Bakgrund: Stroke är en sammanfattande benämning på två akuta sjukdomstillstånd: hjärnblödning och hjärninfarkt. Sjukdomen är en folksjukdom och risken att drabbas ökar bland annat med dåliga levnadsvanor och ålder. Vid behandling av stroke är tid en avgörande faktor för att minska konsekvenserna. Att som sjuksköterska ha en god förståelse kring svårigheter som uppstår i samband med stroke är betydelsefullt. Syfte: Att beskriva upplevelser i vardagslivet hos vuxna personer som drabbats av stroke. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton kvalitativa studier ingår som har analyserats enligt Fribergs analysbeskrivning i fem steg. Resultat: Vid den kvalitativa analysen framkom att det förekommer olika dimensioner av upplevelser: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Dessa dimensioner är tätt sammankopplade och har en påverkan på den drabbade personens vardagsliv. Slutsats: Egenvården och vardagen påverkas dramatiskt när en person drabbas av stroke. Som sjuksköterska är det grundläggande med en holistisk syn på den drabbade personen för att kunna skapa en förståelse kring upplevelser efter stroke samt möjliggöra en god och effektiv vård. / Background: Stroke is a term for two acute states of diseases: cerebral haemorrhage and cerebral infarction. Stroke is a common disease and the risk of having a stroke increases with bad living habits and age. Time is a crucial factor when it comes to the treatment of stroke and to reduce the consequences of stroke. For a nurse it is important to understand difficulties that arise after stroke. Aim: To describe experiences in everyday life of adults affected by stroke. Method: A literature review performed with an inductive approach consisting of thirteen qualitative articles that have been analysed according to Friberg’s analysis description in five steps. Result: The end result showed that experiences exist in different dimensions: physical, mental, social and existential. These dimensions are closely connected and affect everyday life for adults affected by stroke. Conclusion: Everyday life and self-care are dramatically affected when the person is affected by stroke. As a nurse, it is fundamental to have a holistic view of the affected person in order to create an understanding of post-stroke experiences and to enable a good and effective care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar cirka 26 miljoner människor. Att leva med hjärtsvikt innebär en livsomvälvande förändring och försämrad hälsa för patienten relaterat till hjärtats försämrade pumpförmåga. Ett nytt liv med sjukhusbesök, behandlingar, medicinering och sjukhusinläggningar, skapar i många fall oro hos patienten för deras hälsa och framtid och i förlängningen även ångest och depressioner. Det är inte bara patienten som drabbas utan även dennes anhörige och familj är i många fall högst involverade i patientens vardag och egenvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter att följa egenvårdsråd vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt för att sammanställa aktuell forskning utfördes. Resultat: Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt innebar en stor omställning och påverkan på vardagen. Förmåga till acceptans, relationen till familj och anhöriga, tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska begränsningar var faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvård. Att följa egenvårdsråden påverkade i stor utsträckning vardagen och livet i olika grad hos patienterna med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna måste acceptera sitt hälsotillstånd och övervinna de fysiska och psykiska hindren med stöd utifrån det individuella behovet för att klara av att utföra egenvårdsråden som givits. Det uppmärksammades även att en del patienter saknade tillräckligt med stöd och information. Med rätt stöd och utbildning från hälso- och sjukvården ökade följsamhet till egenvård och därmed underlättades vardagen och färre återinläggningar kunde ses. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visade varierande faktorer och erfarenheter kring följsamhet till egenvård. Kunskap, acceptans och förståelse kring sjukdomen var betydande för att patienten skulle utföra egenvården. Negativa faktorer för utförandet av egenvård var psykisk ohälsa och fysiska begränsningar, vilka även hade påverkan gentemot varandra och minskade följsamheten till egenvård. Stöd och hjälp från anhöriga i samråd med sjukvården var en viktig grund för att hantera sin egenvård. / Background: Heart failure is a global public health problem which affects approximately 26 million people. Living with heart failure means a life-changing event and impaired health for the patient related to the hearts decreased ejection fraction. In many cases, a new life with hospital visits, treatments, medication and hospitalizations creates concern for the patient about their health and future and, in the long run, also leads to anxiety and depression. It is not only the patient who is affected, but also his or her family and relatives are often involved in the patient's everyday life and self-care.  Objective: To describe patients' experiences of adherence to self-care advice in heart failure.  Method: A literature review to compile current research was done.  Results: Being diagnosed with heart failure meant a major change and impact on everyday life. Acceptability, the relationship with family and relatives, past experiences, psychological and physical limitations were factors that affected the patient's adherence to self-care. Following self-care advice affected everyday life to a varying degree in patients with heart failure. It emerged that patients must accept their state of health and overcome the physical and mental barriers, with support based on the individual need, to cope with the self-care advice given. It was also noted that some patients lacked enough support and information. With the right support and education from the healthcare system, compliance to self-care increased and thus made everyday life easier and fewer readmissions could be seen.  Conclusion: The results of the literature review showed varying factors and experiences regarding adherence to self-care. Knowledge, acceptance and understanding of the disease were a significant basis for self-care. Negative factors for adherence to self-care were mental- and physical limitations, which also had an impact on each other and reduced the adherence to self-care. Support and assistance from relatives in consultation with the healthcare system was an important basis for managing their self-care.

Bakgrund: Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senaste åren. Patienterna ska utföra regelbundna viktkontroller och medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel, patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård spelade en avgörande roll för patienternas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl, efter kvalitetsbedömningen inkluderades 14 vetenskapliga artiklarna med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades; att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering, påverkan på symtom i det dagliga livet och betydelse av kunskap relaterad till egenvård. Diskussion: Patienterna med hjärtsvikt upplevde brist på information och otillräckliga kunskap om sjukdomen. Påfrestningar vid emotionella upplevelser gjorde att patienterna hade svårt att hantera sin egenvård på grund av svåra symtom. Patienterna med hjärtsvikt engagerade sig vid sin egenvård genom att skapa hanteringsstrategier med hjälp av socialt stöd och kunskap. Slutsats: Det spelar en stor roll att sjuksköterskan har kunskapen om hur patienterna upplever egenvården, vilka strategier och hinder finns och hur de utvecklar engagemangen och motivationen. Det krävs mer forskningen kring detta ämne för att minska återinläggningar på sjukhuset. Genom en god information och utbildningen kan sjuksköterskan använda sig av pedagogiska kunskaper och resurser som kan utveckla till och skapa en undervisningssituation. Genom det kan sjuksköterskan stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa patienterna att inse nyttan av att följa egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Bakgrund: Cirka 57 000 människor lever med diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomen är kronisk och för med sig livsstilsförändringar där egenvården med ständiga kontroller och insulinbehandlingar blir en del av vardagen. Vården har ett ansvar för att individen ska få tillräckligt med kunskap för att kunna behandla sjukdomen på egen hand, detta är viktigt för att sjukdomen för med sig egenansvar.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med diabetes typ 1.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på fem självbiografier som analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim.   Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att få diagnosen diabetes, Behovet av stöd, Synen på egenvård, Att aldrig känna sig fri och Vägen till acceptans. Att insjukna i diabetes typ 1 upplevdes som en svår omställning i livet. Sjukdomen tog upp en stor del av vardagen och ständigt arbete kring sjukdomen krävdes. Stöd från omgivningen var viktigt för att kunna acceptera sjukdomen, acceptans av sjukdomen var viktigt för att uppnå ett välmående. Slutsats: Föreliggande studie kan ha kliniska implikationer för sjuksköterskans arbete eftersom det ger kunskap om hur det kan upplevas att leva med diabetes typ 1 och möjliggör en personcentrerad vård.

Bakgrund: Hypertoni är ett stort och växande folkhälsoproblem både globalt och i Sverige.  Diagnosen ökar risken för utveckling av allvarliga och potentiellt dödliga följdsjukdomar så som stroke och hjärtinfarkt. Den initiala behandlingen vid hypertoni är icke farmakologisk och med rätt insatser kan utveckling av sjukdomen bromsas. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilket påverkar utförandet av egenvård.   Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid hypertoni   Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som valdes från databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i fem teman: kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress. Trots kunskap om fördelar med livsstilsförändringar i syfte att sänka högt blodtryck upplevde majoriteten av deltagarna svårigheter att utföra egenvård. Resultatet visar att sjuksköterskor och vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur patienter kan motiveras och stödjas för att förändra sin livsstil i syfte att sänka blodtrycket.   Slutsats: Upplevelse av egenvård vid hypertoni påverkas av flera faktorer så som motivation, kunskap, fysisk omgivning och ekonomiska förutsättningar. Patienter har kunskap om orsaken till hypertoni men svårigheter att genomföra livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör vägas in vid utförande av egenvård.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom drabbar mer än var 10:e människa världen över. Sjukdomen är komplex och kan ses i samband med andra sjukdomar. Individer behöver utföra en livslång och krävande egenvård av denna progressiva sjukdom. I dagens hälso- och sjukvård vårdas vanligtvis en sjukdom i taget vilket kan få vården att brista i individanpassat egenvårdsstöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av egenvård för individer med kronisk njursjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier skapades utifrån resultatet. Kategorierna; 1) Hälsorelaterade värderingar och upplevelser påverkar egenvården 2) Behov av stöd för att utföra egenvård. Konklusion: Litteraturstudien visar att individer kan uppleva ångest och oro över sitt hälsotillstånd vilket försvårar utförandet av egenvård. Hälso- och sjukvården behöver ha ett personcentrerat bemötande och beakta individens beteenden och värderingar för att kunna ge en individanpassad information och ett kontinuerligt egenvårdsstöd. Därefter kan individen få en god förutsättning att ta till sig kunskap om sin hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar i att möta det egenvårdsbehov individen har genom att ge egenvårdsstöd för att leva ett mer hälsosamt liv. / Background: Chronic kidney disease affects more than every 10th person worldwide. The disease is complex and can be seen with other diseases. Individs need to perform a lifelong and demanding self-management of this progressive disease. In today's health care, one illness is usually cared for at a time, which can cause the care to fail in individualized self-management support. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-management for individs with chronic kidney disease. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. The content analysis was based on Friberg's five-step model. Results: Two categories and seven subcategories were created based on the result. The two categories were: 1) Health-related values and experiences affect self-management 2) Need for support to perform self-management. Conclusion: The study shows that participants may experience anxiety about their state of health, which makes it difficult to perform self-management. Healthcare needs to have a person-centered approach and take into account the individ's behaviors and values in order to be able to provide individualized information and continuous self-management support. After that, individs can have a good chance of absorbing knowledge about their health. The nurse has a responsibility to meet the individs self-management needs by providing support to live a healthier life.

No description available.

Diabetes typ 1 är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna som drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen är komplex och svår att hantera vilket påverkar stor del av barn och ungdomars livssituation. I Sverige lever idag 60 000 barn och ungdomar med diabetes typ 1 och denna siffra ökar med tiden. En dåligt kontrollerad diabetes typ 1 kan medföra allvarliga komplikationer därmed är sjuksköterskans förebyggande arbete avgörande. Syftet med den här studien är att belysa hur sjuksköterskor kan främja hälsa hos barn och ungdomar med diabetes typ 1. Metoden var litteraturöversikt med vårdvetenskapliga artiklar som innehåller en kvantitativ och nio kvalitativa ansatser. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet och granskades därefter enskilt och gemensamt av skribenterna för att öka förståelse kring innehållet. Resultatet visar på att sjuksköterskan kan främja hälsa genom att skapa nätverka där alla relevanta personer samarbetar för att skapa trygg och säker miljö i skolan för barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det speciellt viktigt att sjuksköterskan håller en nära relation med föräldrar till dessa barn och ungdomar då föräldrarnas engagemang är viktigt för att skapa hälsoprocesser. Flera sjuksköterskor upplevde även vikten av att uppdatera sig inom diabetsvården och erbjuda evidensbaserad undervisningar för barn och ungdomar med diabetes och deras föräldrar. I diskussionen diskuteras två huvudteman som presenteras i resultatet. Flera studier styrker vikten av sjuksköterskans undervisning. Även sjuksköterskans råd och stöd diskuteras i både för- och nackdelar. Stödet som barn och ungdomar får medförde bättre livskvalité medan utebliven stöd medförde till lidande.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folkhälsosjukdom som har ökat markant i världen. Kroppen har svårt för att reglera och hålla sockerhalten i blodet vid diabetes typ 2. En behandling kan vara livsstilsförändring i form av ökad fysisk aktivitet samt ändrade matvanor. Livsstilsförändringar bidrar till en bättre hälsa och diabeteskomplikationer minskas. Studien fokuserar på livsstilsförändringar relaterat till fysisk aktivitet och kost. Hälsofrämjande omvårdnad kan användas för att stärka patientens möjlighet till att uppnå en god egenvård vid diabetes typ 2. Sjuksköterskan ska få en förståelse hur patienten upplever livsstilsförändringar vid diabetes typ 2.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod:Föreliggande studie genomfördes som en litteraturstudie. Den baserades på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes av inspiration från Graneheim och Lundman, en beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Det framkom i föreliggande studie två kategorier och en underkategori; stöd och utmaningar i sociala relationer, upplevelser av att hitta motivation och en ny mening med livet. De sociala relationerna kunde bidra med både positiv och negativ inverkan vid genomförandet av livsstilsförändringar. Motivationen sågs som den avgörande faktorn vid genomförandet och kunde bidra till en positiv eller negativ effekt. Negativ motivation var ett stort hinder vid genomförandet och den positiva motivationen kunde resultera med en ny mening med livet. Slutsats: I föreliggande studie framkom det att genomförandet av livsstilsförändringar var utmanande och många reagerade olika. Trots svårigheterna att upprätthålla förändringarna upplevde patienterna välbefinnande. Patienten är i behov av en personcentrerad omvårdnad för att kunna hitta motivation för att finna sin egen väg till hälsa.