Strategies and Emotional support. Individuals experienced a fear of hypoglycemia while doing physical activities. This fear was strongly related to different factors and the nurse’s support was perceived as inadequate. Conclusion: The literary study showed the factors that affected the individual's execution for physical activity. Further research about factors that can facilitate physical activity for individuals with Diabetes mellitus type 1 is necessary. This should be implemented in the nurse’s instruction to the individual to give a wider knowledge. Also, to give a better emotional support thus contributing to better strategies in handling the individual’s self-care with physical activity.

Patienter med kronisk hjärtsvikt står för hälften av alla internmedicinska slutenvårdstillfällen på Södertälje sjukhus. Då ett av symtomen är andnöd söker patienterna ofta vården i ett akut skede med oro och ångest. Genom att ge förutsättningar för patienter att lära känna, och vara delaktiga i vården av, sin hjärtsvikt, kan försämring förebyggas vilket minskar behovet av att söka vård akut. Dessa förutsättningar kan skapas med hjälp av teknik där patienter själva mäter blodtryck, vikt etc. och sätta dessa mätresultat i relation till sina levnadsvanor. Egenmonitorering förväntas minska behovet av inneliggande sjukhusvård, minska fysiska vårdbesök, förbättra hälsoutfall och ge ökad trygghet för personer med hjärtsvikt och deras närstående. För att ytterligare stärka patientens egenvård, genom support, finns personal på mottagningen som kan se patientens mätvärden via en teknisk plattform där kommunikationen också sker. Det övergripande syftet med aktuellt förbättringsarbete var att testa ny teknik och nya arbetssätt för patienter med hjärtsvikt och samla insikter samt erfarenheter inför ett eventuellt breddinförande. Målet var att 10 patienter med hjärtsvikt före 2021-03-31 hade medverkat i pilottest av egenmonitorering. Examensarbetet syftar till att med stöd av ett teoretiskt ramverk klarlägga vilka förhållanden som påverkar övergången från traditionell slutenvård till egenmonitorering för personer med hjärtsvikt. Förbättringsarbetet resulterade i att åtta patienter från två olika verksamhetsområden inkluderades. Studien visade bland annat att innan en organisation ska införa egenmonitorering bör hänsyn tas till komplexiteten i hälso- och sjukvården. Goda infrastrukturer för IT är avgörande och tekniken behöver bli mer flexibel för att patienter som inte har svenska som språk ska kunna få ta del av egenmonitorering / Patients with chronic heart failure account for half of all internal medicine diagnoses at Södertälje Hospital. As one of the symptoms is shortness of breath, patients often seek care in an acute stage with worry and anxiety. By enabling patients to get to know, and be involved, in their wellbeing, relapses with symptoms such as shortness of breath may be prevented and reduce the need to seek emergency care. To accomplish this, digital technology is used to enable patients to take and monitor their own health measurements and put these in relation to their wellbeing and lifestyle. To further strengthen the patient's self-care, the clinic is monitoring the patient's vital functions through a communicationsplatform. The purpose of the improvement work is to reduce patients with heart failure’s need of hospital care and instead allow them to stay at home with self-monitoring and receive care at home. The goal is that before 2021-03-31, 10 patients in need of hospital care at Södertälje Hospital heart failure will participate in a pilot test with self-monitoring and report safety and increased sense of safety with selfmonitoring.This study aims to clarify which conditions that affect the transition from traditional inpatient care to self-monitoring for people with heart failure. The improvement work resulted in eight patients being included. The study shown that before an organization introduces self-monitoring, the complexity of healthcare should be considered. Good infrastructures for IT are crucial and the technology needs to be more flexible so that patients who do not have Swedish as a language can take part in self-monitoring.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem världen över. Egenvård är en viktig faktor för hanteringen av smärta för att uppnå livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med och hantera den långvariga smärtan i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar, analyserade med en innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Acceptans upplevdes vara det första steget mot hanteringen av smärta. Att leva med långvarig smärta upplevdes påverka både fysiska och psykiska aspekter. Genom att utöva egenvård upplevdes hanteringen av den långvariga smärtan underlätta. Patienterna upplevde ett behov av stöd från familj, vänner och hälso-och sjukvård. Diskussion: Upplevelsen av att leva med långvarig smärta i det dagliga livet varierade och det fanns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Hanteringen av smärta visade sig vara en pågående process. Om sjuksköterskan har kunskap och kompetens om hur patienterna upplever sitt långvariga tillstånd så kan det vara lättare att förstå och vägleda dessa patienter. Det ger en kunskap om hur patienterna kan uppleva smärt situationen och hanteringen av smärtan. / Background: Chronic pain is a major problem worldwide. Self-care is an important factor when it comes to managing pain to achieve quality of life. Aim: The purpose was to investigate patients' experience of living with and manage the chronic pain of daily life. Method: A general literature review based on 15 qualitative articles, analyzed with a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: Acceptance was perceived to be the first step towards the management of pain. Living with long-term pain was felt to affect both physical and mental aspects. By practicing self-care, the management of the chronic pain was made easier. Patients experienced a need for support from family, friends and healthcare. Discussion: The experience of living with chronic pain in daily life varied and there were both positive and negative experiences. Conclusion: The management of pain proved to be an ongoing process. If the nurse has knowledge and skills about how patients experience their chronic condition, it may be easier to understand and guide these patients. It provides a knowledge of how patients can experience the pain situation and the management of pain. / <p>Examinationsdatum: 2019-12-04</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom som ger allvarliga långsiktiga skador. En av hörnstenarna för att kontrollera sjukdomen är patientens egenvård.  För att genomföra behandlingen måste patienterna förstå vilken betydelse de har för sjukdomen.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mexikaner sjuksköterskornas upplevelse om deras bidrag till kännedom om egenvård hos patienter med Diabetes Mellitus Typ 2 i Mexiko.   Metod: En kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer och en innehållanalys användes i denna studie.    Resultat: Deltagarna upplever att egenvård är av stor betydelse vid behandling av  Diabetes Mellitus typ 2. Patienterna behöver kunskap och utbildning, och sjuksköterskorna är medvetna om att de är ansvariga för undervisningen. Däremot på grund av tidsbrist,  otillräcklig personal samt överbelastning av patienter kan inte utbildning av patienter ske. Enligt deltagarna är patienternas engagemang och familjestöd  faktorer som påverkar patienternas egenvård.   Slutsats: Deltagarna upplever att egenvård är viktigt för Diabetes Mellitus typ 2. Patienten och sjuksköterskorna har en viktigt roll vid egenvård. En personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose patienternas behov. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease that produces serious long-term complications. The self-management of the patient has become the cornerstones to control the disease.  To carry out treatment, patients must understand the role they play at this.        Aim: This study aims to describe the Mexican nurses’ perception of their contribution  to the knowledge of self-management in patients with T2DM in Mexico.   Method: A qualitative approach with semi-structured survey and a content analysis was used in this study.   Result: The participants perception is that self-management is of great importance in the treatment of T2DM. However,  patients need education and knowledge,  and the nurses are aware that they are responsible for  that education. Nevertheless,  the lack of time, inadequate nurse staffing and overwhelming number of patients, are causes that are not allowing them to  educate the patients. According to the participants, the engagement of the patients and family support are factors affecting the patients’ self-management.    Conclusions: The participants perception is that self-management is crucial for T2DM patients and the nurses have an important role in it. The use of a Person-Center Cared approach can help the nurses meet the needs of the patients.

Bakgrund: Diabetes typ 2 räknas idag som en av våra mest förekommande folksjukdomar och orsakas främst av ohälsosamma levnadsvanor. Övervikt tillsammans med fysisk inaktivitet är två påverkbara riskfaktorer när det gäller komplikationer hos individer med diabetes typ 2. Diabetessköterskan har i sitt hälsofrämjande arbete en viktig roll i att stödja individen till att skapa förbättrade levnadsvanor och stärka deras möjlighet till egenvård för att kunna hantera sin diabetes i vardagen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa diabetessköterskans upplevelser av att ge rådgivning och stöd kring kost och fysisk aktivitet till individer med typ 2 diabetes på hälsocentraler. Metod: Denna studie hade en kvalitativ ansats. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta diabetessköterskor på sex hälsocentraler deltog. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, två kategorier och sex subkategorier. Resultatet visade att diabetessköterskor i sin rådgivning använde sig av olika metoder för att kommunicera, informera och motivera individen. De betonade vikten av att individanpassa rådgivningen genom att utgå från individens förutsättningar och önskningar. De tog stöd i organisationer och rutiner genom att använda sig av riktlinjer och samarbeta med andra yrkeskategorier. Slutsats: Rådgivning till individer med diabetes typ 2 präglas av att understödja till att skapa rutiner som är hållbara i vardagen genom att utgå från individen och därigenom öka deras möjlighet till egenvård.Nyckelord: Egenvård, Kost, Omvårdnad, Rådgivning, Träning, Typ 2-diabetes / Background: Type 2 diabetes is today considered one of our most common folk diseases and is mainly caused by unhealthy living habits. Overweight together with physical inactivity are two significant risk factors for complications in individuals with type 2 diabetes. In the health promotion work, the diabetes nurse has an important role to support the individual to create improved living habits and strengthen their ability to self-care in order to manage their diabetes in daily life. Aim: The purpose of this study was to illuminate the diabetes nurse´s experiences of providing counselling and support regarding diet and physical activity to individuals with type 2 diabetes at health centres. Method: This study had a qualitative approach. The material was collected through semi-structured interviews in which eight diabetes nurses in six health care centres participated. Qualitative content analysis was used to analyse the collected material. Findings: The analysis resulted in one theme, two categories and six subcategories. The result showed that in their counselling, the diabetes nurses used different methods to communicate, inform and motivate the individual. They emphasized the importance of individualizing the counselling by starting with the individual´s conditions and desires. They took support in organizations and routines by using guidelines and collaborating with other professional categories. Conclusion: Counselling for individuals with type 2 diabetes is characterized by supporting to create routines that are sustainable in everyday life by starting from the individual and thereby increasing their ability to self-care. / <p>Godkännandedatum:  2019-11-05</p>

Bakgrund: I Sverige är det cirka 50 000 personer som lever med diabetes mellitus typ 1. Det är en kronisk komplex sjukdom som kräver livslång behandling.  Sampel med vården krävs under hela sjukdomsförloppet där en god vårdrelation blir betydande. Självkännedom och god självkänsla underlättar för egenvården eftersom det handlar om att kunna se de egna styrkorna för en god hanteringsförmåga av sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat:  Två huvudteman framkom i resultatet och ett av de var utmaningar med fyra underteman: rädsla och oro, begränsningar, övergång till vuxen livet och hur vardagen kan påverka egenvården. Andra huvudtemat var socialt stöd med tre underteman: stöd från familj och vänner, vårdpersonalens betydelse och okunskap från omgivningen påverkar egenvården. Slutsatser: Stöd från familj och vänner var av stor betydelse när det gällde hur de unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 skötte egenvården. Vårdpersonal hade ett stort ansvar i att stötta och vägleda personer till egenvård. Utomståendes okunskap kunde leda till försämrad egenvård för personerna. / Background: In Sweden there are about 50 000 people living with diabetes mellitus type 1. It is a chronic complex disease and demands a lifelong treatment. Teamwork with the healthcare is required throughout the course of the disease and a good relationship with the health care providers becomes significant. Self-awareness and good self-esteem facilitate self-care when it comes to being able to see one’s own strengths for a good management ability of the disease. Aim: The aim was to describe experiences of self-care among young adults with diabetes mellitus type 1. Method: A qualitative literature research that has an inductive design has been done. The results are based on twelve different scientific articles. Results:  Two main themes have emerged in results and one of them was challenge with four sub themes: fear and anxiety, limitations, transitions to adult life and how daily life can affect self-care. The other main theme was social support with three sub themes: support from family and friends, the importance of healthcare professionals and lack of knowledge by others that affects self-care. Conclusion:  Social support from family and friends was important when it comes to how young adults with diabetes mellitus type 1 managed self-care. Healthcare professionals have a big responsibility in supporting and guiding people to self-care. Lack of knowledge from others could lead to mismanagement of self-care.