Hjärtsvikt framställs vara ett globalt hälsoproblem. Många personer lider av kronisk hjärtsvikt och detta är en bidragande orsak till ökad sjuklighet, mortalitet och sjukhusvistelser. Patienter som lider av hjärtsvikt ställs inför många livsstilsförändringar för att förhindra försämring av sjukdom. Egenvård är en stor del av behandlingen för att upprätthålla hälsa och hälsofrämjande metoder för hjärtsviktspatienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Denna studie har gjorts som en allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi. Den systematiska sökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades som var publicerade mellan åren 2018 - 2022. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys. Resultatet visar att faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt framkom i fem kategorier. Dessa är patientens kunskap om sin sjukdom, patientens sociala stöd från närstående och digitala hjälpmedel, patientens psykologiska och emotionella faktorer, sjuksköterskans stöd i form av motiverande samtal och sjuksköterskans stöd i form av strukturerade uppföljningar. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt oftast är i behov av utbildning och information om sjukdomen för att förstå de symtom som kan uppstå vid en försämring och för att lättare kunna följa de egenvårdsråd som ges. De är också ofta i behov av socialt stöd, antingen i form av digitala hjälpmedel eller stöd från närstående, personliga möten inom vården eller motiverande samtal samt utbildningstillfällen och dessa har visat förbättra följsamheten till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskor. Att vården även har ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att varje individs delaktighet ska stärkas och att möta varje patient där de befinner sig, både själsligt och kunskapsmässigt i sin sjukdom. / Heart failure is presented as a global health problem. Many people suffer from chronic heart failure, and this is a contributing factor to increased morbidity, mortality and hospitalisation. Patients suffering from heart failure face many lifestyle changes to prevent worsening of disease. Self-care is a major part of treatment to maintain health and health promotion practices for heart failure patients. The aim of this study was to elucidate factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. This study was conducted as a general literature review with a systematic search strategy. The systematic search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Sixteen articles were included that were published between the years 2018 - 2022. The articles were quality reviewed and analysed using an integrated analysis. After performing an integrated analysis describing factors that influence adherence to selfcare in patients with heart failure, the results fell into five categories. These are knowledge, social support, psychological and emotional factors, motivational interviewing, and structured care. The conclusion is that patients with heart failure are most often in need of education and information about the disease to understand the symptoms that can occur when they deteriorate and to be able to follow the self-care advice given. Patients are often in need of social support, either in the form of eHealth or from family members, face-to-face meetings within the health care system or motivational talks, and educational sessions and these have been shown to improve adherence to self-care advice. A person-centred approach to care is also essential to empower each individual and to meet each patient where they are, spiritually and cognitively in their illness.

Bakgrund Diabetes är en sjukdom som drabbar människor över hela världen. Sjukdomen medför många komplikationer om inte patienten får rätt behandling. En enkel åtgärd som kan fördröja eller förhindra förekomsten av komplikationer är egenvård och den utgör en stor del i behandlingen av diabetes typ 2. Det är viktigt att undersöka patienternas erfarenheter av egenvård för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om behandling för att kunna planera omvårdnaden bättre. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva egenvårdserfarenheter hos patienter med diabetes typ 2. Metod En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Dessa artiklar söktes fram genom Medline via Pubmed. Dessa artiklar har analyserats av författarna och resultatet har kategoriserats i teman. Resultat Huvudteman som framkommit i resultatet är: Erfarenheter om hinder för egenvård, erfarenheter av motiv för egenvård och erfarenheter av stödet från sjukvården. Patienterna upplevde att det fanns flera hinder som påverkade egenvården negativt bland annat bristande sjukdomsinsikt, ekonomiska hinder och rädslor för sprutor. Det sociala livet upplevdes av flera patienter som stressande då patienterna inte kan motstå att äta av maten som serverades. Oro för komplikationer och acceptans upplevdes vara motiverande för egenvård. Utbildning från sjukvården och stöd från familj och vänner visade sig också vara viktiga faktorer som underlättade vissa patienters egenvård. Slutsats Föreliggande litteraturstudie visade att patienterna upplevde olika hinder i egenvården, men utbildning, anpassad information samt stöd från familjen och från sjukvården har visat sig vara viktiga faktorer för att patienterna skulle känna motivation för egenvård och för att känna kontroll över sjukdomen. Patienterna upplevde att utbildningen inte är tillräckligt anpassad till deras behov och ville ha individanpassad information från sjukvården. / Background Diabetes is a disease that affects people all over the world. The disease causes many complications if the patient does not receive the right treatment. A simple measure to delay or prevent the frequency of complications is self-care which is a large part in the treatment of type 2 diabetes. It is important to examine patients' experiences of self-care so that the nurse can gain more knowledge about the treatment in order to plan the care. Aim The aim of this literature study is to describe self-care experiences in patients with diabetes mellitus type 2. Method A descriptive literature study that included 14 scientific articles which answered the aim of the study. The articles were searched through Medline via Pubmed. These articles have been analyzed by the authors and the results have been categorized into themes. Results The main themes that emerged in the results are Experiences about barriers to self-care, experiences of motives for self-care and experiences of support from healthcare. The patients experienced that there were several barriers that negatively affected self-care, including lack of understanding of the disease, financial barriers and fear of injections. The social life was perceived by several patients as stressful as the patients could not resist eating the food that was served. Concerns about complications and acceptance were perceived as motivating for self-care. Education from health care and support from family and friends proved to be important factors that facilitated some patients' self-care. Conclusion This literature study shows that patients experienced various barriers in self-care, but education, tailored information and support from the family and from health care have proven to be important factors for patients to feel motivated for self-care and to feel control over the disease. The patients felt that the education was not sufficiently adapted to their needs, and they wanted individualized information from the healthcare system.

Bakgrund Hypertoni är en folksjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen är i första hand livsstilsförändringar i form av egenvård, något som patienter kan uppleva utmanande. Sjuksköterskor som besitter kunskap om hypertoni och de livsstilsförändringar som behöver göras, kan stödja patienter till egenvård och även påverka deras upplevelse av den. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod Denna litteraturöversikt grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, med sökord relevanta för syftet. Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och innehållet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Patienter har behov av stöd i form av kunskap, motivation och en bra relationen med hälso- och sjukvården. Vidare visade resultatet att självförmåga, sociala relationer och levnadsvanor var faktorer som var både främjande och hindrande för egenvården, beroende på hur patienten anammade dessa. Patienterna upplevde en kunskapsbrist om hypertoni vilket kunde påverka deras motivation. Fortsatt var relationen med hälso- och sjukvårdspersonal av betydelse. En stark självförmåga var främjande, medan en svag självförmåga upplevdes hindrande för egenvården. För den äldre patientgruppen upplevdes sociala relationer som viktiga och stärkande, samtidigt som den yngre generationen upplevde diagnosen hypertoni som en privat angelägenhet. Levnadsvanor kunde påverkas av om patienterna upplevde symtom, led av andra sjukdomar eller upplevde tidsbrist. Slutsats En god relation mellan patient och hälso-och sjukvården var av betydelse för egenvården. Även en god självförmåga och om patienten upplevde att den hade tillräckligt med kunskap samt motivation var av betydelse för egenvården. Upplevelsen kunde även skilja sig åt beroende på ålder, men även om patienten hade symtom eller inte. Vilket är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta i beaktande för att motivera till egenvård, men även för att ge anpassad information om hypertoni. / Background  Hypertension is a common disease that can lead to serious sequelae. The treatment is primarily lifestyle changes in the form of self-care, something that patients can find challenging. Nurses who possess knowledge about hypertension and the lifestyle changes that need to be made can support patients in self-care and influence their experience of it. Aim  The aim was to highlight patients' experiences of self-care in hypertension. Method  This literature review is based on 17 original scientific articles of both qualitative and quantitative methods. The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL, with keywords relevant to the purpose. The quality of selected articles has been examined based on Sophiahemmet University's assessment data and the content analysed with the help of an integrated data analysis. Results Patients need support in form of knowledge, motivation, and a good relationship with healthcare. Furthermore, the results showed that self-efficacy, social relationships and living habits were factors that were both promoting and hindering self-care, depending on the patient’s adoption level. Patients experienced a lack of knowledge about hypertension which could affect their motivation. The relationship with health care personnel continued to be important. A greater self-efficacy was strengthening for self-care, while a poor selfefficacy was perceived as an obstacle to self-care. For the older patient group, social relationships were perceived as important and strengthening, while the younger generation experienced the diagnosis of hypertension as a private matter. Living habits could be affected by whether the patients’ experienced symptoms, suffered from other diseases or experienced a lack of time. Conclusions  A good relationship between patient and healthcare was important for self-care. Strong self-efficacy and whether the patient felt that she had sufficient knowledge and motivation was also important for self-care. The experience may also differ depending on age, but also if the patient had symptoms or not. This is important for health care professionals to keep in mind to motivate for self-care, but also to provide tailored information about hypertension.

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som ofta innebär stor påverkan på det dagliga livet med nedsatt livskvalitet och frekventa sjukhusinläggningar. Förekomsten av hjärtsvikt ökar i världen och behovet av sjukhusvård förväntas stiga de närmaste åren. Egenvården är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. En välinformerad och motiverad patient bidrar till optimal egenvård. Telemonitorering används i allt större utsträckning för att patienter ska kunna monitorera sina symtom och vitala parametrar i hemmet. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att använda telemonitorering som en del av egenvården vid hjärtsvikt. Metoden var litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var publicerade 2011–2021. Artiklarna kvalitetsgranskades med modifierat bedömningsunderlag av Caldwell et al. (2011). Analysen utfördes med integrerad analys. Resultatet visade att telemonitoreringen bidrog till att patienterna upplevde en ökad trygghet, tillgänglighet och delaktighet. Patienterna uppgav att deras självförtroende ökade när det kom till att ta hand om sin hjärtsvikt. Ansvaret och motivationen för egenvården blev större hos patienterna och de fick en ökad insikt om hur egenvården är kopplat till olika symtom. Genom telemonitoreringen fick patienterna en ny rutin i sin egenvård och tekniken var ett stöd för dem i sin egenvård och hälsa. Telemonitoreringen bidrog även till att några patienter upplevde att ansvaret över egenvården inte var deras utan att det låg på vårdpersonalen. Vissa patienter upplevde att tekniken var krånglig och svår vilket skapade sämre följsamhet och ökad oro hos patienterna. Slutsatsen är att telemonitorering upplevdes som ett egenvårdsstöd hos patienter med hjärtsvikt. Genom detta stöd kunde faktorer som egenvårdsunderhåll, uppfattning av symtom och egenvårdshantering blir möjliga vilka är grunden i en god egenvård vid hjärtsvikt. / Heart failure is a clinical syndrome that often has a major impact on daily life with reduced quality of life and frequent hospitalizations. The incidence of heart failure is increasing in the world and hospital care is expected to increase in the next few years. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. A well-informed and motivated patient contributes to optimal self-care. Telemonitoring is increasingly used to enable patients to monitor their symptoms and vital parameters at home. The aim was to investigate patient's experience of using telemonitoring as a part of self-carein heart failure. Method was a literature review with a systematic approach. Database searches were performed in PubMed and Cinahl where 16 articles were included. The articles were published between 2011–2021. The articles were quality reviewed with a modified assessment tool by Caldwell et al. (2011). The analysis was done with integrated analysis. The results showed that telemonitoring contributed to the patients experiencing increased security, accessibility and participation. The patients stated that their self-confidence increased when it came to taking care of their heart failure. Responsibility and motivation for self-care increased among the patients and they gained an increased insight into how self-care was linked to different symptoms. Through telemonitoring, patients gained a new routine in their self-care and the technology was a support for them in their self-care and health. Telemonitoring also contributed to some patients feeling that the responsibility for self-care was not theirs but that it was up to the care staff. Some patients experienced that the technology was complicated and difficult to manage, which created poorer compliance and increased anxiety in the patients. The conclusion is that telemonitoring was perceived as a self-care support in patients with heart failure. Through this support factors such as self-care maintenance, symptom perception and self-care management may be possible which are the basis of good self-care in heart failure.

No description available.

Bakgrund  Hjärtsvikt är en folksjukdom som orsakar lidande hos de drabbade och medför dessutom ett stort ansvar för den egna hälsan. Egenvård är för personer med hjärtsvikt en viktig del för att förhindra försämringar då snabba förändringar av sjukdomstillståndet kan ske. Om den drabbade saknar den motivation eller kunskap som krävs kan det följaktligen medföra komplikationer. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att utbilda och stödja den drabbade för att förhindra detta. E-hälsa kan därför vara ett bra stöd för att underlätta både för den drabbade och sjuksköterskan.  Syfte  Syftet med arbetet var att kartlägga förväntningar och upplevelser på E-hälsa som stöd till egenvård, hos personer med hjärtsvikt.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad analys där två huvudkategorier och sju subkategorier identifierades.  Resultat  Resultatet delades in i förväntningar av kommunikation och förståelsesamt upplevelser av påverkad sjukdomsförståelse som huvudkategorier. I resultatet framkom det att patienter med hjärtsvikt förväntade sig en förbättrad vårdrelation, förbättrad egenvård och ökad förståelse för sin sjukdom. Vidare upplevde patienterna ökade kunskaper om egenvård vid hjärtsvikt vilket medförde förbättrad egenvård. Dessutom upplevdes en förbättrad kontakt med sjukvårdspersonal och ökad motivation till att fortsätta med goda rutiner. Problem med tekniken var en vanlig komplikation.  Slutsats  I den aktuella litteraturöversikten framkom det att många ansåg E-hälsotjänster som ett bra stöd till egenvård då de fick en ökad förståelse för sin sjukdom. Fynden anses därför vara ett stöd för att finna egenvårdsbalans. Vidare forskning av ämnet anses dock vara nödvändigt för att resultatet ska kunna betraktas som överförbart. / Background  Heart failure is a widespread disease that causes suffering for those who are affected and brings a great deal of responsibility of their own health. Self-care plays a crucial part in preventing deterioration for people with heart failure, since rapid changes of the medical condition can occur. If the affected lacks the required motivation or knowledge, it can consequently lead to complications. Therefore, the nurse has a great deal of responsibility to educate and aid the affected to prevent this. E-health is for that reason believed to be a good support to facilitate for both the affected and the nurse.  Aim  The aim was to describe expectations and experiences of E-health as a support for self- care, among people with heart failure.  Method  A non-systematic literature review based on 15 scientific articles was made to answer the purpose. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were collected using relevant keywords in the data bases PubMed and CINAHL. To ensure that the articles were of good quality, the assessment basis of Sophiahemmet University were used. Furthermore, an integrated analysis was performed where two main categories and seven subcategories were identified.  Results  The result was divided into the two main categories expectations of communication and understanding and experiences of affected understanding of the disease. It emerged in the result that patients with heart failure expected improved care relationship, improved self- care and improved understanding of one’s disease were expected. Furthermore, increased knowledge about self-care in heart failure was experienced, which led to improved self- care. Additionally, there was an improved contact with healthcare staff and an increased motivation to proceed with good practices. The most common complication were problems with the E-health technology.  Conclusions  The current literature review emerged that many considered E-health as a good support for self-care as they gained an increased understanding of one’s disease. The findings are therefore considered to be a support to find self-care balance. However, further research of the subject is considered necessary for the result to be considered transferable.

Bakgrund En frisk mun är för många en grundsten i att ha ett gott hälsotillstånd och god livskvalité. Munhälsa är en del av människors egenvård och något som prioriteras olika av personer. Symtom efter en stroke medför ofta att egenvården degenereras vilket kan medföra en försämrad munhälsa och munstatus på grund av nedsatt förmåga. Munvård är ett försummat område som ofta bortprioriteras i det akuta skedet. Personer med stroke löper stor risk att drabbas av nedsatt munhygien, vilket sätter höga krav på vårdpersonal att stödja personer i munvård. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos personer som drabbats av stroke. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Systematiska sökningar har skett i två databaser. Totalt har 15 originalartiklar gett upphov till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och genom syntetisering av artiklar framställdes resultatet. Resultat Resultatet redovisades i tre kategorier med åtta subkategorier. Attityden till munvård har setts påverka avsikten och utförandet av munvård. Personens egna förutsättningar efter en stroke kan begränsas av symtomen vilket kan påverka förmågan att utföra munvård och behovet av stöd i egenvård. Kunskaps- och tidsbrist samt otrygghet i att utföra munvård framstod som påverkande faktorer för vårdpersonal. Slutsats Kunskapen och attityden till munvård är bristande, vilket påverkar upplevelsen av tid och munvårdens prioritet. Symtom av stroke kan medföra vissa begränsningar i egenvården, vilket sätter krav på vårdpersonalens stödjande funktion. Munvård är ett försummat område som behöver inta en mer central roll i omvårdnaden och i utbildning av vårdpersonal. Sammantaget sett kan ökad kunskap, stöd i egenvård samt utförande av munvård förbättra munhälsa således förbättra funktionsförmåga och rehabiliteringsresultat, minska risk för dödlighet samt stärka hälsa och livskvalité för personer som drabbats av stroke. / Background  A good oral health is for many an essential cornerstone for their overall well-being and quality of life. Oral health is a part of people's self-care, though it is prioritised differently by individuals. Symptoms after a stroke often cause self-care to degenerate, which can lead to decline in oral health and status due to impaired ability. Oral care is a neglected area that is often overlooked or ignored in the acute phase. People with stroke are at high risk of suffering from poor oral hygiene, which places high demands on healthcare providers to support patients with oral care. Aim  The aim of the study was to describe factors affecting the performance of oral care in people affected by stroke. Method  The study is a non-systematic literature review. Systematic searches were performed in two separate databases. A total of 15 primary research articles gave rise to the result. The articles were reviewed per Sophiahemmet University’s assessment documentation. An integrated data analysis was performed, and the results were produced by synthesizing articles. Results  The results were reported in three categories with eight subcategories. Attitudes towards oral health have been seen to influence the intention and performance of oral care. The person's own conditions after a stroke can be limited by the symptoms, which can affect the ability to perform oral care and the need for support in self-care. Lack of knowledge and time, as well as insecurity in performing oral care appeared to be influencing factors for care staff. Conclusions  The knowledge and attitude to oral care is lacking, which affects the experience of time and the oral care's priority. Symptoms of stroke can lead to certain limitations in self-care, which places demands on the support staff's supportive function. Oral care is a neglected area that needs to play a more central role in nursing and in the training of care staff. Overall, increasing knowledge, support in self-care and the performance of oral care can improve oral health, thus improving functional ability and rehabilitation results, reducing the risk of mortality and strengthening the health and quality of life for people affected by stroke.

Bakgrund: Typ 2-Diabetes är en av världens vanligaste folksjukdomar. Varje år dör fyra miljoner människor av diabetes och dess komplikationer. Det har ökat genom åren och det är 8,5 procent av världsbefolkningen över 18 år som drabbas av typ 2-diabetes. Typ 2-Diabetes ses inte längre som en sjukdom för äldre utan drabbar även yngre personer. Denna sjukdom är ärftlig och kan drabba patienter som är överviktiga. Egenvård har en stor del i att hur diabetes ska behandlas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning gjordes i PubMed och Cinahl. Studiens resultat grundar sig i elva artiklar. Tio kvalitativa artiklar och en mixad design. Resultat: I studiens resultat framkom två huvudteman livstilförändring samt stöd och information. Fem underrubriker framkom, frustration över vardagen, upplevelse av kost, rollen av fysisk aktivitet, vikten av rätt stöd, samt patienters upplevelse av teknikens hjälp. Slutsats: Denna studie visade på hur patienter upplevde egenvård vid typ 2-diabetes. Patienter upplevde frustration över att behöva ändra sin vardag samt att patienter kände att dem inte blev hjälpt av sjukvården försen det uppkommit komplikationer även att de bara fick hjälp med den medicinska delen. Patienter vill att anhöriga ska vara mer involverad i deras egenvård för att få bättre stöd.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folksjukdom och hos personer över 80 år är prevalensen över tio procent. Sjukhusvård med täta återinläggningar är vanligt förekommande och sjukdomen medför stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Uppföljning på sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar har god evidens med minskat antal vårddygn, dödlighet och kostnader. Studier har visat att följsamhet till behandlingsrekommendationer och genomförande av egenvård främjas av en hög grad av patientdelaktighetmen kunskap om hur sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagning arbetar för att delaktiggöra patienten i omvårdnaden tycks vara begränsad.Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärtsviktsjuksköterskors erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten i omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt.Metod: En deskriptiv kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på hjärtsviktsmottagning i södra Sverige genomfördes. Data analyserades utifrån Burnards metod för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Förutsättningar och utmaningar för delaktighet, Delaktiggöra genom relationsskapande möte, Medvetandegöra genom information och undervisning och Hur delaktighet tar sig uttryck. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten påverkades av både de egna och patientens förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att den egna utbildningen och erfarenheten var viktigt för att kunna delaktiggöra patienten. Ett personcentrerat förhållningssätt och att skapa en tillitsfull relation ansågs vara av vikt för att därefter undervisa om hjärtsvikt och göra patienten delaktig i egenvården. E-hälsolösningar var till stor hjälp för vissa patienter, men svåra för många äldre att använda. / Background: Chronic heart failure is a common disease, and in people over the age of 80, the prevalence is more than ten percent. Hospital care and frequent re- admissions are common, and the disease causes great suffering and lowered quality of life for the affected person. Follow-up of nurse-led heart failure clinics has good evidence of a reduced number of care days, mortality and costs. Studies have shown that adherence to treatment recommendations and implementation of self-care is promoted by a high degree through patient participation, but knowledge of how nurses at heart failure clinics work to engage the patient in nursing seems limited.Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of heart failure nurses in involving the elderly patient in care measures in the event of heart failure.Method: A descriptive qualitative study design with semi-structured interviews with nine nurses working at heart failure clinics in southern Sweden was conducted. The data analysis was based on Burnard's method for qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in four categories; Prerequisites and Challenges for Participation, Participation through Relationship-Creating Meetings, Awareness through Information and Teaching, and How Participation is Expressed. Conclusion: The nurses' experiences of involving older patients were influenced by both their own and the patient's conditions. The nurses felt that their own education and experience were important to enable the patient to participate. A person-centred approach and establishing a trusting relationship were considered to be important in order to subsequently teach about heart failure and involve the patient in self-care. E-health solutions were very helpful for some patients, but difficult for many older people to use.

Arpadzic,S Patientens upplevelser av att leva med hjärtsvikt. En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakultetenför hälsa och samhälle, institution för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder och harhög mortalitet bland äldre befolkningen. Vid Hjärtsvikt har hjärtat en nedsattpumpförmåga att pumpa ut den mängd blod som behövs till kroppen. Symtom vidhjärtsvikt är andfåddhet och trötthet. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden föratt bibehålla ett gott välbefinnande för dem som drabbats av hjärtsvikt. För attkunna ge rätt omvårdnadsåtgärder och utbildning om egenvård till patienter ärviktigt i denna litteraturstudie att belysa patienters upplevelse av egenvård. Syfte:Att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever egenvård. Metod: Studiengenomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningengenomfördes i Cinahl och Pubmed. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskadesenligt SBU:s granskningsmall. En innehållsanalys genomfördes såsom beskrivenav Forsberg och Wengström (2016). Resultat: I resultat framkom fyra kategorieroch tillhörande elva underkategorier. Kategorierna som framkom varförändringar i vardagen, känslomässiga reaktioner, delaktighet stärker egenvårdoch att hantera vardagen. Livet ställs inför nya utmaningar där behov av kunskapoch olika form av stöd är betydande för att kunna acceptera sitt liv trotssjukdomen. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden vid hjärtsvikt och leder tilleget ansvar och kunskap till delaktighet. Individer upplevde rädsla på grund avbristande kunskap om hjärtsvikt och egenvård. Konklusion: Hjärtsvikt innebärförändring på dagliga livet. Kunskap är viktigt i hantering av egenvård ochbehöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att uppmuntraindividen i delaktighet i sin egenvård och bidrar med kunskap. För att kunnahjälpa individen på bästa möjliga sätt är att sjuksköterska och annan vårdpersonalarbetar med personcentrearad vård. / Arpadzic, S Patients´ experiences of living with heart failure. A LiteratureReview. Degree Project in Nursing 15 credit points, Malmö University: Facultyof Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Heart failure is a chronic disease that increases with increasing ageand has a high mortality rate among the elderly population. In case of heartfailure, the heart has a reduced pumping capacity to pump out the amount ofblood needed for the body. Symptoms of heart failure are shortness of breath andfatigue. Self-care is an important factor in nursing work to maintain well-being.According to the study, it is important to describe self-care experience in order tobe able to help individuals through nursing measures and knowledge. Aim: Todescribe how patients living with heart failure experience self-care. Method: Aqualitative literature study based on 10 scientific articles. The database search wasconducted in Cinahl and Pubmed. Scientific articles were quality checkedaccording to SBU's review template. Content analysis presented by Forsberg andWengström compiled research data. Results: In the result four categories andeleven subcategories were found. The categories were: changes in everyday life,emotional reactions, participation strengthens self-care and to handle everydaylife. Life faced with new challenges where the need for knowledge and variousforms of support are significant in order to be able to accept one's life despite theillness. It was found in the study that self-care is an important factor in heartfailure and leads to own responsibility and knowledge to participation. Individualsexperienced fear because of lack of knowledge about heart failure and self-care.Conclusion: Heart failure means change in daily life. Knowledge is important inself-care management and needs to be individually adapted. It’s important fornurses to encourage the individual to participate in their self-care and contributeknowledge. The nurses and other health care professionals must work withperson-centered care so they can provide the best help for every individual.