<p>I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.</p>

I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.

Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transportverksamhet till avancerad vård. Som sjuksköterska inom ambulanssjukvård kan du möta patienter i alla åldrar och med alla tänkbara akuta och mindre akuta tillstånd. Barn är en patientgrupp som står för nästan 10% av dessa uppdrag och innehar samma rätt till individualiserad vård som vuxna. Barn skiljer sig dock från vuxna, både fysiologisk och mentalt. Att med dessa patienter kunna skapa en god vårdande relationen med korrekt omhändertagande, bedömning och behandling kan därför ställa höga krav på sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Forskning visar att oro är en vanligt förekommande känsla hos sjuksköterskan inom ambulanssjukvård när det är barn som är patienter. Hur denna oro upplevs är dock lite utforskat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskans upplevelsen av oro vid vård av barn prehospitalt. I studien, som är av kvalitativ ansats, användes semistrukturerade intervjuer för inhämtning av data. Åtta sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvård med varierande erfarenhet, både specialiserade och grundutbildande, intervjuades. Den insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier; vård av barn kräver kunskap, bra bemötande är en utmaning, akuta bedömningar och behandlingar väcker starka känslor och tid och erfarenhet är påverkande faktorer. Oron som beskrivs av sjuksköterskorna är utbredd och mångfacetterad. Svårt sjuka barn väcker nästan alltid starka känslor, både hos den erfarne men även den mindre erfarna sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Den kunskapsrelaterade oron skulle kunna mildras med trygghet i kollegans kunskap eller med mer teoretisk och praktisk kunskap genom utbildning och hospitering.

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård. Analysen av intervjuerna utfördes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012 ss. 187 - 201) modell för innehållsanalys. Kategorierna i resultatet är: yttre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn, inre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn och utförandet av specifika moment vid vård av barn. Resultatet belyser faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn. Föräldrars delaktighet, sjuksköterskors utbildning samt kompetens är bland annat aspekter som tas upp. Även olika moment som kan påverka sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn nämns. I resultatdiskussionen förs en diskussion kring studiens kategoriområden, samt forskning kopplat till deltagarnas upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

SAMMANFATTNING  Titel: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i en prehospital miljö Fakultet: Hälsa, natur – och teknikvetenskap  Kurs: Examensarbete med inriktning mot ambulanssjukvård- 15 hp  Författare: Marie Andersson &amp; Tine Svingen Erdegard  Handledare: Anders Sidenblad  Examinerande lärare: Ingrid From  Examinator: Carina Bååth  Sidor: 34 Datum för examination: 2020-03-27  Nyckelord: Ambulans, specialistsjuksköterska, upplevelse, vård av barn, prehospital.  Syfte: Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i en prehospital miljö. Bakgrund: Ambulanssjuksköterskor upplever ofta en stress och känner osäkerhet i samband med ambulansuppdrag som involverar barn. Barn och vuxna skiljer sig åt vilket innebär att ambulanssjuksköterskan måste ha god kunskap om hur barn ter sig, hur de ska kunna närma sig dem och hur de ska kunna vårda dem på bästa sätt. Barn har även ofta anhöriga som kan påverka situationen och det faktum att ambulansuppdrag som involverar barn är så pass sällan förekommande ger ofta ambulanssjuksköterskan en brist på viktig erfarenhet. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med kvalitativt design, där metoden Critical Incident Technique (CIT) användes. Studien genomfördes på ambulansstationer i Sverige under hösten 2019. Tio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet från intervjuerna. Resultat: Innehållsanalysen av resultatet resulterade i nio huvudkategorier; Minoritet av ambulansuppdrag involverar barn, Information inför ambulansuppdrag, Viktigt med kollegialt stöd i en svår situation, Närstående påverkar situationen, Vinna barns förtroende är avgörande, Egen erfarenhet lugnar och skapar trygghet, Egna barn som närstående uppkallar känslor, Upplevelser som lämnar intryck och Möten med olika kulturer och språk. Några av huvudkategorierna bestod av ett antal underkategorier. Konklusion: Ambulanssjuksköterskor upplever det komplext och stressfullt att vårda barn i en prehospital miljö. Främsta anledningen till detta är brist på förberedande kunskap och brist på erfarenhet att vårda just barn. Det finns ett behov av fortsatt forskning och utbildning inom detta område för att ambulanssjuksköterskan ska erhålla de kunskaper och träning som krävs för att undvika stress och osäkerhet. Det kommer i sin tur leda till ökad patientsäkerhet.

Bakgrund Många akutmottagningar tar emot patienter i alla åldrar trots att de är anpassade för den vuxna patienten. Sjuksköterskor bör besitta kunskap kring alla patienter som är i behov av akutsjukvård, oavsett ålder. Det finns en komplexitet i vården av barn då de har en annan fysiologi och utveckling att beakta gentemot vuxna. Sjuka eller skadade barn är en sällanföreteelse på akutmottagningar och detta medför en utmaning för sjuksköterskor att upprätthålla kunskap i vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Metod Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en akutmottagning. Dessa bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Ur analysen framkom två teman. Svårigheter i att skapa en säker vård utgjordes av kategorierna Otillräcklighet och Barriärer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Adaption en förutsättning för god vård bildades av kategorierna Unikt vårdande och Trygghetsfaktorer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Slutsats Sjuksköterskor upplevde sig otillräckliga i vården av barn på akutmottagningen samt att flertalet barriärer stod i vägen i skapandet av en säker vård. Dessa barriärer utgjordes av en upplevelse av kompetensbrist eller en avsaknad av gehör från läkarna på akutmottagningen i vården av barn. Sjuksköterskor beskrev en adaption av vårdandet för att skapa förutsättningar till en god vård. Adaptionen medförde en eftertänksamhet i vården där barnets bästa beaktades. Förvärvad erfarenhet gällande denna mångfacetterade patientkategori skapade en trygghet i vårdandet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt återkommande problem hos barn och kan uppträda som  diffusa symtom som magont, irritabilitet, uppblåst buk och minskad aptit. Tillståndet kan skapa  stress i familjen vilket resulterar i en ond cirkel som blir allt svårare att ta sig ur. I dagens samhälle samt för många föräldrar är “att bajsa på sig” förknippat med skuld och skam. Symtom som avföringsläckage, förstoppningsdiarré samt sängvätning gör anamnesen svårtolkad och symtombilden omfattande. Att se sitt barn lida av både fysiska och psykiska besvär på grund av förstoppningen är påfrestande för föräldern.   Syfte: Syftet är att beskriva vilka egenvårdsråd samt vilket stöd som sjuksköterskan kan ge till föräldrar vid förstoppningsproblematik hos barn i åldrarna 2-17 år. Metod: En deskriptiv design med kvantitativ ansats och litteraturstudie som metod användes för att besvara syftet. Resultatet baseras på 11 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilket var information, rekommendationer och uppföljning. Information behövs för tidig identifiering samt för att barnet och föräldrar kan känna igen symtom men även veta varför de uppkommer. Då riskfaktorer som stillasittande, ohälsosamma livsstilsvanor, lågt intag av grönsaker, frukt, fibrer och vätska ökar prevalensen av förstoppning behövs rekommendationer då dessa riskfaktorer kan påverkas hemifrån av barnets föräldrar genom egenvårdsråd och stöd från sjuksköterska. För att undvika återkommande förstoppning är uppföljning en viktig del av behandlingen. I samtliga delar har sjuksköterskan en nyckelroll för ett lyckat resultat.  Slutsats: Det visade sig att egenvårdsråd, stöd och information i ett tidigt skede leder till ökad förståelse, stärkt självförtroende samt hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkar tillståndet. / ABSTRACT Background: Constipation is a common recurring problem in children and can occur as diffuse  symptoms such as stomach pain, irritability, bloated abdomen and decreased appetite.  The condition can create stress in the family, which results in a vicious circle that becomes increasingly difficult to get out of. In today's society and for many parents, "accidentally pooped in their trousers” is associated with guilt and shame. Symptoms such as soiling, stool diarrhea and bedwetting make the anamnesis difficult to interpret and the symptom picture extensive. To see your child suffering from physical and mental disorders due to constipation are stressful for the parent.   Aim: The aim with this study was to describe self care advice and what kind of support a nurse could give the parents of constipated children aged 2-17 years.   Methods: A descriptive design with a quantitative approach and literature study as a method is used to answer the purpose. The result is based on 11 quantitative original articles. Results: The result of this study was divided up in categories such as information, recommendation and follow up. Parents and children need information for early identification of symptoms and why they appear, but also knowledge about risk factors such as sedentary, unhealthy lifestyle habits, low intake of vegetables, fruits, fiber and fluids increase the prevalence of constipation. These risk factors can be influenced by the parents of the children at home through self-care advice and support from a nurse. To avoid recurrent constipation, follow-up is an important part of the treatment. In all parts, the nurse has a key role to play in a successful outcome.   Conclusion: It turned out that self-care advice, support and information in an early stage leads to an increased understanding of the condition, strengthened self-confidence and the effects of diet and physical activity as well.

Bakgrund: Vård av barn i palliativt skede upplevs påfrestande och emotionellt tungt. Det är en vårdform som kräver trygg personal och tydliga riktlinjer vilket tidigare forskning visat att sjuksköterskor kan uppleva sig sakna. Detta trots att sjuksköterskans centrala roll då barn vårdas palliativt i livets slutskede medger möjlighet att göra skillnad för barn och familj. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn palliativt i livets slutskede. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt med sjuksköterskor (n=11) som rekryterats via bekvämlighets- och snöbollsurval varefter data analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn palliativt i livets slutskede: Känslan av att inte räcka till, Känslan av att bli personligt involverad, Känslan av att vara förberedd och Känslan av ett fungerande team. Konklusion: Om än det upplevdes känslomässigt påfrestande att vårda barn palliativt i livets slutskede så övervägde känslan av att ha gjort skillnad vilket sjuksköterskorna upplevde givande. Det var känslomässigt påfrestande att acceptera att ett barn skulle behöva dö och när känslan av att inte räcka till infann sig försvårades vårdandet om något än mer. Det som gjorde det hela uthärdligt var privilegiet att få göra barnets sista tid så fin som möjligt och därmed bidra med något meningsfullt. / Background: Palliative care of children is a arduous and weary experience. It is a kind of care that requires secure personnel and clear guildelines, which previous research has shown that some nurses feel are lacking. This despite that being a nurse in the palliative care of children in the end of life m­­akes it possible to make a difference for both the child and the family. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how nurses experience palliative care of children in the end of life. Method: Data was collected via semi-structured interviews performed digitally with nurses (n=11) that were recruited via convenience- and snowball sampling. The data was then analysed using the method for qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in identifying four categories that illuminates nursers experience of palliative care of children in the end of life; the Feeling of not being able to do enough, the Feeling of getting personally involved, the Feeling of being prepared and the Feeling of a working team. Conclusion: Though it was emotionally wearing to care for children palliatively in the end of life, it was also rewarding to have made a difference. It was emotionally straining to accept that a child would have to die and the feeling of not being able to do enough complicated the care further. What made it more bearable was the privilege of being able to make the childs final time as pleasant as possible and thereby contribute to something meaningful.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen har beskrivits som en manlig bransch där den kvinnliga rollen inte stämmer överens med den stereotypiska bilden av en revisor. Numera är revision inte bara ett manligt yrke men det sägs att kvinnornas möjligheter till att nå högre positioner i branschen påverkas av olika faktorer. Det är jämställt mellan män och kvinnor bland de lägre positionerna men inte bland de högre. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i Europa men trots det så är det inte jämställt bland de högre positionerna i revisionsbyråerna. Tidigare studier har funnit att det finns faktorer som hindrar kvinnorna från att avancera uppåt i karriärtrappan men vad det är som påverkar svenska kvinnliga revisorer med barn är ännu outforskat. Därmed är denna studie ämnad till att bidra med forskning kring kvinnors upplevelser och hinder som mödrar inom revisionsbranschen i Sverige.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för jämställdhets- problematiken i de högre positionerna i revisionsbranschen, och om moderskap kan vara en faktor som kan förklara kvinnornas underrepresentation på de högre positionerna i branschen.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor i revisionsbranschen.  Slutsats: Studien visar att det inte är moderskap som utgör ett hinder för kvinnor utan det är istället att vara föräldraledig och att arbeta deltid för att kunna balansera familjelivet med arbetslivet som skapar hinder. Vidare är det dessa faktorer som påverkar kvinnornas karriärer. Moderskapet leder till att kvinnor gör andra val än innan de fick barn. Dessa val innebär att mammor förändrar sina karriärmål och visar på att de prioriterar annorlunda efter att de fått barn och således är föräldralediga under en längre period eller arbetar deltid för att ha tid med barnen när de fortfarande är små och beroende av sina mammor. / Background and problem: The audit industry has been described as a male industry where the female role does not match the stereotypical image of an auditor. Nowadays, auditing is not only a male profession, but it is said that women's opportunities to reach higher positions in the industry are affected by various factors. It is equal between men and women among the lower positions but not among the higher ones. Sweden is one of the most equal countries in Europe, but despite that, it is not equal among the higher positions in auditing firms. Previous studies have found that there are factors that prevent women from advancing up in the career ladder, but what it is that affects Swedish female auditors with children is still unexplored. Thus, this study is intended to contribute with research on women's experiences and obstacles as mothers within the auditing industry in Sweden. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the gender equality problem in the higher positions in the auditing industry, and whether motherhood can be a factor that can explain the underrepresentation of women in the higher positions in the industry. Method: The study has been done using a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews with women in the audit industry. Conclusion: The study shows that it is not motherhood that constitutes an obstacle for women, but instead it is being on parental leave and then if necessary working part-time to be able to balance family life with working life that creates obstacles. Furthermore, it is these factors that affect women's careers. Motherhood leads women to make different choices than before they had children. These choices mean that the mothers change their career goals and show that they prioritize differently after having children and therefore take parental leave for a longer period or work part-time to have time with the children when they are still young and dependent on their mothers.